Subscribe via: RSS

Tag Archive | "V"

Liverapport: Kite 20170430, Stockholm

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Niklas Hurtig (text), Patrik Lark (foto) och Jens Atterstrand (foto) var på plats på ett utsålt Kraken i Stockholm på Valborgsmässoafton den 30 april. På scen: Kite!

 

 

 

 

Kite bjuder på det perfekta ljuset

Andreas Tilliander värmde upp (nåja) tillställningen på sitt alldeles egna sätt. Genom ett stycke hårdvara programmerade med en random-funktion så slumpades ljud fram, allt medan artisten själv avnjöt kalla drycker i Krakens barer. Det dög ungefär som bakgrundsmusik i en bar också. Kraken vid Globens fot ser för övrigt ut att bli den perfekta ersättaren för Debaser Medis som, om inget osannolikt inträffar, tyvärr snart går i graven och dessutom även ser ut att ta Göta Källare med sig i fallet.

Som en bombastisk avslutning på vårmånaden april och som ett firande på eget vis bjuder Kite upp till en slutsåld, sprakande ljusshow på självaste Valborgsmässoafton. Majoriteten av låtarna för kvällen var hämtade från EP:n “IV” och framåt, till den senaste singeln “Demons & Shame” vilken lät mycket bra live.

Kite låter de största låtarna genom karriären byta av varandra på löpande band under den timmeslånga konserten. Något som alla relativt unisont var överens om efteråt var att spelningen var alldeles för kort och kvällen alldeles för ljuv för att nöja sig, speciellt med tanke på vad de två synthmusketörerna skulle ha kunnat bjuda upp till på scen med ett extranummer eller två.

Det lilla ljuset i den alldeles för korta tunneln är väl det faktum att Kite ju återvänder med ytterligare en EP (de släpper ju aldrig några album) inom en snar framtid, om vi får hoppas på det bästa kanske redan senare i år.

Foto: Jens Atterstrand

Foto: Patrik Lark

Die Krupps – “Kaltes Herz”

Tags: , , , , ,


 

Die Krupps presenterar en video till “Kaltes Herz”.

Liverapport: Kite (+ Lisa och Kroffe) 20150529, Stockholm

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Med den starka sjätte EP:n “VI” i bagaget så gästade Kite åter Stockholm fredagen den 29 maj.

Alexander Johansson (rapport) och Jens Atterstrand (foto) rapporterar från ett utsålt Debaser Medis.

(OBS! Missa inte fotogalleriet nedan!)

Jens AtterstrandAlexander Johansson

 

 

Ett fetare Kite bjöd på maffig ljusshow

Kan man få “My Girl and I”, tänkte jag inför Kites utsålda spelning, åtminstone som extranummer, och blev omedelbart bönhörd då introlåten från de senaste åren spelningar “Wishfull Summer Night” utgått till förmån för just “My Girl and I” som framfördes i en Bach-orienterat pampig fuga-version, som kanske i och för sig inte var riktigt i linje med den skira ballad jag hade hoppats på att få höra. Men Kite 2015 är inte längre minimalistisk synthpop som på de första tre EP:na utan maximalistisk synth som på de två senaste “V” och “VI”.

Det mesta med Kite är fetare, basgångarna, trummattorna och den supersnygga ljusshowen – den kanske snyggaste jag någonsin sett på Debaser Medis. Det var väl bara sångaren Niklas Stenemos sedvanligt amfetaminspäda kropp, lika Iggy Pop-enastående som det anstår en riktigt stor popstjärna, som inte var fet på i Stockholm fredagen den 29:e maj. De båda laserpantrarna på scen från i fjol fick vara med på ännu en turné men videokonsten i backdropen hade också den uppdaterats till högsta internationella klass.

Efter introt kom “The Rythm” från “V” som följdes av “Up for Life” från senaste plattan “VI” och där stod man, omsluten av himmelska ljud och namaste-grannar och njöt av suggestiva basgångar, smarta digitala rytmlösningar och Stenemos unika röst. Hans lugg var kortare och nackhåret på hockeyfrillan längre än senast jag såg dem i Uppsala på Konsert & Kongress 2014. Det kan ha tagit någon låt extra innan den allra skönaste klangen infann sig i Niklas alltid utsökta röst. Men från EBM-funkiga basgångsorgien “I Can’t Stand” var rösten stark och samtidigt skör på Niklas oefterhärmliga sätt. Christian Berg spelade på sina keyboards i sedvanlig munktröja men jag tror jag måste härma den sjukt snygga siluetten av den svarta ponchon han använde (jag lovar att komma ihåg och erkänna var jag såg den först, Christian) på nästa kundmöte. Efterföljande “Closing My Heart” har aldrig varit starkare.

Flera äldre låtar hade arrangerats om med fetare basgångar och lätt upptempohöjning vilket gjorde publikfavoriten “Johnny Boy” bättre än någonsin och till samma sjungande dansgolvsrökare som övriga låtar. Kite bjöd på ett extranummer med två låtar. Nya “Nocturne” fick avsluta den drygt timslånga, det vill säga alldeles för korta, konserten. Det var ytterst professionellt. Med ett extra extranummer hade det blivit sann kärlek.

Ambientduon Lisa och Kroffe inledde kvällen med vackra och bombastiska om än lite händelsefattig stämningsfulla toner, red.anm (se inledande foto i galleriet).

Kite – “VI”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (EP), CD, Digital, 12″
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 10 april 2015 (17 april på 12″)
Genre: Electropop
Bandmedlemmar: Nicklas Stenemo, Christian Berg
Land: Sverige
Recensent: Carolina Lindahl

FacebookTwitterMyspaceLast.fmwimpSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsYoutubekollapslogga

 

Förvandlar bruksmusik till konst

År 1917 presenterade Viktor Sjklovskij teorin om “främmandegöring” (ostranenie) i sin uppsats Konsten som grepp. I uppsatsen skriver han om vad som skiljer en dikt från bruksprosa, och menar att skillnaden bland annat ligger i poesins brott mot våra invanda föreställningar. Ord och bildspråk används på oväntade sätt, och det är däri konsten uppstår. Istället för att upplevaren av konstverket blir serverad något förväntat och bekant, får denne något som avviker från normer och konventioner. Något som bryter mot det vardagliga språkets regler och ger ny tillgång till världen. Främmandegöring går helt enkelt ut på att konstnären tar det kända och gör det okänt.

Främmandegöring är ett begrepp som främst används inom litteraturen, till exempel för att beskriva Bertolt Brechts litterära stil, men grundtanken passar även bra för att beskriva vad Kite har gjort på sin senaste EP – “VI”.

Kite är en electropopduo som utgörs av Nicklas Stenemo och Christian Berg. De har sedan 2008 givit ut en rad femspåriga EP-skivor på skivbolaget Progress Productions. “VI” är den sjätte i ordningen. Den är, precis som de tidigare fem skivorna, mycket välproducerad. Här hörs tydliga 80-talsdansmusikinfluenser. Introt till låten “Its Ours” innehåller italo disco-trummor och en basslinga som påminner om melodin i Michael Jacksons “Beat It”. Men precis när man tror sig vara säker på låtens karaktär, tar den en ny vändning. Den skiftar stilregister. Kite lånar alltså element från välbekanta danslåtar och främmandegör dem. De förvandlar bruksmusik till konst.

“VI” innehåller bara fem spår, men varje låt är så bastant och mustig att fler än fem låtar hade blivit övermäktigt. Skivan inleds på ett majestätiskt sätt med den nästan nio minuter långa “Up For Life”. En stark och lidelsefull låt som mynnar ut i ett atmosfäriskt outro med en “barnkör” som består av Nicole Sabounés förställda och duplicerade röst. Genialt. “Count the days” är en lite mer energisk Kite-dänga som sedan åtföljs av balladen “True Colours”: En vacker och sorglig sing-along-låt som passar bra för den uppgivne som vill fulgråta.

På EP:ns sista spår, “Nocturne”, sugs lyssnaren in i en utomjordisk trollskog. Låten har ett genomgående lågt tempo, men känslomässig högspänning. Nicklas Stenemo ylar sin dramatiska klagosång mot en syntetisk måne och guidar oss igenom transcendentala ljudlandskap. Jag ser framför mig hur elektrifierade älvor dansar, en huldra med gasmask vilar vid ett neonsprakande pilträd och näcken spelar vid en radioaktiv bäck. Det är som att John Bauers sagovärld har drabbats av en nukleärkatastrof. Som att folksagan har blivit berikad med elektriska element och självlysande fauna. Låten avrundas med en orkester av kosmiska rymdflöjter. Ett krig mellan ljussablar som sedan går över i tystnad. Lyssnaren lämnas därefter handfallen och urladdad. Man känner sig liten och maktlös inför detta mästerverk. Kite har tonsatt skapelseberättelsen och undergången, och därigenom frälst oss.

Det är svårt att genrebestämma duons musik. Även om det går att skönja vissa influenser är musiken som sådan helt unik. Bandet har etablerat en egen nisch. Om jag fick namnge genren skulle jag vilja kalla den för avantgardistisk rymdsynth. Kite är musikaliska futurister som har förintat vårt rutinseende och gjutit nytt liv i den trötta brukssynthen.

Sjklovskijs teori tog avstamp i en av Aristoteles grundsatser. I sin “Poetik” uppmanade han konstnärer att överraska med oväntade, rentav utomjordiska perspektiv. En rekommendation som Kite verkar ha rättat sig efter. Genom kosmisk främmandegöring har de skapat ett elektroniskt rymdlandskap som man vill återbesöka om och om igen. Det här är futuristisk retro som bryter mot det gamla och återföder världen. Aristoteles hade varit stolt.

10/10 KLASSIKER!

Tracklist

kite

01. Up For Life (08:48)
02. It’s Ours (04:37)
03. Count the Days (03:16)
04. True Colours (05:34)
05. Nocturne (06:50)

 

Alexander “A27” Johansson sammanfattar 2013

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


“Farfar förvarade min första LP-skiva Vienna med Ultravox i Hökarängen eftersom jag inte hade någon skivspelare som elvaåring. Jag blev oåterkalleligt ortodox synthare 1985 under ett hårt badmintonläger då vi bara spelade Shake the Disease-maxisingeln och Something to do (metalmix) kom att, sannolikt rent Pavlovskt, ta en alltför stor del av min totala hjärnkapacitet i anspråk för all framtid. Jag lyssnar på synth och klassisk musik och är ingen allätare. Depeche Mode, Cure, Mesh, VNV Nation, Moskwa TV, Michael Nyman och nyutgiven synth är min vanligaste musikaliska diet. Jag har medfinansierat Lustans Lakejer via produktionsbolaget Män av skugga. När jag inte lyssnar på synth dricker jag espresso eller vin, spelar tennis, dagdrömmer, jagar sonen och estetiska kickar.”

Album

Hurts_exile

Hurts – “Exile”
Det finns låtar på “Exile” som hade platsat på Depeche Modes “Song of Faith and Devotion”.

Chvrches – “The Bones of What You Believe”
Ett enastående debutalbum. Bättre än “Upstairs at Eric’s” och i klass med Alphaville. En electro-milstolpe!

Kite - "V"

Kite – “V”
Sveriges bästa band och Sveriges bästa live-akt. Man måste se dem för att förstå hur hårda de är. Konst och pop i förening!

Mesh - "Automation Baby"

Mesh – “Automation Baby”
För jämnheten och det goda drivet. Långt ifrån Mesh bästa album, men det säger också det mesta om lägstanivån i detta underskattade band!

Spektralized - "In Between the Opposite"

Spektralized – “In Between the Opposite”
Skört, personligt och intelligent. Norge är mer än Röyksopp, A-ha och aggrotech!

Låtar

Hurts – “The Rope”

Hurts – “Somebody to Die For”
Årets ballad! Har inte Martin Gore försökt skriva den här i två plattor snart?

Chvrches – “Tether”

Gesaffelstein – “Pursuit”

Spektralized – “Reflecting Memories”

Konsert

Kite på En Arena, Stockholm

 

Kite – “Dance Again”

Tags: , , , , , , , ,


Kite med Nicklas Stenemo och Christian Berg presenterar den officiella musikvideon till “Dance Again” hämtad från bandets senaste EP “V”. Enjoy!

Regi och foto: Jenny Farida
Redigering och fototillägg: Videomaskinen
Ljus: Gustaf Lerne

Kite – “V”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (EP), CD, 12″, Digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 8 maj 2013
Genre: Electropop, Synthpop
Bandmedlemmar: Nicklas Stenemo, Christian Berg
Land: Sverige
Recensent: Erik Uppenberg

Mästerligare pophantverkare vågar rucka på ljudbilden

Hur kommer det sig att en duo som The Knife kan göra comeback och slentrianmässigt hyllas för en olyssningsbar experimentskiva, medan en annan duo kan släppa mästerligt pophantverk år efter år utan större uppmärksamhet än – mig veterligen – någon enstaka pliktspelning i public service-kanalerna? Inga kompisar på P3 eller Nöjesguiden? Fel skivbolag med kontor på fel kust (den västra), och med fel musikalisk nisch (synth)?

Sedan 2008 har Nicklas Stenemo och Christian Berg släppt en rad electropopskivor av anmärkningsvärt hög och jämn kvalitet. Formatet har varit femspåriga EP-skivor snarare än fullängdsalbum, ett tacksamt format som ger varje enskilt spår utrymme att ta för sig. Har du chansen att uppleva dem live i sommar, så ta den. Vid det här laget har de en låtskatt att ösa ur. Exempelvis spelar de på Debaser (Stockholm) och Pustervik (Göteborg) i juni, och i augusti kan du se dem på Kalabalik på Tyrolen-festivalen.

Ända från debuten har Kite hållit sig till sin egen unika och mycket tydliga ljudbild. Storslagen utan att vara överlastad, och i kombination med de vemodiga texterna ofta med ett hjärtskärande vackert resultat. Nu rör de sig för första gången tydligt utanför de tidigare ramarna. På femte skivan tycker jag att de gör rätt i att börja rucka lite på sitt patenterade sound. Nicklas Stenemos röst är så särpräglad att den ensam borgar för att Kite ändå ska vara lätt igenkännliga.

V” rör sig från de atmosfäriska ”Wishful Summer Night” och ”If You Want Me” till de monotona, hårda och stundom nästan body-rytmiska ”The Rhythm” och ”I Can’t Stand”. ”Dance Again” är den enda av låtarna som håller sig strikt till det klassiska Kite-soundet, och resultatet är som flera gånger på de tidigare skivorna så vackert att ögonen tåras. Eller det kanske bara är jag?

Personligen tycker jag att EP nummer fyra är strået vassare låtmässigt. Men ”Kite V” är ändå ytterligare ett styrkebesked från en av landets bästa och mest underskattade popgrupper. Skivan visar också på en spännande utveckling. Frågan är när och om de kommer att få sitt stora och välförtjänta genombrott.

Tracklist

01. Wishful Summer Night (04:47)
02. Dance Again (04:40)
03. The Rhythm (04:01)
04. I Can’t Stand (03:09)
05. If You Want Me (04:16)

Dags för den femte från Kite

Tags: , , , , ,


Efter nästan ett och ett halvt års arbete i studion så är nu Stockholmsduon i Kite, som består av Nicklas Stenemo och Christian Berg redo att presentera bandets femte EP.

“V” innehåller fem nyskrivna spår, följer upp “IV” som släpptes i september 2011 och är mixad och mastrad av Hans Olsson-Brookes i Svenska Gramofonstudion i Göteborg.

Förutom de ordinarie släppen på CD och i digital form så presenteras den nya EP’n även i en begränsad vinylutgåva.

Det första smakprovet “The Rhythm” kan från och med nu laddas ner gratis via bandets Soundcloudsida (se nedan).

Uppdatering 19 april: Lyssna på smakprov från samtliga spår nedan!

“V” släpps den 8 maj via Progress Productions.

Tracklist

  1. Wishful Summer Night
  2. Dance Again
  3. The Rhythm
  4. I Can’t Stand
  5. If You Want Me