Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Tankens Mirakel"

Spark! presenterar “Hela Din Värld”

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,


Efter att på egen hand ha släppt två album – “65 ton stål” (2007) och “Ett lejon i dig” (2009) så skrev svenska oldschool-EBM duon Spark! under 2010 på för svenska Progress Productions.

EP’n “Genom stormen” (2010) slog ner som en bomb i synthsverige och följdes upp med bejublade spelningar på bland annat Xelabration FestivalBodyfest och Das Boot.

I somras aptitretade duon (som består av Mattias Ziessow och Stefan Brorsson) med digitalsingeln “Popkomplex” och nu är det äntligen dags att presentera det nya albumet “Hela din värld”.

Förutom de tidigare släppta singelspåren “Genom stormen”, “Tankens mirakel” och “Popkomplex” så innehåller albumet sju nyskrivna låtar samt en bonusremix på titelspåret signerad Anhalt. (Provlyssna snuttar från hela albumet nedan!)

På sedvanligt Progress Productions-manér så levereras “Hela din värld” (utöver den ordinarie utgåvan) även i en signerad och begränsad dubbeldisc utgåva **, där bonusdiscen innehåller bandets sedan länge utgångna första album “65 ton stål” och EP’n “Epos” från 2008.

“Hela din värld” släpps den 8 februari via Progress Productions.

Tracklist

  1. Döden och jag
  2. Dom kommer tillbaka
  3. Hela din värld
  4. Popkomplex
  5. Revolution 2.1
  6. Skål!
  7. Hugg det i sten
  8. Tankens mirakel
  9. Kärlekskarusell
  10. Genom stormen
  11. Hela din värld (Dirty Anhalt Mix)

Tracklist Bonusdisc “65 ton stål” samt “Epos” **

  1. 65 Ton Stål
  2. Den Sjunde Vågen
  3. Frihet
  4. EBM
  5. En Kvinnas Logik
  6. Ulven
  7. Döda Honom
  8. Idioter
  9. Vår Maskin
  10. Skull And Bone
  11. Making Love With The Boots On
  12. Headshot
  13. Modern Slaves
  14. Wild At Heart
  15. Skull And Bone (Remastered)
  16. Epos

Spark!-Hela Din Värld (Album Sampler) by ProgressProductions

Katti Cernak sammanfattar 2010

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Bästa synthpop/futurepop/electropop

Parralox“Metropolis”. Jag förälskade mig i denna australiensiska duo efter första gången jag hörde “Isn’t is strange” från albumet State of Decay (2009). 2010 års uppföljare “Metropolis” visar på fortsatt högkvalitativ synthpop.

Bästa EBM/body/oldschool

Schwefelgelb. Jag hoppas och tror att 2011 blir Schwefelgelbs år. Pionjärerna av hipsterbody (genre myntad av undertecknad) är kaxiga och självsäkra, med all rätt. Musikaliskt låter de som Sturm Cafés och Slagsmålsklubbens kärleksbarn. Svavelgult är det nya svarta.

Bästa harsh EBM/industrial/dark electro/aggrotech

Hocico – “Tiempos de furia”. Det var spåret “Forgotten tears” från albumet “Signos de aberracion” (2002) som fick mig att intressera mig för den hårdare skolan av EBM. Hocico är något av mina husgudar – med undantag för “Memorias atrás” (2008) som fort föll i glömska. Med “Tiempos de furia” visar mästarna av tacobody att de fortfarande är värdiga husgudestatus hos yours truly.

Årets bästa singelsläpp

Spark! – “Tankens mirakel”. Falkenbergspojkarna tillika Sveriges (och Tysklands) jägerbodyälsklingar har haft ett guldår. Inte minst för att de i början utav året blev signade till Progress Productions. De gjorde bejublade framträdanden på bl.a Familientreffen & Bodyfest och blev spelade i P3 under deras synthvecka i somras.

“Tankens Mirakel”, från EP:n “Genom stormen”, visar på en musikalisk utveckling med fingertoppskänsla.

Årets största besvikelse

Arvikafestivalen. Jag var definitivt inte ensam om att förutspå Arvikafestivalens katastrofår. Att de själva inte förutsåg vilken enorm tabbe de gjorde genom att avsäga sig titeln synthfestival är för mig ett mysterium. Många hårda ord har sagts och det känns som att ytterligare sådana är överflödiga. Att de nu har gjort en pudel är ändå hedersvärt. Frågan är om syntharna är villiga att förlåta. Personligen är jag redo att göra det och tror att det kommer att bli en bra festival 2011. Att gå tillbaka till sin ursprungliga nisch, plus en festival i mindre format, är ett lyckat koncept och det behövs för Alternativsverige.

Bästa konsertupplevelse

Bodyfest. Med risk för att låta partisk bjöd Bodyfest på kvalitativa framträdanden av samtliga band som uppträdde. Startfältet som bl a inkluderade ett återförenat Pouppée Fabrikk, publikfavoriterna Spark! samt legenderna Front 242 kommer att bli svårslaget på 2011 års upplaga av festivalen. De sistnämnda bjöd på en old school-show som enligt många gamla synthrävar gjorde sin bästa spelning på över ett decennium. Att medlemmarna har passerat 50-sträcket märktes inte överhuvudtaget. Magiskt!

(Front 242, Bodyfest 2010 – Foto: Jens Atterstrand)

Bästa klubbupplevelse

UltraFoxx – Pages releasefest. Den smått legendariska synthklubben lyckades med årets festtillställning med de svenska synthpophjältarna Eddie & Marina. Arrangörerna Tina Arwidson Thelenius och Maria Molinder arrangerade ett felfritt evenemang på lilla Sugarbar som var knökfullt. De som inte fick plats att röja loss på den lilla ytan framför scenen kunde avnjuta det magnifika framträdandet i baren via storbildsskärmarna. Guldstjärna!

Bästa nykomling

Monostrip. “Like a drug” från debutalbumet “The grand youth” (2010) lever upp till titelnamnet. Förutom detta spår är “Miami (Geist Bodymix)” två av mina mest lyssnade låtar under 2010. Plus i kanten för de enormt snygga retrosingel- och albumomslagen.

Bästa skivbolag

Wonderland Records samt Progress Productions. Dessa skivbolag, båda med säte i Göteborg, känns som framtidens stora hopp för synthgenren. De har under 2010 lyckats knipa åt sig flertalet av mina nya (och gamla) favoritband och lär (läs: bör) bli nationellt erkända och högst uppskattade skivbolag under 2011. Alternativscenen behöver eldsjälar som Sebastian Hess (Wonderland Records) och Torny Gottberg (Progress Productions) för att ha en chans att överleva.

// Katti Cernak, ElektroSkull – Synthportalen

Jens Atterstrand sammanfattar 2010

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Bästa synthpop/futurepop/electropop

Code 64. Efter att ha rekryterat en ny sångare från grannlandet i väst (Bjørn Marius Borg), samt levererat ett av årets bästa singlar, “Stasis”, så släppte man till slut bandets tredje album “Trialogue” i början av september. Melodiösa synthpopdängor, rapp futurepop, vackra ballader tillsammans med ambienta mellanspel och mellan varven även ett par dansanta, perfekta och välbalanserade flirtar med trance och techno. Med en suverän sånginsats, stark lyrik och en perfekt produktion har man levererat ett av årets album alla kategorier. En klockren tia! Mitt överlägset mest spelade album under året. Passa lika bra på dansgolvet som i favoritfåtöljen!

Bästa EBM/body/oldschool

Ett myller av band har levererat bra body både här hemma i Sverige och från Europas alla hörn under året. “Tyvärr” satte Nitzer Ebb ner foten redan i januari 2010 och strök under sin storhet ytterligare. “Industrial Complex” är en fantastisk återkomst, levererad av referensen själva.

Bästa harsh EBM/industrial/dark electro/aggrotech

Scenen för den hårdare skolan av EBM, mörk elektro & industriella diton växer kraftigt. Men det är just trenden med dessa dussinband som gör den stundtals rätt slätstruken och trist. Mer av samma sak. Dark electron har blivit en massindustri på ett sätt jag inte förväntat mig. Mitt i alltihop visar Hocico var skåpet skall stå. “Tiempos De Furia” måhända inte är den mexikanska duons bästa verk någonsin, men som jag antydde i min recension så får alla talangfulla, småtrevliga “kloner” av detta sound ursäkta. Ni är inte usla någon av er, långt ifrån. Flera av er har levererat bra material, tyvärr har ni bara gett er in på en marknad med ett par väldigt dominanta marknadsledare. Band som oavsett om det går två eller fem år mellan skivsläppen kommer äta upp allt i sin väg när de väl släpps lösa på nytt. Utöver Hocico så bör även Detroit Diesel nämnas. Man visar på debutalbumet “Terre Humaine” att det finns hopp för genren i sig då man definitivt tillför en ny touch till det annars tradiotionella soundet. Bra!

Årets bästa singelsläpp

Code 64 – “Stasis”. En dansgolvsfyllare, en svepande snygg, blippbloppig hit med en refräng som fullständigt borrar sig in i benmärgen! Utöver detta Spark’s – “Tankens Mirakel”.

När man till och med kan få ett gäng avslappnade afterworkare på Synth Afterwork (Medeltidskrogen Sjätte Tunnan, Stockholm) att hurra och tjoa när man spelar en låt (efter att ha halvsovit över torsdagsölen efter jobbet) så är det något speciellt!


Årets största besvikelse

Jag vill som alla andra nämna Arvikafestivalen. Inte festivalen i sig där jag hade en helt okej vistelse, utan snarare ledningens agerande före och efter. Jag är ju även ett gigantiskt Front Line Assembly-fan och spelningen på Debaser Slussen var bland det sämsta jag sett alla kategorier och definitivt det sämsta jag sett av Bill Leeb & company. Skäms!

Bästa konsertupplevelse

Skinny Puppy på Tyrol i Stockholm. Efter att ha varit för ung 1986 och 1988, blivit förkrossad när konserten ställdes in 1992 och sedan levt barn och familjeliv hela tjugohundratalet (och bland annat missat senaste Arvikaspelningen) så fick jag äntligen se bandet som snurrade på min vinylspelare redan i mitten av åttiotalet på scenen. Definitivt mitt största ögonblick 2010 och frågan är om det inte är mitt största någonsin?

Bästa klubbupplevelse

Ingen som riktigt stuckit ut. Tech Noir har under omständigheterna gjort det bra på nya lokalen Skyddsrummet, även om Kolingsborg är – och förblir- synthborgen nummer ett alla kategorier. I alla fall för en syntharsjäl född på sjuttiotalet. Förhoppningsvis kan nästa generaton ta vid och skapa en ny synthborg, eller källare, på annat håll framöver. Man har ju även arrangerat små trevliga event under sommaren. Jag börjar kanske bli för gammal för klubblivet? Pub och barhäng blir mer och mer min grej och trevligast har jag nog haft på Synth Afterwork på torsdagarna, när allt kommer kring.

Bästa nykomling

Dead When I Found Her’s debutalbum “Harm’s Way” rullar fortfarande frekvent och jag upptäcker nya detaljer på albumet hela tiden. Nya norska EBM-duon i Kant Kino presenterade också ett starkt första album via Alfa Matrix som jag har spelat mycket (“We Are Kant Kino – You Are Not”). Svenska synthpopstrion Joy Serene är förvisso ej några nykomlingar, men deras självtitulerade debutalbum är ett av årets absolut starkaste i genren!

Bästa skivbolag

Man släpper inte mest, men man presterar överlägset bäst: Progress Productions från Göteborg med Torny Gottberg i spetsen. Har bolaget gjort ett dåligt skivsläpp i år? Nej, jag tror inte det.

Xelabration Festival 2010, Del 4: SPARK! (med intervju)

Tags: , , , , , , ,


Artist: SPARK!
Datum och tid: lördag 11 september
Scen: Xelabration Festival, Oslo

Foto: Jens Atterstrand

Så var det äntligen dags för Norgepremiär för vår kära svenska duo, som består av Mattias Ziessow och Stefan Brorsson. Efter framgångar med albumet “Ett Lejon i Dig” förra året och EP’n “Tankens Mirakel” i våras, så har bandet ett fantastiskt material att utgå ifrån och trots låtskrivande på svenska så har bandet redan haft framgångar i Tyskland. Nytt material är också på väg inom kort.

Som näst sista band klev SPARK! upp på scenen helt utan förväntningar till synes. Men Oslopubliken var verkligen med och det redan från första låten! Det dansades våldsamt och skrålades med ordentligt på dansgolvet och grabbarna såg till en början lite smått förvånade, om än lyriska ut. Det var fullt drag under hela spelningen när bandet levererade sina redan nu klassiska hits!

Setlist:

  • (Intro)
  • Meningen Med Livet
  • Tiden Är Vår
  • Ett Lejon i Dig
  • Vi Vet Vad Vi Vill
  • Produktion Nonstop
  • Tankens Mirakel
  • (Breakintro) Glassbilen
  • Genom Stormen

Extranummer:

  • Frihet

ElektroSkull’s Jens Atterstrand tog en kort snackis med Mattias Ziessow om Norgepremiären;

ElektroSkull: Tjenare Mattias, så nu är första giget i Norge avklarat. SPARK! erövrar Europa, hur kändes det där då?

Mattias: Tja! Det var grymt!!

ElektroSkull: Bra publik och jag som sett er några gånger nu tyckte det var bra. Vilka är dina intryck från Xelabration Festivalen i övrigt?

Mattias: Det var klockrent! Bra drag och schysst tillställning rent allmänt. Vi hade kanonkul!

ElektroSkull: Norska publiken var med i låtarna från första spåret det måste ju vara skitkul rent ut sagt. Är ni förvånade, chockade eller bara tacksamma?

Mattias: Vi är alltid tacksamma för den enorma support vi får! Det är jättekul. Blev aningen förvånad över att norrmännen sjung med som dom gjorde faktiskt!


ElektroSkull: Ja, det är ju riktigt kul! Vad händer annars, har hört lite om nytt material. När kan vi förvänta oss ett nytt album, hur ligger landet och vad är planerat just nu?

Mattias: Nu försöker vi göra sista rycket på de sista låtarna till kommande albumet samtidigt som vi har en hel del gig parallellt att genomföra. Det är lite hektiskt nu, men vi kör på! Vi har inte satt någon deadline på albumet men jag skulle tro att det släpps i början på 2011.

ElektroSkull: Lysande! Några sista ord till era svenska och nya norska fans?

Mattias: Vi tackar i vanlig ordning för all support! Vi ses på spelningarna framöver och tillägger även att Ringnes är gott!