Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Total Recall"

Halo Effect – “Recoding”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD (Digipak), Digital • Speltid: TBA
Skivbolag: EK Product (Space Race Records)
Releasedatum: 7 december 2012
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: John Andrew Peverieri, Alessandro Polinori, Federico Rosi, Marco Cattani
Land: Italien
Recensent: Jens Atterstrand
Köp: TBA

En rymddoftande mix av olika stilar

Italienska Halo Effect bildades 2001 och efter två tidigar demo-EP’s – “Past Continuous” och “Days of Silence” debuterade man på egen hand med EP’n “Schwarz” under 2006. Efter detta  plockades man upp av det  vitryska (digitala)skivbolaget Haze, där man två år senare (2008) gjorde sin albumdebut med “New Romantic History”.

Under 2009 skrev den Rombaserade kvartetten, som består av John Andrew Peverieri, Alessandro PolinoriFederico Rosi och Marco Cattani, kontrakt med tyska Ionium Records och efter en handfull digitala singelsläpp presenterades bandets andra album “The Fourth Zone” under 2010.

Nu är italienarna tillbaka med nya albumet “Recoding” som släpps via det hårdsatsande italienska skivbolaget EK Product.

Halo Effects utvecklingskurva går helt uppenbart i rätt riktigt och man skriver tillsammans allt bättre låtar. “Recoding” presenterar en ljudbild som pendlar mellan rymddoftande melodiös synthpop till modernare futurepoptoner och svängig bodypop. Det håller ganska bra nästan hela vägen igenom och de snabba dansanta rytmerna möter tyngre diton och de lugnare spåren ger bra andrum till upptempolåtarna. Sånginsatsen ligger kvalitetsmässigt i övre mellanskiktet av vad genren har att erbjuda och arrangemangen är för det mesta intressanta att lyssna på, med en hel del inslag av effekter och ljud som passar rymdtemat som binder ihop hela albumet till en bra helhet, detta trots de olika stilarna som samsas.

Andraspåret “Pulsar” blir snabbt en favorit, där den tjocka malande ljudmattan på ett mycket smakfullt sätt lättas upp med inslag av akustiska pianoljud och vackra synthstråkar. “Spaceman”“Neon Metropolis” och den avslutande “The Big Lie”, som av någon outgrundlig anledning påminner om Elegant Machinery, är samtliga snyggt sammansatt och melodiös modern synthpop med en viss touch av nittiotal medan “Android” och “Sector Beta” doftar bodypop i fotspåren av And One.

“New Body Machine”, som innehåller gästspel av Mika Rossi från Endless Shame och Autodafeh, är albumets bodyinslag medan den futurepoppiga “Totall Recall” i sin tur platsar på vilket dansgolv som helst. Den mörka ödesmättade balladen “Dying Star” och det instrumentala mellanspelet “Pathfinder” ger sedan de perfekta andrummen.

Halo Effect tar på “Recoding” ordentliga kliv framåt. Med starkt låtmaterial, snygga arrangemang och en bra produktion. Man lyckas också med att blanda olika stilar utan att det blir spretigt och jag är övertygad om att de flesta synthpopfantaster här kommer att finna flera guldkorn!

Tracklist

01. Cold Front (04:12)
02. Burning Chrome (04:52)
03. Pulsar (05:27)
04. Fiction (04:54)
05. Spaceman (03:50)
06. Android (03:43)
07. Pathfinder (01:41)
08. Fighting Off (04:02)
09. Sector Beta (04:38)
10. Neon Metropolis (05:16)
11. New Body Machine (03:44)
12. Dying Star (05:44)
13. Total Recall (04:00)
14. The Big Lie (04:38)

 

The Pain Machinery – “Total Recall” (Live)

Tags: , , ,


Live på Kolingsborg (Tech Noir) Augusti 2010.

The Pain Machinery – “Urban Survival”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD / Digital download
Skivbolag:
Advoxya Records
Releasedatum: Ute nu!

8/10

Beroendeframkallande industrial som växer!

The Pain Machinery har existerat sedan 1992, den svenska duon består av Anders Karlsson och Jonas Hedberg.  Tanken var att skapa musik som kombinerar den råa energin ifrån punken med elektroniska element.

Bandets debutalbum – “The Venom Is Going Global” släpptes 2003. Sedan dess har man släppt ytterligare två album; “Hostile” (2005), ”The Chaos Transmission” (2007) samt EP’n “Total Recall” som kom tidigare i våras, en låt som också finns med på nya albumet “Urban Survival”, som är bandets fjärde skivsläpp.

Eftersom detta var första gången jag hade hört talas om projektet, visste jag inte riktigt vad jag hade gett mig in på, eller vad jag kunde förvänta mig. Den närmaste jag kom att tänka på när jag lyssnade på “Urban Survival” var det tyska projektet Feindflugs första album “Feindflug [Vierte Version]” från 1999. Den var också nyskapande med sin mix av synth/EBM och spelas fortfarande flitigt i min skivspelare. En annan sak som bör nämnas är att “Urban Survival” är minst sagt beroendeframkallande! Varje gång jag lyssnar på skivan upptäcker jag något nytt. Jag finner även spåren som till största delen består av trumprogrammering och distad sång vara väldigt bra; dessa spår uppskattade jag inte särskilt mycket till att börja med. Jag kan redan nu säga att “Urban Survival” kommer spelas regelbundet i framtiden för min del.

Skivan inleds med “Paranoise”, är musikalt väldigt minimalt spår med tillhörande monolog av Jared Louche, som bandet lånat in till inspelningen (mer känd från Chemlab); stycket fungerar som en introduktion och en fingervisning om vad som komma skall. Därefter drar “Fearless” igång, med en fantastisk blandning av Douglas McCarthy-inspirerad sång där Jonas röst har filtrerats och fövrängts på ett mycket intressant sätt tillsammans med relativt snabb, pulserande trumprogrammering, väl valda samplingar, sequencers och synthslingor som sätter sig direkt. Hela albumet kan sammanfattas så här, men den är väldigt varierad och inga två spår är sig lika. Även om “Urban Survival” har en ljudbild och produktion som är ganska rå i kanterna blir den aldrig svårlyssnad.

Mina favoritspår är “I Am Night”, återigen med sånginsats ifrån Jared Louche, “Total Recall” som faktiskt låter som en tvilling till Nitzer Ebb’s spår “Blood Money” med en fantastisk sequencer, rytmisk programmering och den instrumentala, samplingsrika spåret “Internal Bleeding”. Det är den minst distade och möjligen mest melodiska spåret. Två eller tre spår i samma anda hade inte varit helt fel. “Snake Church (Dub)”, som är det sista spåret, känns lite för lång och överarbetad med sina 07:15. Jag hade hellre sett ett avslutande alternativ version av “Paranoise”, men detta är närmast en bagatell.

The Pain Machinery har lyckats tillföra någonting nytt och originellt till en genre som har ibland tenderat att vara alltför förutsägbar. Anders har ju också nämnt i en tidigare intervju att han har alltid gillat smutsig och trasig musik som kräver en del lyssning innan den ”sitter”; enligt honom är sådan musik mer intressant och håller i längden. Jag kan inte annat än att fullständigt hålla med, “Urban Survival” behöver några lyssningar för att fasta.

Recension: Sebastian Kivi

Korrektur/redigering: Jens Atterstrand