Niklas Hurtig (text) i sällskap med Jannice Faringer (foto) och Jens Atterstrand (foto) gästade Kraken i Stockholm den 31 maj för att avnjuta öppningsakten Roya och den brittiska kvartetten Ladytron.

Efter åtta långa år är äntligen Ladytron tillbaka. Både med nytt material och turné.

Med en gedigen diskografi och färskt tillskott, i form av det senaste självbetitlade albumet, intog den brittiska kvartetten Kraken i Stockholm och sjöng bort våren.

På scen denna kväll stod även Stockholms egna favoritamerikan, den av bandet handplockade soloakten Roya, som med sin drömska electro värmde upp publiken på ett alldeles utmärkt sätt. Hits som den mörka “Centrum” och drömska “Home” är typiska, men sista låten, den snabbare “Away” var verkligen en helt fantastisk avslutning på detta korta framträdande.

Live är Ladytron nästan löjligt tighta med sin fem man (och kvinnor) starka uppsättning på scen. Live-trummorna passar extra bra på de senare årens alster, som “The Animals”, “Until The Fire” och “Black Cat”. Det märks tydligt att dessa spår är byggda kring just de akustiska rytmerna jämfört med de äldre låtarnas trummaskiner. Detta kanske inte passade de mest instrument-fascistoida synth-puristerna i publiken, men för majoriteten bidrog de till ett starkt driv spelningen igenom, även om de upplevdes lite väl starkt mixade på sina ställen.

Likt tidigare varvas låtar med sång av Helen och Mira, men kommer vi någonsin få höra Daniels bidrag på “Versus” live?

För första gången i mitt liv går Ladytron åter upp på scen för en avslutande uppsättning låtar efter några minuters troget tjoande från publiken. Bandet har ju historiskt sett annars varit nästan löjligt bestämda på den punkten. Kanske borde fler lika principfasta headline-band faktiskt bjuda sina fans på det där extra örongodiset (Ja, jag tittar åt ert håll Kite!).

Konserten avslutas med några av bandets största hits, hämtade från framförallt Light & Magic (2002) och Witching Hour (2005) och jag längtar redan till nästa möjlighet att få se Liverpools stolthet på scen!

Ladytron

Roya

Format: (Album) CD, vinyl, kassett, digital
Skivbolag: !K7
Releasedatum: 15 februari 2019
Genre: Electropop
Land: England
Bandmedlemmar: Daniel Hunt, Reuben Wu, Helen Marnie, Mira Aroyo
Recensent: Stefan Last

(English version below)

En blandning av högt och lågt

Efter en paus på nästan åtta år är Ladytron tillbaka med det självbetitlade albumet ”Ladytron”. Bandet har i mina ögon alltid bjudit på en ganska blandad kompott av högt och lågt vad gäller både låtskrivande och produktion och balanserat på gränsen mellan briljant synthpop och hipsterelectronica. Deras nya visar sig inte vara något undantag.

Det var med en viss besvikelse jag hörde första singeln ”The Animals” när den kom redan för ett år sedan. Då mina personliga preferenser lutar mer åt renare popproduktioner så var detta alltför skitigt för min smak, och låten i sig var ganska intetsägande. Öppningsspåret ”Until the Fire” lider av ungefär samma symptom.

Å andra sidan finns här också några riktiga pärlor bland vilka vi hittar senaste singeln ”The Island”, episk Ladytron-pop när den är som bäst, tillsammans med synthpopdängan ”Deadzone” och tunga ”You’ve Changed” med sin EBM-doftande basgång.

Resterande låtar spelar i fältet mellan dessa två ytterligheter. Är man ett diehard fan av Ladytron så är det säkert möjligt att nya plattan faller en i smaken, i synnerhet om man föredrar en lite skitigare, opolerad produktion. I så fall kan man nog höja mitt betyg något eller några snäpp, men för de av oss som tar oss an bandet med mer av ett popperspektiv så är det nog inte mer än kanske en handfull låtar som håller måttet fullt ut. Några av dessa kommer jag gladeligen att ha med i mina spellistor, men som album betraktat kommer jag hellre plocka fram sångerskan Helen Marnies två briljanta soloplattor som släpptes under bandets uppehåll.

Tracklist

01. Until the Fire (05:35)
02. The Island (04:04)
03. Tomorrow is Another Day (04:37)
04. Far From Home (03:35)
05. Paper Highways (03:37)
06. The Animals (04:32)
07. Run (02:51)
08. Deadzone (04:26)
09. Figurine (04:06)
10. You’ve Changed (04:28)
11. Horrorscope (03:19)
12. The Mountain (04:32)
13. Tower of Glass (03:59)

(English version below)

A mix of highs and lows

After a hiatus of almost eight years Ladytron returns with the self-titled album ”Ladytron”. In my eyes the band have always offered up a rather mixed bag of highs and lows, both in terms of songwriting and production, balancing on the line between brilliant synthpop and hipster electronica. This new offering is no exception.

It was with some disappointment that I heard the first single ”The Animals” when it appeared already one year ago. As my personal preferences tend to lean more towards cleaner pop productions this was simply too gritty for my taste, and the song itself was quite unremarkable. The album opener ”Until the Fire” suffers from pretty much the same symptoms.

On the other hand there are a couple of proper gems on here, such as the latest single ”The Island”, epic Ladytron pop at its very best, along with synthpop stomper ”Deadzone” and the heavy ”You’ve Changed” with its EBM-flavoured bass line.

The rest of the songs all play in the field between these two extremes. If you’re a diehard fan of Ladytron I’m sure a lot of you will enjoy this new album, perticularly if you prefer a grittier, unpolished production. If that’s the case then you would probably raise my rating a notch or two, but for those of us who approach the band from more of a pop perspective there aren’t more than a handful of songs that are entrely up to par. Some of these I will happily include in my playlists, but as far as albums go I will rather dig out singer Helen Marnie‘s two brilliant solo albums that were released during the band’s hiatus.