Format: (EP) CD, digital
Skivbolag: Osignerat
Releasedatum: 19 december 2017
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Fredrik Djurfeldt, Ulf Lundblad
Land: Sverige
Recensent: Lars-Åke Andersson

(English version below)

Underbart är kort

Jag tror inte på jultomten längre. Har länge vacklat i min tro på om han finns eller inte men nu är det definitivt. Hur svårt kan det vara egentligen? Önskade mig en enda sak i julklapp. En sak. Ska det vara så svårt? Med ett påklistrat leende sitter man där som ett fån på julafton och försöker vara glad över sina tre julklappar man fick. En slips, ett deostick och ett par grytvantar. Är det ett elakt skämt? Det enda jag önskade mig var den nya plattan från Severe Illusion. Visserligen var det kanske inte så moget att lägga sig under granen och grina resten av julafton, men tomten gjorde mig rejält besviken.

Har fortfarande lite ouppklarade recensioner från musikåret 2017 att brottas med, så det är lika bra att börja med en gång. Först ut är då Severe Illusions nya EP ”A Familiar State of Passive Compliance” som följer upp bandets senaste albumsläpp “Deliberate Prefrontal Leucotomy” (2013). Mannen bakom Severe Illusion, Fredrik Djurfeldt, var oerhört produktiv under 2017 och släppte skivor med många av sina bandkonstellationer som Instans, Boar Alarm och Analfabetism. Han gästspelar dessutom flitigt i Alvar och det som får en att dregla lite är att det ska turneras lite under 2018 också.

Den nya EP:n är ett litet mästerverk. Man bjuds på fem låtar av högsta klass! I botten på låtarna finns enkla, monotona smått förföriska rytmer (läs gärna erotiska) och sedan vidgas ljudbilden med pålagt brus, gnissel och annat för att toppas med Fredrik Djurfeldts massivt filtrerade röst som vrålar ut underbara texter. Det är militärisk ordning och reda blandat med slagfältets makabra kaos. Det hörs framför allt i ”No Rage To Spare” som har en smått hypnotisk effekt på lyssnaren men även i ”All The Way Down”. ”Wrong Planet” för genast tankarna till riktigt tidiga Front Line Assembly och är en rejäl energikick!

Det lugna sävliga tempot i ”Talking Walls” bygger tillsammans med de inspelade rösterna upp en rätt kuslig känsla av att befinna sig i en operationssal eller inspärrad på mentalsjukhus. Som en ny version av ”Final Report” av Dive. Det sista spåret ”White White White” blir ett stenhårt mayhem i bästa industrianda som påminner om en korsning mellan Front Line Assembly och tidiga Wumpscut.

Summa summarum då. En sanslöst välproducerad skiva med fem spår. Kort och intensiv. När man väl gottat ner sig i den så tar den slut. Sett över tid är jag lite orolig över hur man ska utveckla soundet vidare. Det låter makalöst bra nu och har gjort så under en längre tid. Hur ska det bli ännu bättre än att kopiera sig själv? Tyvärr lär det dröja ett tag innan det kommer mer material med Severe Illusion enligt Fredrik Djurfeldt. Men jag har inget emot att vänta…

Lars-Åkes favoritspår: ”Wrong Planet”

Tracklist

01. No Rage To Spare (04:37)
02. Wrong Planet (03:15)
03. All The Way Down (05:18)
04. Talking Walls (03:06)
05. White White White (04:59)

(English version below)

Wonderful is brief

I do not believe in Santa Claus anymore. Has long wavered in my belief if he exists or not but now it’s definitely. How difficult can it be? Wishing me a single thing as Christmas gift. One thing. Should it be so difficult? With a sticky smile, you’re sitting there like a kid on Christmas Eve and trying to be happy about the three Christmas presents you got. A tie, a deostick and a pair of griddles. Is that a bad joke? All I wanted was the new album from Severe Illusion. It wasn’t really mature of me to lay down under the Christmas tree and cry for the rest of Christmas eve, but Santa made me really disappointed.

Still have some undeclared reviews from the music year of 2017 to wrestle with, so I might just get on with it. First off then is Severe Illusion’s new EP “A Familiar State of Passive Compliance”, their first release since “Deliberate Prefrontal Leucotomy” (2013). The man behind Severe Illusion, Fredrik Djurfeldt, was extremely productive in 2017 and released albums with many of his band constellations such as Instans, Boar Alarm and Analfabetism. He’s also a live member of Alvar annd what makes one to drool a little is that there are plans for alot of touring during 2018.

The new EP is a small masterpiece. The record gives you five top-rated songs! At the bottom of the songs there are simple, monotonous little seductive rhythms (read erotic) and then the soundtrack widens with harsh industrial noises and squeaks with Fredrik Djurfeldt’s massive filtered voice that roars wonderful texts. It is military order and mixed with the battlefield’s macabre chaos. You hear this primarily in “No Rage Two Spare” which has a slight hypnotic effect on the listener but also in “All The Way Down”. “Wrong Planet” instant brings to mind early Front Line Assembly and is a real energy kick!

The calm paced tempo in “Talking Walls”, together with the recorded voices, builds up a pretty creepy feeling of being in an operating room or locked in a mental hospital. Almost sounds like a new version of “Final Report” of Dive. The final track “White White White” becomes a mayhem in the best industrial music spirit, reminiscent of a cross between Front Line Assembly and early Wumpscut.

Total summaries then. A remarkably well produced album with five tracks. Short and intensive. Once you have settled in it, it will end. Over time, I’m a little worried about how to further develope the sound. It sounds too good to be true now and has been doing that for a long time. How will it be even better than copying yourself? Unfortunately, it will take a while to get more material with Severe Illusion, according to Fredrik Djurfeldt. But I do not mind waiting …

Lars-Åke Andersson’s favourite track: ”Wrong Planet”

Severe Illusion, som senast var albumaktuella med “Deliberate Prefrontal Leucotomy” (2013), är nu redo att presentera en ny utgåva av bandets andra fullängdare “Discipline Is Reward Enough” från 2003.

Den svenska electro-industrial-duon, där sångaren och frontfiguren Fredrik Djurfeldt och originalmedlemmen Ulf Lundblad ibland även får uppbackning av The Pain Machinery– och Celldöd-bekantingen Anders Karlsson, bildades sommaren 2000 då man på egen hand också släppte sitt självtitulerade debutalbum.

Den nya utgåvan levereras som en dubbel-CD i transparant jewelcase och bland de totalt 26 spåren finner vi även ett antal liveinspelningar samt en ny inspelning av “Human Rites”.

Severe Illusion är även inbokade till den andra upplagan av Front Fabrik Festival som arrangeras i Polska Krakow den 7-8 april där de får sällskap av bland andra Leaether Strip, La Santé, Disharmony, Hologram_ och No Sleep By the Machine.

“Discipline Is Reward Enough” släpps den 13 februari via Advoxya Records.

Tracklist CD 1

01. Runner
02. Proud
03. Trust
04. Surveillance
05. Only Pilots Change The World
06. Penalty
07. Meat Harvest
08. Mace
09. High
10. Repent
11. Human Rites 2016
12. Massive Democratic Maintainance
13. High (alternative version)
14. Friendly (featuring Seventh Harmonic, live in Antwerpen)

CD 2

01. Intro / Bomb
02. Brute Engine
03. Solitary
04. Agnostify
05. Only Pilots Change The World (again)
06. Clear Head
07. Erased
08. Independence
09. Heart
10. Lost (longer version)
11. Frogs
12. Repent (featuring Tecnoman SF, live in Montevideo)

Format: (Album) CD, CD (Ltd.Ed), Digital, LP
Skivbolag: Complete Control Productions
Releasedatum: 23 november 2013 / 31 januari 2014
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Fredrik Djurfeldt, Ulf Lundblad
Land: Sverige
Recensent: Niklas Hurtig

Med oljud som rytmer maler Severe Illusion på hörselnerven

Severe Illusions nya album går inte utanför den kända ljudbilden och den vana lyssnaren kommer känna igen sig på ”Deliberate Prefrontal Leucotomy”.

Albumet är i grund och botten kompakt lågmäld electro varvad med skrikiga diskanter och starkt distad sång. Det är nästan som att man inte kan prata om instrumentala spår då sången är så inbakad och distad att den blir som ett instrument bland andra. På ”Tardative Dyskinesia” rullar ett mörkt skräckinjagande ljud fram medan förvridna elektroniska ljud och en skrikig röst berättar en okänd historia. Jag skriver okänd för det är i princip helt omöjligt att höra vad låttexten går ut på.

Aggressionerna hålls på en långsam nivå där vissa spår lutar mer åt Industrial medan andra åt Rhythmic Noise-hållet. De åtta spåren flyter på utan större överraskningar men slutsatsen är ändå en tätt sammanhållen produktion som inte tråkar ut.

Bästa spår ”Compassion to Delete”

 Tracklist

01. Louder Than Words (04:41)
02. Postsynaptic Receptor Disruption (03:43)
03. Discontinuation Syndrome (03:54)
04. Hole (04:27)
05. Compassion To Delete (04:17)
06. Tardative Dyskinesia (04:57)
07. Cro Magnon (04:14)
08. Strategy Of Aprehention (03:38)

Två år har nu passerat sedan Severe Illusion gjorde stark comeback med den senaste fullängdaren “No More Alive Than You Deserve” och efter livespelningar på två kontinenter, och släppet av den fristående EP:n “Psychosurgery”, så är det nu dags att presentera det kommande albumet “Deliberate Prefrontal Leucotomy” som enligt rykten släpps under november månad.

Den svenska duon, som består av Fredrik Djurfeldt och Ulf Lundblad –  och som vid några tillfällen dessutom har fått sällskap på scenen av The Pain Machinery-bekantingen Anders Karlsson – har redan bokat in ett antal nya spelningar utomlands.

Den 23 november gästar man Berlin där man får sällskap av landsmännen i No Sleep By the Machine och Gubbjävel. Bandet planerar även spelningar på hemmaplan och ytterligare ett besök i Chile innan det tredje albumet på samma tema – “The Legacy of António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz” släpps.

I samma veva avslöjar frontmannen Fredrik Djurfelt även att han har nytt material på gång med sitt ambient-noise projekt Knös efter några års tystnad. Det kommande albumet “Face Without Face” släpps inom kort via Maligna Records och är ett samarbete med Negru Voda (tidigare Megaptera).

Livespelningar är inplanerade i både Stockholm och Buenos Aires den 9 november respektive 7 december.

Som om detta inte vore nog så finns det även goda nyheter att rapportera från (det andra sidoprojektet) Instans läger: Efter “Understatement”, som släpptes tidigare i år via Ungerska Advoxya Records, välkomnar man nu batteristen Janina Danes (Severe Illusion och Marsupium Massacre) som permanent medlem efter hon medverkat på scen vid några tillfällen tidigare.

Efter två och ett halvt år av tystnad så återvänder nu Instans med bandets andra fullängdare “Understatement”.

Den svenska electro-industrial duon, som består av Severe Illusion-bekantingen Fredrik Djurfeldt och Ulf Lundblad, var senast aktuella med tiospårs-EP’n “Nuke Fight/Leading the Way” under 2010.

Instans bildades 2005 och albumdebuterade med “Common Ground” året därpå. Duon var även aktuella som Vanvård med albumet “Liv i vårdens slut” under 2005.

Instans bryter nu tystnaden med “Understatement” som innehåller nio spår med ett något mörkare sound än tidigare. (Lyssna på sakprov nedan).

“Understatement” släpps den 20 maj via Advoxya Records.

Tracklist

1. Yes Future No Control
2. Carry My Name v.1.1
3. Painfully Normal
4. After A While
5. He Said Rain
6. 27 Hours
7. Tell Me To Go Away
8. See You Dead
9. Wasting Time

Format: CD, Digital
Skivbolag: Complete Control Productions
Releasedatum: 23 september 2011
Genre: Electro, EBM, Industrial
Bandmedlemmar: Fredrik Djurfeldt, Ulf Lundblad
Land: Sverige
Recensent: Anders Eklund

Hypnotisk synthdystopi med ett industriellt driv

Jag minns än idag hur jag någon gång 2002 fick syn på ett obekant namn i en postorderkatalog och bestämde mig för att testa det nya svenska bandet Severe Illusions första EP ”Discover Without Reflection”. Jag tror det dröjde cirka 30 sekunder från att jag satt igång det första spåret innan jag insåg att detta är ett band att hålla ögonen på. Nu, snart tio år senare, släpper duon sitt fjärde fullängdsalbum ”No More Alive Than You Deserve” via den Stockholmsbaserade etiketten Complete Control Productions. Det har gått fem år sedan det förra albumet, ”Shortcut To Civilisation” och mina förväntningar har varit höga.

Även om bandet oftast, och helt klart med visst berättigande, kategoriseras som EBM, så är det inte fråga om någon stereotyp standard-EBM. Det finns inte mycket likheter med band som DAF, Nitzer Ebb eller Front 242, som kanske är de tydligaste stilbildarna inom genren. Severe Illusions sound är monotont, malande, kyligt och har en tydlig industriell karaktär. Det kanske märks mer än någonsin tidigare på detta album. Ska man jämföra med något så ligger kanske vissa belgiska 80-talsband närmast till hands, Vomito Negro eller vissa saker med The Klinik, men det är mest en fråga om en likhet i atmosfär än i själva låtarrangemangen.

Låtmaterialet på ”No More Alive Than You Deserve” är inte skapat för att vara lättlyssnade dansgolvshittar. Albumet är ett konsekvent och genomtänkt politiskt statement, vilket framgår tydligt av låttexter, albumtitel och en manifestliknande text i konvolutet som för tankarna till industrimusikens pionjärer i början på 80-talet. Soundet kompletterar det politiska budskapet utmärkt. De kyliga och minimalistiska arrangemangen, dominerade av hypnotiska basgångar, tunga rytmer och sjok av distorsion, understryker de dystopiska skildringarna av västvärlden och ifrågasättandet av våra moraliska (?) principer. Trots att sången är distorderad hör man oftast texterna utan större problem. Förutom grundelementen vävs snygga synthslingor in här och där, men utan att musiken förlorar sitt karga och ödsliga uttryck. Istället för smattrande synthtrummor genomsyras musiken av tyngd och ett obönhörligt industriellt driv. Produktionen balanserar förträffligt mellan skavande oväsen och kristallklara elektroniska ljud med en experimentlusta och fingertoppskänsla för subtila detaljer. Bandet har, i mitt tycke, renodlat de inslag i sitt sound som tydligast illustrerar den samhällsbild som de vill beskriva.

Albumet inleds med några i sammanhanget ganska lättillgängliga och smittsamma låtar, ”Mockingbird”, ”Try Harder” och ”Clear Head”, som för övrigt släpptes som digital singel några månader innan albumet. Låtmaterialet blir sedan mer och mer kompromisslöst, vilket kulminerar i de kaotiska och industriella spåren ”Rotating Knives, Yes” och ”Cultural Identity +”. Albumet avslutas sedan med de dystra spåren ”And Them We Kill” och ”Dirt”, som stilmässigt binder ihop slutet med albumets första hälft.

”No More Alive Than You Deserve” är ett album som man lyssnar på i sin helhet, och det är en utmärkt hemmalyssningsplatta. Varje gång jag lyssnar på albumet fastnar jag för något nytt, och det kommer jag sannolikt att fortsätta göra efter många, många lyssningar. Här görs inga försök att haka på moderna klubbmusiktrender! Severe Illusion uppvisar en kärlek till musik som är lika gränslös som deras respektlöshet mot etablerade genreuttryck och trender. I denna respektlöshet kan man tydligt ana den hårda synthmusikens kopplingar till punken, även om själva musiken inte direkt påminner om punk. Kommer publiken att upptäcka detta album och detta, i mitt tycke, grovt underskattade band, trots att det säkerligen sällan kommer höras på några dansgolv? Det återstår att se, men jag hoppas verkligen det! Detta är ett mästerverk!

Tracklist

1. Mocking Bird
2. Try Harder
3. Clear Head (Album Version)
4. To The Wall
5. När Helvetet Kom Till Byn
6. Inside Your Narrow Little World
7. Them Unwitting
8. Rotating Knives, Yes
9. Cultural Identity +
10. And Them We Kill
11. Dirt

Precis som vi rapporterade nyligen, så är de svenska EBM-veteranerna Severe Illusion åter aktuella med nytt material efter att nyligen ha plockats upp av det nystartade svenska skivbolaget Complete Control Productions.

Tidigare den här månaden släppte man den digitala tvåspårssingeln “Clear Head & The End Of Flowers” och nu är detaljerna helt klara för det nya albumet “No More Alive Than You Deserve”. Albumet följer upp “Shortcut To Civilization” från 2006. Mastringen är signerad tyske Cedrik Fermont (känd från skivbolaget Ant-Zen och Axiome) och omslaget är designat av Anders Karlsson från The Pain Machinery.

Severe Illusion har de sista åren även släppt två EP’s; Under 2007 släppte man “Armed Evolution” och för två år sedan “Infidelity to Ritual”.

Under de senaste elva åren har Severe Illusion duckat för alla EBM-scenens musiktrender och inte fastnat i varesig oldschool EBM-trendens hardbeat-fälla eller aggrotechspåret. Bandet har utvecklat och hållt fast vid en egen stil som nu presenteras på ännu en fullängdare där duon, som består av Fredrik Djurfeldt och Ulf Lundblad, levererar elva nya, noisiga EBM-nummer. Man har även kryddat upp med att sjunga på svenska i “När helvetet kom till byn”.

(Lyssna på smakprov samt båda spåren från senaste singeln här nedan.)

“No More Alive Than You Deserve” släpps den 23 september via Complete Control Productions.

Tracklist

1. Mocking Bird
2. Try Harder
3. Clear Head (Album Version)
4. To The Wall
5. När Helvetet Kom Till Byn
6. Inside Your Narrow Little World
7. Them Unwitting
8. Rotating Knives, Yes
9. Cultural Identity
10. And Them We Kill
11. Dirt

Severe Illusion – The End Of Flowers by CControlProductions
Severe Illusion – Clear Head (single version) by CControlProductions

Efter senaste studioalbumet “Shortcut To Civilization” (som släpptes via amerikanska DSBP under 2006), EP’n “Armed Evolution” från 2007 (som släpptes via ungerska Advoxya Records) och den senaste EP’n “Infidelity To Ritual” från 2009 (släppt via MedCon/First Aid Recordings), så är nu svenska Severe Illusion tillbaka med nytt material.

Bandet har i samma veva skrivit på för det nystartade svenska skivbolaget Complete Control Productions.

Aptitretar gör man med den digitala tvåspårs singeln “Clear Head & The End Of Flowers”, som i slutet av september följs upp med nya albumet “No More Alive Then You Deserve”.

Den nya fullängdaren blir duons fjärde sedan man under 2003 gjorde albumdebut via PAF Records med “Discipline Is Reward Enough”.

Severe Illusion bildades av Karl Fredrik Djurfelt och Ulf Lundblad under sommaren 2000 i Göteborg. Båda medlemmarna har tidigare producerat mer experimentell elektronisk musik på varsitt håll, men ville med Severe Illusion hitta ett sound som var mer dansant och lätttillgängligt. I bandets musik finner man influenser av såväl klassisk EBM, noisecore och det kanadensiska soundet från slutet av åttiotalet med storheter som exempelvis Numb, Front Line Asdembly och Skinny Puppy.

(Lyssna på båda spåren från singeln nedan. Singeln finns att köpa i alla större digitala nätbutiker!)

Severe Illusion – Clear Head (single version) by CControlProductions
Severe Illusion – The End Of Flowers by CControlProductions