X-RX, som senast var albumaktuella med “Activate the Machinez” under 2012 är efter en lång period av turnerande, där den tyska duon i år har medverkat på alla (!) de största festivalerna, redo att presentera det kommande albumet “Crank it Up”.

Den nya albumet blir den tyska duon, som består av Pascal Beniesch och Jan Teutloff, femte i ordningen sedan man debuterade med “Unmöglich Erregend” 2007 innehåller tolv nya blytunga attacker mot de mörka dansgolven.

Provlyssna titelspåret nedan!

“Crank it up” släpps den 28 november via ProNoize (Dark Dimension Label Group)

Tracklist

01. Intro
02. Crank it up
03. Emergency
04. Owls
05. A to A and D to D
06. High
07. The Man with the Gun
08. To Hell
09. Dead Hands
10. All the Bitches (like [x]-Rx Album Edit)
11. Underground
12. Wipe down this!

Artister: 13th Monkey, Agonoize, Alien Vampires, Ambassador21, Andrew-King, Blood Axis, D-Tox, Dimensional Explosion, Essence of Mind, FabrikC, Faderhead, FGFC820, Gyron-V, Heimataerde, Heil:Sector, Izsloscope, Kant Kino, Kiew, Kopfer Kat, Leaether Strip, Lights of Euphoria, Modulate, Mono-Amine, Nachtmahr, Painbastard, Phosgore, Protostar, S.A.M, Soman, Statik Sky, Substaat, Suicide Inside, Tactical Sekt, The Peoples Republic of Europe, Unter Null, Wieloryb, Winterkaelte, X-RX, Xotox, XP8
Datum: 19-23 juni 2013
Scen: Betong/Chateau Neuf, Oslo
Rapport & Foto (mobilkamera): Joakim Holfve

När KOMA Festival presenterades var det både en och annan som rynkade pannan. En norsk industrial-festival i Oslo – på självaste midsommar – med en lineup som skulle göra WGT, Summer Darkness och Amphi gröna av avund..

Trots SGA-vibbarna (minns ni, synthfestivalen som skulle plocka upp trådarna efter Arvika men hann inte med mer än ett par förfester innan allt gick åt skogen) och en del avdroppade band längs vägen – Unter Null, Lights of Euphoria, Tactical Sekt bland annat – slog KOMA upp portarna på Betong/Chateau Neuf i Oslo. Det kanske inte är helt rättvist att kalla det en festival per se, mer tre dagar av klubbkonsert. Meet and greets, merch och festivalpris i baren (okej, vi behövde i alla fall inte betala hundra spänn ölen) satte KOMA i festivalhörnan men i princip allt hände i källaren av Chateau Neuf – på gott och ont.

Egentligen hade KOMA bara ett problem och det är antalet besökare. Det här var första gången festivalen anordnades och Oslo kanske inte är det mest logiska stället för galna tyskar att åka till men av de drygt 900 attending på Facebook sågs typ dryga hälften – något som drog ner stämningen. Arrangörer, band och de besökare som kom såg dock till att vända det till något positivt såg gått det gick – sällan har väl en festival varit så intim mellan besökare och band. Torsdagens halvt deprimerande dansgolv, sett till antalet deltagare, blev desto bättre under fredagen och lördagen när fler gäster strömmade till. Banden som inledde festivalen – redan vid 18.00 – hade kanske inte den mest tacksamma uppgiften och med tanke på att lokalen stängde drygt 02.30 hade en förskjutning av spelschemat, och främst öppettiderna, tagits emot väl av alla.

Torsdagens största namn var utan tvivel Nachtmahr som stände kvällen, men kvällens självklara vinnare var i stället Iszoloscope. Trots att bara en bandmedlem var på plats skapade han magi med sin Akai-låda som lät hårt, smutsigt och live. Tyvärr kan man inte riktigt säga samma sak om alla andra där till exempel Alien Vampires bjöd på en show men en sällsynt dålig uppvisning i playback – en tävling där FabrikC nog får kvällens silvermedalj. All heder åt KOMA som under kvällens slutföreställningar bokat in internationellt erkända DJ:s för att underhålla på det andra golvet. Så medan Nachtmahr gjorde sin sedvanliga föreställning kunde vi som kanske känner att det inte känns så nytt och fräscht längre ha vårt roliga på annat håll.

Svenska D-Tox och Ambassador21-projektet Suicide Inside var bland de första att ställa ut skorna under fredagen men det var först med X-RX som kvällen och publiktillströmningen tog riktig fart och fortsatte med främst S.A.M, KIEw, och Agonoize.

Om de tidigare dagarna hade känts för snäll gick söndagen i noise-tecken. 13th Monkey, Xotox och Winterkaelte rev väggarna på lilla golvet medan Soman, Modulate och Leaether Strip körde sitt race på det stora.

All in all – trots den lite mediokra publiktillströmningen var KOMA extremt lyckat för de som var där. Alla inblandade lämnade Oslo med trötta ben och bankkonton i upprorstillstånd. Det är synd att en scen som är duktiga på att klaga på att det “aldrig händer något” inte dyker upp när det väl är något. Visst – Oslo på midsommar kanske inte är superlämpligt för oss grannar i öst – men KOMA förtjänade en större publik. Om bara diverse band kunde en gång för alla släppa grejen med att ha de urlöjliga dansarna på scen så hade jag varit helnöjd.

X-RX presenterar det splitternya spåret “All the Bitches Like X-RX” – låten kan höras via bandets facebooksida. Enjoy!

Format: (Album), CD, Digital, Spotify
Skivbolag: ProNoize (Dark Dimensions)
Releasedatum: 25 maj 2012
Genre: Rhythmic Noise, Industrial, Techno
Recensent: Joakim Holfve

Ren maskinell vrede spottad rätt i plytet!

X-RX, som består av Pascal Beniesch (alias Cyrex) och Jan Teutloff (alias Sine-X), fick sina fifteen minutes of fame när man med dunderhiten “Stage 2” tog över världens industrialgolv. Sen hände inte så mycket mer. Med “Activate The Machinez” ska tyskarna visa att de är mer än bara ett one-hit-wonder.

Har man någon gång besökt något dansgolv, vare sig det är klubb eller festival, är chansen stor att man har hört “Stage 2”. X-RX kom från praktiskt taget ingenstans och i rena Takida-stilen hördes man plötsligt överallt. Sen blev det tyst. Bandets tredje album “Update 3.0” (2010) blev aldrig någon större hit trots ganska bra material (som titelspåret “The Update”) och X-RX förvisades långt ner på de europeiska festivalernas spellistor. Bandets nya album kan mycket väl ändra på det.

“Activate the Machinez” visar att den tyska duon är långt ifrån obegåvade. Efter ett (för genren) rätt så typiskt intro är det i princip nonstop-igelkott under de resterande elva spåren. Utan någon draghjälp från några andra band står duon för allt själva – och det är en imponerande ljudbild de målar upp! “Escalate”, i alla sin enkelhet, är en briljant tempohöjare och start på albumet, medan “Hard Bass Hard Soundz” mycket väl kan nå samma status som “Stage 2” och faktum är att den till och med är mycket bättre! Titelspåret gör nog ingen besviken även om det i jämförelse känns en smula blekt. “Hit the Drums” är en fånigt bra skola i konsten att blanda industrial och rhythmic noise. “Höllenburger” är en gömd pärla i bakvagnen, som i sin instrumentala självklarhet sätter sig i ryggraden.

De övriga spåren flyter på ett bra sätt ihop med de andra, även om de inte direkt imponerar så håller alla en hög lägstanivå. Mixen och produktionen lämnar inte mycket åt fantasin och sitter snortajt. Sången är på en relativt trist nivå med distade vrål om våld, sex och gore. Fast ärligt talat hade det nästan känts en smula dumt med rhythmic noise-texter som handlar om något annat.

X-RX har aldrig varit ett dåligt band. Men de kvaliteter de visar upp på “Activate the Machinez” gör att albumet blir omöjligt att missa. Ren maskinell vrede spottad rätt i plytet!

Tracklist

1. Fear, Destruction, Machines (intro)  1:27
2. Escalate  3:41
3. Hard Bass Hard Soundz  4:30
4. Activate the Machinez  4:19
5. Die Hölle auf Erden  3:38
6. Blood on the Dancefloor  4:10
7. Hit the Drums  4:10
8. Sadistortion  3:39
9. Untot  3:28
10. Höllenburger  3:18
11. Kein Herz  4:12
12. Pervertiert  3:26

Artister: The Wars, A Life Divided, Spetsnaz, Mind.In.A.Box, Corvus Corax, Camouflage, Eisbrecher, The Sisters of Mercy, Eisenfunk, Tyske Ludder, X-RX, Seabound, Assemblage 23, SITD, Haujobb, Nachtmahr, Apoptygma Berzerk, D.A.F., Lord of The Lost, Solar Fake, Aesthetic Perfection, Stahlzeit, The Crüxshadows, Mono Inc., Blutengel, Blutengel, And One, Schöngeist, Whispers in The Shadow, The Other, Coppelius, 18 Summers, Conjure One, Combichrist, Project Pitchfork
Datum: 21-22 juli 2012
Scen: Tanzbrunnen, Köln
Rapport: Joakim Holfve
Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedan!

När Arvika har dött och ingen annan svensk festival (undantaget Emmaboda kanske?) orkar med att boka några vettiga band är det dags att styra kängorna söderut. Elektroskull – Synthportalen-duon Joakim Holfve och Anders Nord rapporterar från Amphi Festival i tyska Köln.

Med drygt 16 000 biljetter sålda och en inte alldeles tokig lineup ses Amphi Festival i Köln, Tyskland som en av de bättre festivalerna i genren – förmodligen med all rätt! Efter att ha varit en “freshman” förra året hade jag den här gången en smula bättre koll på vad som man inte ska missa – och vad som är lite mer. Framför allt har jag fått en bild av en festival som är lika tajt och uppstyrd som vilka tyskfloskler som helst. Amphi är, på många sätt och vis, Tyskland objektifierat.

Amphi Festival 2012 (den åttonde i ordningen sedan starten 2005) var lika organiserat som den alltid verkar vara och arrangemanget är oklanderligt. Bortsett från att festivalen kunde ha haft lite fler toaletter och en smula bättre utbud när det kommer till maten är det svårt att hitta något att gnälla över. Jag tycker fortfarande att festivalen börjar för tidigt och slutar precis likadant – för tidigt. Att det sista bandet går av innan midnatt känns lite fånigt och de tidigaste banden missas av många.

Bandmässigt hade arrangören Orkus täckt in det mesta. D.A.F. och And One för gammelsyntharna, Nachtmahr och Combichrist för nysyntharna, medan gotharna höll till godo med The Sisters of Mercy och så vidare. Det roliga med Amphi är att det är typ… “kreddigt”. Genomgående så försöker banden verkligen göra något av showen (som exempelvis Agonoize gjorde i fjol) och inte bara ställa ut skorna och låta det vara ännu en festivalspelning. Genomgående imponerade banden i intensitet och publikfrieri. Vore det inte bara för att ljudet är rätt eländigt på inomhusscenen hade det varit full pott.

För de som saknar “de gamla goda åren” på Arvikafestivalen eller tycker att Wave Gotik Treffen (i Leipzig) är för meckigt är det verkligen dags att få upp ögonen för Amphi. Redan nu har festivalen presenterat namn som Alien Sex Fiend, Welle:Erdball, FabrikC och Fields of Nephilim inför nästa år och med en så pass tight organisation, bra stad att hitta hotell i (även om Köln i övrigt kanske är i tråkigaste laget), världens bästa beachclub och en bra nattklubb är det bara att packa väskan och åka ner.

Det är bara så trist att festivalen endast är två dagar lång, tiden går som bekant alldeles för fort…

Årets bästa band

Aesthetic Perfection. Gjorde ingen besviken. Med en rätt taskig tid (typ halv tre på eftermiddagen) är det ingen lätt uppgift att göra en riktigt bra show. Daniel, Tim och Elliott gjorde en riktigt bra spelning och efterskakningarna sitter i än.

Årets besvikelse

Apoptygma Berzerk. Ni är inte Bon Jovi!

Årets favorit i repris

Beachcluben. En sån fenomenal idé! Det självklara hänget för alla och anledningen till att man missar fler konserter än man kanske hade velat.

Årets miss

Svor lite åt mig själv för att jag inte såg Solar Fake och Haujobb.

Årets fråga

Är det inte dags att utöka festivalen med fredag också snart?

Årets “det-här-får-jag-inte-missa-nästa-år”

Köpa nya kängor. Mina fötter har skavts ner med hälften…

Aesthetic Perfection

Seabound

Tyske Ludder

And One

Assemblage 23

Blutengel

Artister: [X]-Rx, Agonoize, Kirlian Camera
Datum: Lördagen 14 april 2012
Scen: Optimolwerk , München

Rapport & Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Väl tillbaka vid Fabriks scen var det dags för Kölnbaserade [X]-Rx, som med sin blandning av industri och techno fick hela golvet att gunga. Redan under de första tonerna på “The Update” var publiken med på noterna. Det var inte många sekunders vila och hittarna avlöste varandra. Utöver inlednings och avslutningsalstren var “Virus Infect”, “Push it!” och “Tanzschlampe” de låtar som fick publiken (och mig) att tända till lite extra. Spelningen avslutades med allsång till “Stage 2”. [X]-Rx gav 110 % och det smittade av sig. Det var kul att se den tyska publiken röra på sig som en homogen massa då den ganska ofta kan stå tämligen still.

Det var nu dags för Berlins bad boys Agonoize. där åsikterna är väldigt skilda. Vissa anser att effektsökeriet med blod och sperma är för mycket medans andra, däribland jag, tycker om att det är en show på scen. Det händer något nytt i nästan varje låt. Vissa av texterna har fått feminister i Tyskland att agera. Spelningar har fått flyttas från en stadsdel till en annan på grund av påtryckningar och hot. Agonoize svarade med låten “Vollrausfetischist”! Nåväl åter till DMF… Scenen fylls med rök när introt “Evil Inside” kör igång. Först in på scen är keyboradisterna Oli och Mike och när dom tagit plats bakom syntarna tonar introt ut. In kommer sångaren Chris och intar den plastbeklädda scenkanten. Låtarna framförs i ett rafflande tempo och de så kallade specialeffekterna får vänta ett tag. Först avverkas bland annat den kommande singeln “Dafür” och “Femme Fatale”. Det var först under “Bäng Bäng Goodbye” som det första blodet börjar rinna ordentligt från Chris huvud. Strax där efter under “Vollrausfetischist” börjar Chris gräva i byxan och vips hade den första raden i mitten blivit vitfläckiga. Kvällens påkostade show var i den lugna fina “In deinem grab”. In kommer två män bärandes på ett bord med en liksäck på. Den ene som är läkare, öppnar liksäcken och tar pulsen på det ruttna liket. Efter att ha dödförklarat det kommer Chris in med en kniv och opererar liket medans han sjunger. Under låtens sista toner tar han kroppens huvud och går bedrövat av scen. Det som slår mig är att han aldrig ler på scen. Ofta har han en dyster min som ibland varvas med ilska och vanvett. När det sen de första tonerna på “Sacrifice” spelas vädrar publiken blod och blod blev det. Halvvägs in i låten tar Chris den stora kökskniven och “skär upp” sin handled. Ett par liter låtsasblod sprutas på publiken och personen i mitten som tagit på sig en vit skjorta bara för denna spelning har väldigt snabbt en inte fullt så vit skjorta längre. Ett par låtar och en uppskuren halspulsåder senare är det dags för kvällens sista låt med Agonoize – “Staatsfeind”. Under låtens sista självande sekunder kommer en maskerad man upp och skjuter Chris. Läkaren från “In deinem grab” kommer in och dödförklarar honom och sen släpas han av scen av två munkar. Show, hits och bra låtval! Bortsett från Kiss-covern “I Was Made For Lovin’ You” var detta en mycket bra Agonoize-spelning!

Efter svabbning och städning av scenen var det dags för Italienska Kirlian Camera att gå upp på scenen. Under introt kommer bandet in i rånarluvor och ställer sig vid scenkanten med varsin ficklampa i handen. När introt tonat ut tar alla utom mannen som grundade bandet 1980, Angelo Bergamini, av sig luvorna. Banduppsättningen har varierat under de första 20 åren men sedan år 2000 är det den skönsjungande före detta modellen Elena Fossi som står bakom mikrofonen. Det är en förvånande arsenal av bra låtar som radas upp. “Eclipse”, “Hymn” och den underbara “Edges” trollbinder publiken. Det är bara att bocka och buga för Italiens förmodligen bästa elektroniska band.Efter att ha blivit inropad för extranummer en andra gång avslutas konserten med “Erinnerung” deklamerad av Angelo Bergamini själv. Ett monotont nummer där Angelo läser fraser på tyska till musik. En pampig avslutning på en fantastisk festival!

Vill rikta ett stort tack till Mucky, JB, DMF-crewen och alla band som gjorde denna festival till en succé. Jag kommer att återvända nästa år, hoppas ni följer med! Bland de band som redan är släppta till nästa år är bland annat Funker Vogt, Centhron, Rabia Sorda, Leaether Strip och Eisenfunk.

[X]-Rx

[X]-Rx

Agonoize

Agonoize

Agonoize

Agonoize

Kirlian Camera

Kirlian Camera

Kirlian Camera

Format: (Album) CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Out Of Line
Releasedatum: 4 november 2011
Genre: Electro, Industrial
Recensent: Jens Atterstrand
Hemsida Facebook MySpace Spotify Soundcloud Bandcamp Reverbnation Discogs YouTube Elektroskull Livefoto

KÖP/BESTÄLL: CD

Originell electro-industrial med angenäma avbrott

Efter stora framgångar med senaste albumet “A Violent Emotion”, som lett till turnérande på båda sidorna av atlanten, så återvänder nu den USA-födde Daniel Graves med det nya Aestethic Perfection-albumet “All Beauty Destroyed”.

På det nya albumet presenterar Aesthetic Perfection en ny och uppdaterad ljudbild. Signumen; den råa attityden, de skitiga och riviga arrangemangen tillsammans med en fräsande Daniel Graves i mikrofonen har nu piffats upp med nya grepp. Just när det kommer till sången så kryddas Daniel Graves röst av vocoders och andra effekter i en del av spåren, medan han i andra sjunger rakt och ofärgat genom mixerbordet. Detta är något som ger bra bredd och variation. Faktum är att Daniel som sångare här visar upp flera kvaliteter som tidigare bara givits ordentligt med utrymme på den electropopdoftande “Blood Spills Not Far From The Wound”, som släpptes under monikern Necessary Response för drygt fyra år sedan. Han har ett bredare register än många tror, något som verkligen inte hör till vanligheterna i genren.

Medan förra albumet “A Violent Emotion” fokuserade på en våldsam attack mot dansgolven så visar “All Beauty Destroyed” upp en ny sida av Aesthetic Perfection. Större fokus på melodier och harmonier, med låttexter som återspeglar temat och känslorna man vill förmedla. (fortsättning nedan)

De två singelsläppen som gjordes inför albumet; “The Devil’s in the Details” (som släpptes för fri nedladdning sent förra hösten) och den nya singeln “Inhuman” (som landade strax innan albumet) strider måhända mot mitt föregående uttalande. För visst, Aesthetic Perfection ger oss fortfarande en handfull av originell, bombastisk och aggressiv electro-industrial ämnad för dansgolven. Men via de angenäma avbrotten – som den bluesrock-doftande “Hit The Streets” (som vi redan fått avnjuta i en remix på senaste singeln) och de tre midtempospåren “One and Only”, den tungt släpande “Under Your Skin” och det näst sista spåret “The Little Death”, så knyts alla röda trådar slutligen ihop till ett stabilt paket där inga delar tillåts falla i skymundan.

Jo, sedan måste jag ju bara nämna det avslutande (titel)spåret “All Beauty Destroyed” också, för alla älskare av känslosamma ballader (!). Ja, för det är en vacker pianoballad, med en hjärtskärande text och en fullkomligt lysande sånginsats av frontmannen.

“All Beauty Destroyed” växer hela tiden och när vi till slut summerar synthåret 2011 så är jag övertygad om att albumet kommer ligga många av oss väldigt nära till hands som ett av de bästa i genren.

OBS! Out Of Line levererar albumet, utöver i ordinarie utgåva även i en begränsad dubbeldisc *** med bonusremixer av bland annat X-RX, Hocico, Alter Der Ruine och XP8.

Tracklist

1. A Nice Place to Visit  3:43
2. The Devil’s in the Details  4:00
3. The 11th Hour  5:04
4. Hit the Street  4:21
5. One and Only  5:09
6. Inhuman  4:18
7. Celebrity Sin  4:26
8. Filthy Design  4:42
9. Motherfucker  4:11
10. Under Your Skin  3:52
11. The Little Death  4:17
12. All Beauty Destroyed  3:54

Tracklist bonusdisc ***

1. A Nice Place to Visit (B.M.F. Remix by Extinction Front)
2. A Nice Place to Visit (X-RX Remix)
3. A Nice Place to Visit (Caustic Remix)
4. Hit the Streets (Alter Der Ruine Remix)
5. The 11th Hour (Hocico Remix)
6. All Beauty Destroyed (XP8 Remix)

Efter att ha släppt tredje fullängdaren “Semper Fidelis” i november förra året så är nu Österrikiska Nachtmahr med Thomas Rainer i spetsen redo att presentera den första singeln/EP’n från nyss nämda album.

(Läs vår recension av “Semper Fidelis” här!)

“Can You Feel The Beat?” släpps som en trettonspårs-EP och titelspåret levereras i remixer från Grendel, Uberbyte och nykomlingen Dirty Bird 13. Utöver detta de nya exklusiva spåren “(Wo Ist) Dein Gott?”, “Geräuschplatten”, “Nenn’ Mich Wie Du Willst”, albumspåret “Verräter An Gott” – som också kommer i tre remixer av X-RX, Memmaker och Suicide Commando, samt en remix av “Rise and Fall” signerad Patrick Damiani.

Patrick är känd som en del av den Luxemburg-baserade neofolk-trion Rome, tillsammans med Jérôme Reuter (från Mack Murphy & The Inmates) samt Nikos Mavridis.

Thomas Rainer gjorde officiell debut med sitt Nachtmahr via EP’n “Kunst ist Krieg” under 2007, som sedan följes upp med det debutalbumet “Feuer Frei!” året därpå (2008). Han är även känd från L’Âme Immortelle, tillsammans med Sonja Kraushofer (även känd från Persephone) och den (numera avhoppade) tidigare tredjemedlemmen Hannes Medwenitsch.

L’Âme Immortelle har sedan debuten 1997 släppt ett dussin album och ett stort antal singlar och EP’s.

Nachtmahr besöker Sverige i början av november med spelningar i Göteborg den 5 (Sticky Fingers) och Stockholm (Kolingsborg) den 6.

“Can You Feel The Beat?” släpps den 26 september via Trisol Music Group.

Tracklist

1. (Wo Ist) Dein Gott?
2. Geräuschplatten
3. Nenn’ Mich Wie Du Willst
4. Can You Feel The Beat?
5. Can You Feel The Beat? (Grendel Remix)
6. Can You Feel The Beat? (Uberbyte Remix)
7. Can You Feel The Beat? (Dirty Bird 13 Remix)
8. Verräter An Gott
9. Verräter An Gott (Suicide Commando Remix)
10. Verräter An Gott (X-RX Remix)
11. Verräter An Gott (Memmaker Remix)
12. Rise And Fall (Patrick Damiani Remix)
13. Can You Feel The Beat? (Rioters Anthem By Population)

Aesthetic Perfection, som frontas av den USA-födde Daniel Graves (numera boende i Österrike), är nu redo att presentera fjärde albumet “All Beauty Destroyed” senare i höst.

(Andra albumet “Blood Spills Not Far From The Wound” släpptes 2007 under monikern Necessary Response.)

Man väljer också i samma veva att lämna Jason Schary‘s lilla Amerikanska skivbolag Bractune Records, där man officiellt debuterade med “Close To Human” under 2005, till förmån för Metropolis Records.

Den nya fullängdaren följer upp succén “A Violent Emotion” som släpptes under 2008.

Live på scen får Daniel sällskap av livetrummisen Tim Van Horn och vid en del spelningar i europa även svenskt inslag via keybordisten (alias) Eliott Berlin.

Första singeln “The Devil’s In The Details” släpptes förra året. (Lyssna/Ladda ner singeln gratis nedan!)

“All Beauty Destroyed” levereras utöver den ordinarie CD-utgåvan i en begränsad dubbel-CD version där bonusdiscen *** innehåller remixer signerade skivbolagskollegorna Hocico, Alter Der Ruine, X-RX, Caustic, Extinction Front och XP8.

“All Beauty Destroyed” släpps i europa den 4 november via Out Of Line.

Tracklist

1. A Nice Place to Visit
2. The Devil’s in the Details
3. The 11th Hour
4. Hit the Street
5. One and Only
6. Inhuman
7. Celebrity Sin
8. Filthy Design
9. Motherfucker
10. Under Your Skin
11. The Little Death
12. All Beauty Destroyed

Tracklist Bonus Disc ***

1. A Nice Place to Visit (B.M.F. Remix by Extinction Front)
2. A Nice Place to Visit (X-RX Remix)
3. A Nice Place to Visit (Caustic Remix)
4. Hit the Streets (Alter Der Ruine Remix)
5. The 11th Hour (Hocico Remix)
6. All Beauty Destroyed (XP8 Remix)