Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Tiamat"

Liverapport: Subkultfestivalen 2016, Trollhättan

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Helgen den 12-13 augusti så arrangerades den första upplagan av den nya storsatsande festivalen Subkult.
patrik_larkniklas_hurtig

Niklas Hurtig och Patrik Lark ger här varsin sammanfattning ur lite olika perspektiv.

 

Text: Niklas Hurtig och Patrik Lark
Foto: Patrik Lark, Jens Atterstrand och Krichan Wihlborg

 

Niklas Hurtig (festivalbesökaren)

I mitten av augusti anordnades den första av förhoppningsvis många inkarnationer av Subkultfestivalen i Folkets Park i Trollhättan. Med fokus på alternativ musik och stilar såsom synth, goth, alternativ pop och liknande var tanken att föra arvet från Arvikafestivalen vidare. Med organisationer som Rätten till sin identitet, SUBRiksförbundet för subkulturer, Subvox m.fl. bakom festivalen så är intrycket att dessa verkligen brinner för allt det som festivalen står för och ämnar åstadkomma.

Trots att det var första upplagan av Subkultfestivalen fanns det en liten camping på andra sidan Göta Älv, ungefär 15 minuters promenad från Folkets Park. Där huserades ca 100 besökare från alla möjliga ställen i Sverige (och även världen) som höll festivalfanan högt med partytält, trasiga campingstolar, drickbart i mängder, härlig inställning och slumpmässig musik av alla sorts typer. Allt det som en festivalcamping ska innehålla med andra ord. Det var städat (rent generellt sagt, inte så mycket på marken kanske) och folk var väldigt trevliga och hjälpsamma trots promillehalten.

Om man ska fokusera på själva festivalområdet för en stund så kan det sammanfattas i folktomma spelningar som varvades med smockfulla, men det hade vädret en stor del i. Extra mycket då det aldrig är speciellt gynnsamt att spela runt lunch och speciellt inte om det öser ner. Huvudscenen Aura var fullstor och låg mitt i området, medan den mer klubbinspirerade scenen Stella låg i en närliggande fastighet. Över huvud taget var det nära till allt men ändå inte ”för litet”. Den lilla DJ-scenen Helgon höll besökarna varma med pumpande musik mellan akterna. Trots det regniga vädret på dagarna var kvällsakterna välbesökta. Vakterna och arrangörerna var trevliga och det hela var bra organiserat trots lite förvirring om möjligheterna till matservering strax efter öppning på fredagen. Bra priser och inte för mycket kö någonstans indikerar att det var bra dimensionerat efter besökarantalet.

Rent generellt är det ett mycket högt betyg för denna premiär nästan helt fri från barnsjukdomar, vilket tyder på professionella eldsjälar bakom det hela. En bra organisation toppat med en riktigt bra line-up bidrog till detta. Förhoppningsvis avskräckte inte vädret varken artister eller besökare så pass att det inte ska bli en uppföljare nästa år, vilket verkligen behövs för att föra Arvika-andan vidare till nya generationer!

Bästa liveakter: Tiamat och Wulfband.

Foto: Jens Atterstrand

Patrik Lark (skribent och fotograf)

Lava Bangs inledde festivalen som första liveband redan kl. 12:30 på fredagen. Det var tyvärr få som hade lyckats ta sig till Trollhättans folkpark så tidigt, dessutom duggregnade det. Men det var betydligt bättre tryck uppe på stora Aura-scenen. Lava Bangs var ett riot grrl-band med bra energi som inte skämdes för sig, ösigt och melodiöst på en gång. Förde tankarna lite till tidiga Sahara Hotnights.

Asperger Synthdrome gick upp på den mindre inomhusscenen Stella, vilket var ett bra drag då scenljuset blev mycket snyggare därinne än ute på stora scenen så tidigt på dagen. Asperger Synthdrome spelar ingenting på scenen, det är de två goth-ikonerna Adora BatBrat och Victoria Lovelace som kör singback till nostalgisk synthpop. Att sången sladdar mer än lovligt vägs upp av tjejernas patenterade och unika visuella stil, i form at kläder och smink, som gjort dem kända internationellt. Musiken får man ta för vad den är.

Then Comes Silence blir bara bättre för var gång man ser dem. I begynnelsen gick det lite långsamt och de betonade det psykedeliska, men numera har de blivit ett indierockband med kraftfulla upptempolåtar vars riff och melodier håller högsta klass. De spelade säkert fyra till fem riktiga vassa låtar i den mörkare skalan, doftandes postpunk och gothrock. Det envisa duggregnet skrämde nog bort en del, men i publiken stod flera namnkunniga musiker och såg nöjda ut. Det är ett sådant band som andra musiker gärna upplever.

Me The Tiger från Falun var överraskande bra, klart tuffare live än på skiva. I botten låg någon form av synthpop men Tobias Anderssons gitarrpålägg drev upp ljudbilden till något rivigare och mäktigare, i trakterna av vad Machinista gör. Gabriella Åströms röst satte utan vidare alla starka melodier och man förstår att det här bandet även var inbokat på M’era Luna och Infest.

Agent Side Grinder visade varför de är ett av Sveriges absolut bästa band inom den mörkare scenen. Med sin unika blandning av Joy Division, Kraftwerk och Throbbing Gristle spred de en skön melankolisk stämning från den rökfyllda scenen. Kristoffer Grips djupa stämma och karismatiska scenpersonlighet fick oss alla att glömma det lätta duggregnet. Det skitiga och lite råa retrosoundet från tape-effekter och gamla analoga synthar vävdes elegant ihop till originella låtar som “Into the Wild” och “This Is Us”. Tempot var inte lika högt som hos Then Comes Silence, istället låg styrkan i bandets karaktär och närvaro på scen. Det är alltid lika kul att se Agent Side Grinder live.

The Operating Tracks spelade en kompromisslös belgisk EBM i samma skola som The Klinik. Tyvärr tvingades EBM-tjejen Rein ställa in sitt uppträdande vilket även kom att påverka The Operating Tracks, Rein brukar dyka upp som gästartist under låten “Testify”. När hon inte kunde medverka plockades hela låten bort, vilket var synd då jag anser det vara deras allra bästa låt. Bortplockade var även de estetiska backdropfilmerna. Kvar blev bara två ganska stillastående keybordister som manglade Stella-scenens väggar och tak med riktigt hårdför body-synth mellan blixtrande lampor. Gott nog, men det var inte deras bästa framträdande.

Covenant får med sina många år på nacken räknas som Sveriges allra största synthband, inte minst i ett internationellt perspektiv, där de ofta headlinar på stora festivaler. Denna kväll bestod trion av Andreas Catjar och Daniel Myer bakom Eskil Simonsson och de hyllades i Trollhättan med ett mycket uppskattat uppehåll i regnvädret. Kanske berodde det på Daniel Myers medverkan att många låtar tycktes sakna stråkar, pads och körer. I Haujob jobbar han mest med basgångar och rytmer och så tenderade det att låta denna kväll. Det gav Eskils sång lite dåligt understöd och det sedvanliga flytet i örhängen som “Call the Ships to Port” och “Bullit” ville inte riktigt uppstå. Däremot fungerade konceptet utmärkt när Daniel Myer klev fram och sjöng ledstämman på “Lightbringer” i en ny mer rytmisk version, som kanske var spelningens mest positiva överraskning. En ny låt från kommande albumet spelades också. Den lät väldigt lovande i verserna med sitt kraftfulla och lite råa sound, men det där lilla extra i refrängen verkade saknas. Vi får väl se hur den tar sig när den kommer ut. Kul var det i alla fall att se de tre så inspirerade på scenen. Eskil gjorde flertalet glädjeskutt mellan sina stilistiska poser, Daniel Myer gav järnet som vanligt och Andreas Catjar skruvade frenetiskt på sina synthar och sitt fastspända stränginstrument. Även om det inte var den bästa spelning Covenant har gjort så var det fullt tillräckligt för att sprida en härlig stämning från den snyggt upplysta Aura-scenen och avsluta första festivaldagen på bästa sätt.

Wulfband gjorde en bejublad spelning på den lite mindre inomhusscenen Stella. Det var exakt rätt band på rätt plats i rätt sammanhang. Deras kompromisslösa energi-body piskade upp en lätt kaotisk moshpit framför scenen. Man må säga vad man vill om plojband med masker och skoltyska, men det var riktigt tajt och medryckande och mycket svårt att värja sig emot live. Denna kväll nöjde sig inte de maskerade med att bara vara två på scen. Det ramlade in flera maskerade gästartister. Hela The Operating Tracks var också uppe på scen. Chockerande nog visade sig Carolina vara en mästare i att headbanga, med sitt jättelånga hår som en vinande piska, till “Attentat”. Får en synthare verkligen göra så, frågar man sig? För de body-synthare som hade hoppats på svett-dans till något hårt så var detta den självklara höjdpunkten på festivalen. Troligen en av Wulfbands bästa spelningar hittills.

Clan of Xymox fick äran att gå ut som sista band på Subkultfestivalen. Tyvärr hade delar av bandet fastnat i Finland så de blev bara tre man på den stora Aura-scenen. Det var lite synd för Ronny är ju inte känd för att leva rövare på scenen och de andra två var fast bakom vardera synthstativ. På Castle Party i Polen nyligen var de fem, med både basist och extra leadgitarrist. Intrycket blev en smula meditativt i jämförelsen med Wulfbands spelning alldeles innan. Men så har Clan of Xymox en utmärkt repertoar av gamla fina gothklassiker som de fyrade av till Aura-scenens mäktiga ljusbad. Lite synd att Clan of Xymox fokuserade på ganska lågmälda låtar, själv hade jag gärna hört mer av de lite äldre och tuffare upptempolåtarna. Hur som helst var det en pampig avslutning på Subkultfestivalens första år.

Elektroskull ber att få tacka eldsjälarna bakom arrangemanget för en fantastisk vistelse och redaktionen ser redan fram emot nästa års upplaga.

Foto: Patrik Lark

Foto: Krichan Wihlborg

Rammstein packar julklapp i plåtlåda

Tags: , , , , , , , , , ,


Tyska industrirockarna i Rammstein snålar minsann inte när det kommer till den nya best-of samlingen “Made in Germany”, som landar lagom till julhandeln.

Samlingen innehåller remastrade versioner av det mesta och bästa mellan 1995-2011 och levereras utöver den ordinarie enkeldiscutgåvan (i digipak) även i en dubbeldiscutgåva ** samt i en begränsad deluxeutgåva *** i plåtlåda med bonusdiscen, tre DVD-skivor och en 240 sidig booklet. Bonusdiscen ** innehåller remixer av bland annat Laibach, Nothern Lite och Scooter, men även tyngre metalakter som Faith No More, Tiamat och Clawfinger. De tre DVD-skivorna innehåller i sin tur en komplett videokatalog, inklusive making-of-videos.

Utöver detta kommer båda versionerna även med den nya låten “Mein Land”, vars musikvideo regisserats av svenske Jonas Åkerlund och har premiär den 11 november.

“Made in Germany” släpps den 6 december via Universal Music/Vagrant Records.

Tracklist CD 1

  1. Engel
  2. Links 2 3 4
  3. Keine Lust
  4. Mein Teil
  5. Du Hast
  6. Du Riechst So Gut
  7. Ich Will
  8. Mein Herz Brennt
  9. Mutter
  10. Pussy
  11. Rosenrot
  12. Haifisch
  13. Amerika
  14. Sonne
  15. Ohne Dich
  16. Mein Land

CD 2 **

  1. Du riechst so gut ’98 – Remix by Faith No More (1998)
  2. Du hast – Remix by Jacob Hellner (1997)
  3. Stripped – Remix by Johann Edlund – Tiamat (1998)
  4. Sonne – Remix by Clawfinger (2001)
  5. Links 2 3 4 – Remix by Westbam 2001)
  6. Mutter – Remix by Sono (2002)
  7. Feuer Frei! – Remix by Junkie XL (2002)
  8. Mein Teil – Remix by Pet Shop Boys (2004)
  9. Amerika – Remix by Olsen Involtini (2004)
  10. Ohne Dich – Remix by Laibach (2005)
  11. Keine Lust – Remix by Black Strobe (2005)
  12. Benzin – Remix by Meshuggah (2005)
  13. Rosenrot – Remix by Northern Lite (2005)
  14. Pussy – Remix by Scooter (2010)
  15. Rammlied – Remix by Devin Townsend (2010)
  16. Ich tu dir weh – Remix by Fukkk Offf (2010)
  17. Haifisch – Remix by Hurts (2010)

DVD 1 ***

  1. “Du Riechst So Gut” (1995) – Album “Herzeleid” + Making of “Du riechst so gut”
  2. “Seemann” (1996) – Album “Herzeleid” + Making of “Seemann”
  3. “Rammstein” (1997) – Album “Herzeleid” + Making of “Rammstein”
  4. “Engel” (1997) – Album “Sehnsucht” + Making of “Engel”
  5. “Du Hast” (1997) – Album “Sehnsucht” + Making Of “Du Hast”
  6. “Du Riechst So Gut ’98” (1998) – Album “Herzeleid” + Making Of “Du Riechst So Gut ’98”
  7. “Stripped” (1998) + Making Of “Stripped”

DVD 2 ***

  1. “Sonne” (2001) – Album “Mutter” + Making Of “Sonne”
  2. “Links 2 3 4” (2001) – Album “Mutter” + Making Of “Links 2 3 4”
  3. “Ich Will” (2001) – Album “Mutter” + Making Of “Ich Will”
  4. “Mutter” (2002) – Album “Mutter” + Making of “Mutter”
  5. “Feuer Frei!” (2002) – Album “Mutter” + Making of “Feuer Frei!”
  6. “Mein Teil” (2004) – Album “Reise, Reise” + Making Of “Mein Teil”
  7. “Amerika” (2004) – Album “Reise, Reise” + Making Of “Amerika”
  8. “Ohne Dich” (2004) – Album “Reise, Reise” + Making Of “Ohne Dich”
  9. “Keine Lust” (2005) – Album “Reise, Reise” + Making Of “Keine Lust”

DVD 3 ***

  1. “Benzin” (2005) – Album “Rosenrot” + Making Of “Benzin”
  2. “Rosenrot” (2005) – Album “Rosenrot” + Making Of “Rosenrot”
  3. “Mann gegen Mann” (2006) – Album “Rosenrot” + Making Of “Mann gegen Mann”
  4. “Pussy” (2009) – Album “Liebe ist für alle da” + Making Of “Pussy”
  5. “Ich tu Dir weh” (2010) – Album “Liebe ist für alle da” + Making Of “Ich tu Dir weh”
  6. “Haifisch” (2010) – Album “Liebe ist für alle da” + Making Of “Haifisch”
  7. “Mein Land” (2011) – Album “Made in Germany 1995-2011” + Making Of “Mein Land”