Progress Productions bjöd in till Sticky Fingers i Göteborg den 19 november med Haul, Nattskiftet, Hearts of Black Science, Johan Baeckström, Mr Jones Machine, Wulfband, Henric de la Cour, Titans, Cosmic Overdose och Pouppée Fabrikk på de två scenerna.
Jens Atterstrand (text & foto) var på plats med sin kamera i publikhavet för att rapportera från kvällen.
(English version below the photo galleries)
Ett för tredje året i rad utsålt Sticky Fingers väntade besökarna till vad som nu bör räknas som en av de viktigaste årliga händelserna på vår inhemska svartklädda elektroniska alternativscen: Progress Productions årliga fest
Precis som tidigare så radades det upp ett stort av de egna akterna med fokus på de för det här året aktuella och nytillkomna. Jönköpingsakten Haul inledde med dramatisk och nattsvarta mörk experimentell postpunk på den stora scenen inför en förvånande stor publik trots den tidiga starten. Hauls musik fungerade för mig mycket bättre live än på skiva med en vacker om än väldigt mörk tillhörande scendesign.
Lite mer kraft och omfång var det på Hearts of Black Science som släppte det starka albumet “Signal” förra vintern. Bandet stod för en av de proffsigare och mest träffsäkra live-insatserna under kvällen med trivsamma gitarrpålägg på deras shoegaziga synthpop och en snygg mörk scenshow.
Mr Jones Machine genomförde sedan albumet “Återvändsgränd” från början till slut. Jarmo Ollila levererade i vanlig ordning en väldigt träffsäker sånginsats från den stora scenen, uppbackad av sin, från Asien speciellt för kvällen hemflugen, bror Jouni. Låtarna står sig mycket bra även 2016 och bra synthpop på svenska är vi ju verkligen inte bortskämda med.
Henric de la Cour levererade en, om än relativt kort, precis lika känslosam konsert som vanligt med sin fantastiska scennärvaro och känsla. Nya singeln spelades och den får mig verkligen att sukta efter det nya albumet som är på gång.
Titans stod sedan för kvällens stora bedrift då den amerikanske sångaren Dan Von Hoyel för första gången stod på scen tillsammans med sina bandkamrater utan att ha repat en enda gång tillsammans. Sitt allra första liveframträdande gjorde även Daily Planet-bekantingen Johan Baeckström, som solodebuterade med “Like Before” förra sommaren. En väldigt tonsäker Johan, som från den lilla källarscenen, utöver utvalda spår från debutalbumet, även bjöd på en riktigt trevlig cover på Rational Youths klassiker “Saturdays in Silesia”.
Wulfband röjde som bara Wulfband kan på den mindre källarscenen där den, för mig personligen, största överraskningen Nattskiftet också sedan kom att leverera en intensiv och härligt energisk spelning. Jag skall erkänna att jag inte riktigt har fastnat för bandets tokroliga bodypop på skiva, men live fungerar konceptet alldeles ypperligt med tillhörande blåställ, oljefläckar och sot i pannan.
Cosmic Overdose, som nyligen har släppt en unik samlarbox med klassiskt material, agerade sedan överraskningsakt till åtminstone den äldre publikens stora jubel. Gentlemännen Dan Söderqvist och Karl Gasleben visar upp stor rutin och jag imponeras över hur pass bra deras nu över trettio år gamla låtmaterial fortfarande håller.
Pouppée Fabrikk, som för kvällen gjorde ett udda uppträdande i full originaluppsättning med en hemflugen Jouni Ollila på keyboard levererade sedan en riktig käftsmäll med nya fantastiskt snygga arrangemang av bandets klassiker.
Progress Productions årliga festival levererar en mysig familjär alla-känner-alla stämning och kärleken som Torny Gottberg och hans artister levererar i det här formatet är svårslaget. Boka in 18 november 2017 för då smäller det igen! Som livefotograf är man dock lätt sliten i benen efter en sådan här kväll då akterna avlöser varandra i tät följd på de olika våningarnas livescener, vilket leder till en hel del springande i trappor alternativt avkortade spelningar för att kunna förbereda sig inför det som komma skall.
Ett stort tack till Progress Productions och alla andra inblandade. Vi ses igen nästa år!
Haul
Nattskiftet
Hearts of Black Science
Johan Baeckström
Mr Jones Machine
Wulfband
Henric de la Cour
Titans
Cosmic Overdose
Pouppée Fabrikk (foto: Anja Böttcher)
For the third year in a row a sold out Sticky Fingers invited the visitors to what now should now be counted as one of the most important annual events in Sweden’s black-clad electronic alternative scene: Progress Productions annual celebration.
Just as usual, the line up consisted of the label’s own acts with the main focus on the new ones. Jönkoping act Haul opened the night with their dramatic, dark and experimental post-punk on the big stage in front of a surprisingly large crowd despite the early start. Haul’s music worked much better for me live than on record with a beautiful albeit very dark stage design and lightning effects.
A little more bite was delivered by Hearts of Black Science who released the strong album “Signal” last winter. The band presented one of the more professional and spot-on live shows of the evening with pleasant guitars add ons top of their shoegaze style synthpop together with a stylish dark stage show.
Mr Jones Machine performed the “Återvändsgränd” album from beginning to end. Jarmo Ollila as usual delivered a very good vocal performance from the big stage, backed by his, from Asia, especially for evening brought home, brother Jouni. The songs are still high quality even in 2016 and good synth pop sung in Swedish are something we’re definetely not spoiled with these days.
Henric de la Cour gave a, albeit relatively short, just as emotional concert as usual with his amazingly emotional and charismatic stage performance. He played the new single and it really makes me hankering for the new album that is on it’s way.
Titans then did the biggest achievements of the night when the band’s American singer Dan Von Hoyel stood on a stage with his band mates for the first time ever, without even rehearsing a single time together. Another live debut then came from the Daily Planet acquaintance Johan Baeckström, who released his solo debut “Like Before” last summer. A vocally secure Johan, who from the small basement stage, in addition to selected tracks from his debut album, also did a really nice cover of the Rational Youth classic “Saturdays in Silesia”.
Wulfband ranted on in the way that only Wulfband can on the small basement stage where, for me personally, the biggest surprise of the evening Nattskiftet then also delivered a intense and wonderfully energetic gig. I must admit that the band’s hilarous bodypop are not really my cup of tee on record, but live the concept worked excellent with associated overalls, oil stains and soot on the band members faces.
Cosmic Overdose, who has recently released a unique collectors box with their classic songs then acted as the secret suprise act of the evening and it was highly appriciated by the older parts of the audience. Gentlemen Dan Söderqvist and Karl Gasleben put great experience on display and I am impressed by how well their now over thirty years old songs still hold up very well.
Pouppée Fabrikk, who especially for the event made an odd appearance in the original full setup with Jouni Ollila on keyboards then delivered a real punch in the face with new fantastic sounding arrangements of the band’s classics.
Progress Productions annual festival is executed in a cozy family-all know-all mood and the love that Torny Gottberg and his label’s bands give is hard to beat. Book in November 18, 2017 because then it’s time again! As a live photographer you get slightly worn in the legs after a night like this when the different acts follow one and another in quick succession on the different floors two live stages, leading to a lot of running up and down the stairs and a need to skip a few songs at the end of the gigs to be able to prepare for what is to come on the other stage.
Massive thanks to Progress Productions and everyone else involved in this event. See you again next year!
