Subscribe via: RSS

Tag Archive | "The Thin Line Between Love and Hate"

Analog Angel – “Trinity”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Glory & Honour Records
Releasedatum: 2 juni 2014
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: John Brown, Derek McDonald, Ian Ferguson
Land: Skottland
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookTwitterLast.fmSpotifyDiscogsSoundcloudReverbnationBandcampYoutube

(English version below)

Mörk synthpop med attityd

Analog Angel, som bildades redan i början av nittiotalet för att sedan gå skilda vägar några år senare, återförenades 2008. Året därpå gjorde man comeback med “Dischord” som 2011 följdes upp med “The Thin Line (Between Love and Hate)”. Förra året släppte man “Pride” och nu är den här brittiska trion, som som vi återfinner i Skottska Glasgow, och vars musik kanske skulle kunna beskrivas som en mix av The Human LeagueMechanical Cabaret och Mesh på ecstasy (på ett bra sätt) tillbaka igen.

Det nya albumet “Trinity” avhandlar tio spår där den dominerande ingrediensen stavas mörk, lite småskitig och på flera ställen väldigt medryckande, melodiös och refrängstark synthpop med en attityd som balanserar åt det electro-punkiga hållet.

Utöver de riviga upptempohitsen, med spår som exempelvis de inledande “Lose Control” och “Drive” samt den andra halvans “Anthems” och “The Chase” så har man också placerat in ett par väldigt smakfullt arrangerade midtempospår som “Inner Voice” och “No Goodbyes” och utöver detta även kryddat upp det hela med det skruvade instrumental-experimentet med den tokroliga titeln “Vince Clarke Stole Ralf Hutter’s Hamster”. Sångaren John Brown håller en relativt jämn nivå genom hela albumet och får på några ställen också trivsamt sällskap av den gästspelande sångerskan Tracy J. Cox.

Jag gillar Analog Angel och “Trinity” tilltalar mig. Framförallt för att det sticker ut ganska bra i det stora myller av synth- och electropop som levereras just nu. Albumet är ett väldigt bra exempel på att grytan inte behöver överkryddas och putsas in i minsta detalj om man bara har bra råvaror (i det här fallet låtar) i botten av kastrullen.

Jag avnjuter gärna Analog Angels ihopkok och en portion “Trinity” passar in såväl på dansgolvet som i hörlurarna.

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist

analog_angel

01. Lose Control (04:54)
02. Drive (04:58)
03. Shout (04:50)
04. Inner Voice (03:43)
05. Anthems (04:21)
06. No Goodbyes (03:17)
07. Vince Clarke Stole Ralf Hutter’s Hamster (04:22)
08. The Chase (02:55)
09. Round Again (04:43)
10. The Last Time (04:30)

 

Dark synth pop with an attitude

Analog Angel, which was established back in the early nineties and then went their separate ways a few years later, reunited in 2008. The following year they made their comeback with “Dischord” which in 2011 was followed up with “The Thin Line (Between Love and Hate)”. Last year they released “Pride” and now this brittish trio, who are located in Scottish Glasgow, and whose music might be described as a mix of The Human League, Mechanical Cabaret and Mesh on ecstasy (in a good way!) are back again.

The new album “Trinity” deals with ten tracks where the major ingredients are dark, dirty and on many occations very catchy, melodic and chorus-strong synth pop with an attitude leaning towards a somewhat electro-punky direction.

In addition to the raw uptempo hits, with tracks like the opening “Lose Control” and “Drive” aswell as the second half’s “Anthems” and “The Chase” we also get a pair of very tastefully arranged midtempo-tracks like “Inner Voice” and “No Goodbyes”. And beyond that they even spice it all up with the twisted instrumental experiment with the hilarious title “Vince Clarke Stole Ralf Hutter’s Hamster”. The singer John Brown keeps a relatively good constant level throughout the album and on a few he gets congenial company of the female guest singer Tracy J. Cox.

I like Analog Angel and “Trinity” appeals to me. Especially because it stands out pretty well in the vast throng of synth and electropop delivered right now. The album is a very good example of that a pot does not need to be overspiced and polished on every detail if you only have good ingredients (in this case, songs) in the bottom of the saucepan.

I surely enjoy Analog Angel‘s cooking and a portion of “Trinity” could be served equally well on the dancefloor as in headphones.