Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Synthetic"

11Grams – “Panacea”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: EK Product
Releasedatum: 29 september 2017
Genre: Electro, electro-industrial
Bandmedlemmar: Simeon Fitzpatrick, Rob Early
Land: Australien/USA
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

En bred mix av stilar från skickligt kollektiv

Australiensaren Simeon Fitzpatrick (från Project K11) och den amerikanska Retrogramme-bekantingen Rob Early slår nu sina påsar ihop under bandnamnet 11Grams och presenterar, tillsammans med en dryg handfull gästvokalister och musiker, det första albumet “Panacea”.

Det första intrycket man får av “Panacea” är att arrangemangen är byggda med relativt bekanta electro-industriella byggstenar, många av dem lånade av scenens kanske allra mest kända akter. “Machine Malfunction” och “Immortal” (med gästspel på sång av Chad Collier från Impulse Control) är de tydligaste exemplen på just detta, när de temaenligt framförs iklädda en väldigt Vancouversk electro-industriell ljudkostym med den klassiskt råa, karga och dystopiskt futuristiska framtoningen som vanligt levereras med densamma.

Men skenet bedrar sin lyssnare väldigt snabbt och precis som när det kommer till Rob Earlys tidigare projekt Retrogramme så duggar överraskningarna tätt. “Panacea” målas upp med en ytterst bred palett och hämtar sina influenser från en lång rad stilar vilket understryker att 11Grams definitivt vill framstå som något mycket mer än ytterligare en i raden av Front Line Assembly-wannabees eller dylikt. Rapinslaget i “The Stalker”, som levereras av en gästspelande Roy Retrofit från Red This Ever, för tankarna till experimentella akter som Meat Beat Manifesto, medan technoinfluenserna gör sig ständigt påminda albumet igenom. Allra tydligast framträder de i spår som “I Feel it Like a Drug” och “Visions” (med Wojciech Król från Clicks och Controlled Collapse) som påminner en del om Velvet Acid Christs tidiga material med ständigt närvarande acidsynthar, samplingar och smakfullt sammansatta oljud och effekter. Av de tre instrumentala inslagen som albumet dessutom bjuder på, så är “Cutaneous” i sin tur det jag finner mest intressant. Österländska körer och skruvade IDM- och dubstep-detaljer får här sällskap av ett tjockt och vackert arrangemang av stråkar och andra bakgrundsljud.

“Panacea” innehåller inte speciellt många svaga spår, möjligtvis kan jag finna de remixade versionerna, bortsett från Daniel Myers suveräna dansgolvsversion av “The Stalker”, och den tjatiga electropopdängan “Synthetic” (med Lisa P. Duse) något överflödiga. I sin helhet är dock albumet en alldeles utmärkt sammansättning av spår från den ytterst kompetenta Rob Early som som besitter såväl de produktionstekniska kunskaperna som krävs för att skapa en komplex men samtidigt medryckande och snygg ljudbild liksom har det stora mod som krävs för att våga blanda såpass många olika stilar på ett och samma album.

Tracklist

01. Machine Malfunction (04:36)
02. Feel It Like A Drug (04:34)
03. The Stalker (feat. Roy Retrofit) (05:54)
04. The Stalker 2 (Daniel Myer Version) (04:49)
05. Immortal (feat. Chad Collier) (04:47)
06. Visions (feat. Wojciech Król) (04:36)
07. S.O.D. (Give Me Death) (05:33)
08. Cutaneous (04:23)
09. Synthetic 3.5 (feat. Lisa P. Duse) (04:26)
10. Synthetic 4.0 (Xavier Swafford Version) (04:14)
11. Twist The Knife (04:33)
12. Machine Malfunction (Atropine Version) (05:05)

(English version below)

A wide range of styles from a skilled collective

The Australian Simeon Fitzpatrick (from Project K11) and American Retrogramme-acquaintance Rob Early have put their heads together under the band name 11Grams and along with a number of guest vocalists and musicians they now present us to their first album “Panacea”.

The first impressions of the arrangements on “Panacea” are that it uses some quite familiar electro-industrial blocks to build the foundation, some borrowed from this scene’s perhaps most famous acts. “Machine Malfunction” and “Immortal” (with a vocal guest appearance by Chad Collier from Impulse Control) are the most obvious examples of this, as they come dressed up in a quite Vancouverish electro-industrial suit with the classic raw, bold and dystopic futuristic appearance that usually comes with it.

But everything is not always as it seems and just like when it comes to Rob Early’s earlier music project Retrogramme, the surprises are many. “Panacea” is painted using a extremely wide palette and retrieves its influences from a wide range of styles, which emphasizes that 11Grams definitely wants to appear as something much more than just another Front Line Assembly wannabee or so. The addition of rap in “The Stalker”, delivered by guest starring Roy Retrofit from Red This Ever, makes me think of experimental acts like Meat Beat Manifesto, while the techno influences are quite constant all the way through the album. Most clearly they appear in tracks like “Feel It Like a Drug” and “Visions” (starring Wojciech Król from Clicks and Controlled Collapse), which reminds me of the early days of Velvet Acid Christ with constantly present acid synths, samples and tastefully inserted sounds and effects. When it then comes to the three instrumental tracks offered, “Cutaneous” is the one what I find most interesting. Eastern choirs and twisted IDM- and dubstep styled details are jointed by a thick and beautiful arrangement of strings and other background sounds.

“Panacea” doesn’t contain that many weakers tracks, allthough I could find the remixed versions, apart from Daniel Myer’s superb dance floor version of “The Stalker”, somewhat superfluous aswell as the somewhat irritating electropop song “Synthetic” (with Lisa P. Duse). In its whole, however, the album consists of a good combination of tracks from the highly skilled Rob Early who possess both the technical knowledge needed to create a complex yet catchy and stylish soundstage, while also showing alot of courage to blend in so many of different styles on one album.

I Start Counting, Fortran 5, Komputer – “Konnecting…”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Mute Records (Playground)
Releasedatum: 23 augusti 2011

Genre: Synthpop, electropop, techno, house

7/10

En duo med tre olika namn sammanfattar sin karriär

Duon Simon Leonard och David Baker har gjort musik tillsammans sedan 1982. När de har bytt musikstil, har de också bytt namn. Den här samlingen från Mute sammanfattar deras karriär genom tre olika inkarnationer. Jag ska villigt erkänna att jag inte är värst inlyssnad på vare sig Fortran 5 eller Komputer, och I Start Counting har jag aldrig hört tidigare. Så antagligen tillhör jag målgruppen för den här samlingen: synthintresserad allmänhet som behöver en introduktion.

Leonard och Baker började som synthpopbandet I Start Counting. Under tidigt 1990-tal sadlade de om till techno och annan dansmusik och bytte namn till Fortran 5. Därefter växlade de in på ett old school-electro-spår, och forsatte som den i högsta grad Kraftwerk-influerade orkestern Komputer.

Mest spännande är det att lyssna in sig på de tidiga låtarna. I Start Counting är en trevlig bekantskap. Två album hann de med att ge ut, här företrädda med fem låtar, i allmänhet lugn, eftertänksam synthpop. ”Konnecting …” inleds med debutsingeln ”Letters to A Friend” (1984) och sista singeln ”Million Headed Monster” (1989). Bägge påminner om grupper som B-Movie, Our Daughter’s Wedding och inte minst Blancmange (vars sångare Fortran 5 senare samarbetade med, se nedan). ”Still Smiling” från 1985 är däremot mer Depeche Mode-aktig.

”Lose Him” från 1988 märks det tydligt hur dansmusikinfluenser börjar smyga sig in i I Start Countings musik. Och när duon spelade in nytt material runt 1990, var skillnaden så stor mot tidigare att de beslöt byta namn till det typiskt 90-talsosande Fortran 5. Jämför med bandnamn som 808 State, Electribe 101 och Apollo 440.

Jag minns ”Heart on the Line” som deras största framgång. Den finns förstås med här. Fortran 5 remixade också låtar till andra artister, i synnerhet Erasure, men även Laibach och Inspiral Carpets. Detta ryms dock inte inom ramen för denna samling.

Att Leonard och Baker bytte till dansmusik betyder inte att de lämnade popsnickeriet. Fem av sex Fortran 5-låtar vi möter på ”Konnecting …” har en traditionell struktur med vers och refräng. I etnodängan ”Persian Blues” hörs också de soundmässiga kopplingarna både bakåt och framåt, till de bägge synthpopprojekten. Just denna låt sjungs av Neil Arthur från Blancmange, och det är ungefär så det låter.

Även den halvironiskt framförda Eric Clapton-covern ”Layla (Derek sings Derek)” är ett exempel på pop från Fortran 5-eran. Men här finns också också tråkig soulig house som ”Look to the Future” och enahanda 90-talsdansspåret ”Love Baby” – det enda instrumentala spåret från den tre album långa Fortran 5-eran som fick vara med.

Sedan kommer vi till det enligt mig tristaste kapitlet, Komputer. I mina öron har det projektet mest varit ett slags tröst för fanatiska Kraftwerk-fans i väntan på nytt material från ”The Real Thing”. Det är tydligt exempelvis i hiten ”Valentina”, hyllningen till Valentina Teresjkova som var den första kvinnan i rymden. Ett gott synthpophantverk, men könlöst och ganska onödigt. Vill jag höra Kraftwerk-inspirerad musik, ger det mig mer att lyssna på svart electrofunk från tidigt 80-tal, eller Anthony Rothers stenhårda 00-talselectro för dansgolvet.

Komputer har gett ut tre album. På det andra, ”Market Led” från 2002, lämnade duon Kraftwerk-plankandet, men denna mer experimentella skiva saknar å andra sidan poplåtar och saknas helt på samlingen ”Konnecting …”. Det verkar som om Komputer på senaste skivan (”Synthetic” från 2007) har mixat Kraftwerk-influensen med sitt eget, mer personliga sound igen – det från I Start Counting-tiden. Åtminstone att döma av ”Headphones and Ringtones” och ”Like a Bird”, de bägge färskaste spåren på samlingen. I så fall är cirkeln sluten; vi är tillbaka där vi började.

Gott så. Även om I Start Counting var ett tämligen uselt bandnamn, framstår duons upprepade namnbyten i efterhand som rätt onödiga. De musikaliska lappkasten på den här samlingen är färre än väntat. Delvis beror det nog på smart låtordning, där samlingen på ett lyckat sätt hoppar fram och tillbaka mellan de tre olika projekten. Men att helheten fungerar såpass bra visar också att det funnits en linje, en egen personlighet i Leonards och Bakers kompositioner.

// Erik Uppenberg, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist

  1. I Start Counting – Letters To A Friend  3:53
  2. I Start Counting – Million Headed Monster  3:53
  3. Fortran 5 – Heart On The Line  3:51
  4. Fortran 5 – Time To Dream  4:30
  5. Komputer – Valentina  3:39
  6. Kompute – Looking Down On London  3:57
  7. Fortran 5 – Love Baby  4:35
  8. I Start Counting – Lose Him  3:36
  9. Komputer – Headphones and Ringtones  4:02
  10. I Start Counting – Still Smiling  3:49
  11. Komputer – Like a Bird  4:10
  12. I Start Counting – Empty Room  4:26
  13. Fortran 5 – Look To The Future  3:43
  14. Fortran 5 – Persian Blues  3:58
  15. Fortran 5 (with vocals by Derek Nimmo) – Layla (Derek Sings Derek)  3:36