Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Tilt!"

Front Line Assembly – “Wake Up the Coma”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, vinyl, digital
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 8 februari 2019
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Bill Leeb, Rhys Fulber
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

 

(English version below)

Intakt DNA trots många gästspel

Ett nytt albumsläpp från Front Line Assembly är alltid efterlängtat både av scenen generellt och av undertecknad och när det gäller uppbyggda respektive infriade förväntningar så konstaterar jag att de kanadensiska electro-industrial pionjärerna inte har mycket kvar att bevisa.

Wake up the Coma är (beroende på hur man räknar) Front Line Assemblys artonde studioalbum i ordningen och albumet släpps på det som skulle ha blivit den bortgångne bandmedlemmen Jeremy Inkels 36-års dag.

Jeremy hade förmodligen blivit eld och lågor kring det faktum att Front Line Assembly valt att chocka hela sin fanskara genom att påannonsera albumet med hjälp av en på förhand totalt otänkbar cover på Falcos dänga “Rock Me Amadeus” med gästspel av Jimmy Urine från Mindless Self Indulgence. Efter att ha grävt lite i detta har jag funnit att den enda gemensamma nämnaren är att frontmannen Bill Leeb och Falco båda är födda i Wien. Apropå Jeremy Inkel, så återfinns för övrigt några av hans sista musikaliska outputs enligt uppgift på låtarna “Structures” och “Mesmerized”. Och även om Front Line Assembly i skrivande stund officiellt består av originalduon Bill Leeb och Rhys Fulber, så har både Jared Slingerland och Sasha Kevill från den tidigare lineupen medverkat på Wake Up the Coma.

Vad beträffar låtmaterialet så är mycket av soundet välbekant samtidigt som mycket nytt har tillförts, på det hela taget är Front Line Assembly trogna sitt grund DNA. Dock har de heller aldrig varit rädda för att vidareutveckla sitt sound. “Eye on You” (med bidrag från DAF:s Robert Görl), den långsamt pulserande nattsvarta “Tilt”, “Hatevol”, “Proximity” och “Living a Lie” är alla exempel på spår som de flesta fans kommer känna sig trygga med. Tjocka arrangemang med maffiga basgångar, effekter och en signifikant väsande Bill Leeb vid mikrofonen, ständigt omgiven av flera lager av ljuddetaljer förmedlande samhällskritiska och cyberpunk- och framtidsapokalyptiskt influerade låttexter.

När det kommer till de många överraskningarna så står Nick Holmes (från metalakten Paradise Lost som Rhys Fulber tidigare har producerat) för den ena på det refrängstarka titelspåret medan den forne Ministry-medlemmen och Revolting Cocks– och Cocksure-bekantingen Chris Connelly framför den melankoliskt vackra och atmosfäriska avslutande synthballaden “Spitting Wind”.

Wake up the Coma må, på grund av de ovanligt många gästspelen, vara ett av Front Line Assemblys spretigaste album på länge men samtidigt sätter de ner foten och visar deras fullkomliga genialitet på tillräckligt många ställen för att förtjäna min hyllning.

Tracklist

01. Eye On You (04:30)
02. Arbeit (05:02)
03. Rock Me Amadeus (feat. Jimmy Urine) (04:14)
04. Tilt (05:10)
05. Hatevol (05:00)
06. Proximity (05:21)
07. Living A Lie (05:53)
08. Wake Up The Coma (feat. Nick Holmes) (05:47)
09. Mesmerized (04:47)
10. Negative Territory (06:18)
11. Structures (05:07)
12. Spitting Wind (feat. Chris Connelly) (05:17)

(English version below)

DNA intact regardless of guest appearances

A new album release from Front Line Assembly is always highly anticipated both by the scene as by yours truly. And when it comes to the built up and delivered expectations, I realize that the Canadian electro-industrial pioneers don’t have anything more to prove.

Wake up the Coma is (depending on how you count) Front Line Assembly’s 18th studio album in order and it’s being released on what would have been the now diseased band member Jeremy Inkel’s 36th birthday.

The fact that Front Line Assembly chose to completely shock their fans when they announced the album with a before hand absolutely unthinkable cover of Falco‘s slam hit “Rock Me Amadeus” would probably had Jeremy bouncing off the walls in excitement. I’ve tried to do some research and the only connection I seem to find is the fact that both Bill Leeb and Falco where born in Vienna. Regarding Jeremy Inkel, by the way, some of his last musical inputs are told to be presented on “Structures” and “Mesmerized”. And even though Front Line Assembly at the moment officially are Bill Leeb and Rhys Fulber, Jared Slingerland and Sasha Kevill from the former line up have both contributed to Wake up the Coma.

When it comes to the songs itself just as much is recognizable as new. The Front Line Assembly DNA have rarely gotten lost when the act have presented new material, but on the other hand they’ve never been afraid to further develope their sound. “Eye On You” (with additions from DAF‘s Robert Görl), the slowly pulsating and dark “Tilt”“Hatevol”“Proximity” and “Living a Lie” are all examples of tracks that most fans will feel comfortable with. Thick arrangements, bold basslines, effects and a significant sibilant Bill Leeb on the microphone, constantly surrounded by layers of details delivering lyrics about social critisism and apocalyptic and cyber punk themes.’

When it comes to the many suprises Nick Holmes (from metal act Paradise Lost that has previously been produced by Rhys Fulber) delivers the title track along with its strong chorus while the former Ministry-member and from Revolting Cocks and Cocksure familiar Chris Connelly does the melancholic, beautifully atmospheric ending electro ballad “Spitting Wind”.

Wake up the Coma may be, because of its many guest appearances, one of Front Line Assembly‘s least coherent albums in a long time, but nevertheless they put their foot down and displays their complete brilliancy on enough places on this album to deserve the praise.

Tyske Ludder – “Diaspora”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: CD, Digital
Skivbolag: Black Rain Media Group
Releasedatum: 25 mars 2011

Genre: EBM, Harsh-EBM

6/10

Taktfast och muskulöst!

De tyska bodysyntharna Tyske Ludder har varit produktiva sedan sin comeback 2006, efter att då legat lågt i ca 10 år. Nu släpper de uppföljaren till 2009 års “Anonymous” och nya “Diaspora” lär inte göra bandets publik besviken. De följer sitt koncept. Grunddragen i musiken består av taktfasta, betongrytmer i relativt makligt tempo, synthbasgångar i gammal hederlig body-tradition, samt ganska melodiöst komp i lite modernare stil. Till detta kommer sedan naturligtvis elak och tuff sång, oftast på tyska. Några av spåren avviker från detta recept, t ex den avsevärt snabbare “For their glory” och den långsamma “Nur ein Traum”, men merparten av albumet låter väldigt enhetligt. Musiken påminner mig mycket om det 90-tal som bandet också har sina rötter i. Det sväng som många av EBM-pionjärerna på 80-talet frambringade är här ersatt med stela rytmer som går på kraft istället för finess. Ljudbilden överhuvudtaget utstrålar kraft och muskler, och den raspiga sången, som ibland låter distad och ibland bara som att sångaren gör sitt bästa för att misshandla stämbanden, understryker detta med emfas.

Jag har tidigare reflekterat över att en del band på 90-talet, och även senare, i den hårdare EBM-fållan har en förkärlek till melodier som, om man tänker bort den tuffa ljudbilden, låter som aningen naiva ramsor. Det blir en lite bisarr kontrast, kan jag tycka. Tyske Ludder har stundtals detta problem och vissa låtar har jag svårt att uppskatta av just den anledningen. Men, minst lika ofta får de till rytmer, bas och andra komponenter i soundet på ett så effektivt sätt att allt bara tycks falla på plats. Låtar som “Tempelberg”, “Eugenix”, “Der androgyne Held” och Tilt!-covern “Merciless” (bonusspår på förstautgåvan av albumet) håller hög klass och lär höras på dansgolv och säkerligen live framöver. Flera andra låtar håller nästan lika hög nivå. Dock tycker jag resultaten svajar en smula när de rör sig utanför sina väl beprövade grepp, men det gör de, som sagt, inte i någon större utsträckning.

Tematiskt så behandlar albumet utanförskap och rotlöshet, vilket titeln “Diaspora” reflekterar. När man ser omslaget, prytt av en solkig davidsstjärna, kan man kanske tro att det rör sig om provokativa texter om Israel, men så är inte fallet. Texterna tycks i de flesta fall vara betraktelser över tillhörighet och identitet.

Jag tycker “Diaspora” är lite väl långt med sina sexton låtar på sammanlagt ca 73 minuter, när bara några få låtar, samt en remix av Northborne, bryter mallen. När en del låtar dessutom inte når upp till samma nivå som de bättre spåren ser jag inget problem i att stryka de svagare spåren och komma ned till en mer konventionell albumlängd. Det finns tillräckligt många bra låtar för att det skulle räcka till ett album på ca 50 minuter som skulle kännas riktigt helgjutet. Även om musiken inte dryper av originalitet är det stundtals så medryckande att åtminstone inte jag kan störa mig på vare sig klyschor eller upprepningar. Ibland vill man höra riktigt bra body, helt enkelt!

// Anders Eklund, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

  1. Har haBait
  2. Tempelberg
  3. Eugenix
  4. Wallfahrt (Betonkater Edit)
  5. Diaspora
  6. Der androgyne Held
  7. For their Glory
  8. Konstanzphaenomen (Blutstoerung Edit)
  9. Nur ein Traum
  10. Ueber Euch
  11. R.A.S.S. (Minus Vier)
  12. Reiscraecker
  13. Abgesang
  14. Merciless
  15. Abgesang (Northborne-RMX)
  16. Maschinenstar (Minimal)