Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Son Of A Bitch"

Henric de la Cour – “Henric de la Cour”

Tags: , , , , , , , , ,


Format: CD, Digital, Spotify (Sampler)
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 19 oktober 2011

Genre: Electronic, Pop

10/10

Elva bitar bildar storslaget pussel

Efter ett antal år som en del av Yvonne och Strip Music, så är nu den svenske sångaren Henric de la Cour redo att presentera sitt självtitulerade och av många väldigt efterlängtade debutalbum.

Frontmannen har med sitt eget material gjort en resa in i sina egna svartaste mardrömmar för att sedan återvända ut i ljuset med sina högst personliga, mörka och stundtals väldigt allvarliga budskap. Den tjocka fylliga ljudbilden som presenterades via de två tidigare banden är nu, i frontmannens egen regi, i stort sett helt elektronisk, avskalad och minimal. De dova syntharna och programmerade sekvenserna är geniala i sin enkelhet. De raka analoga basgångarna, trumprogrammeringen och de rena melodislingorna kryddas dock i flera fall upp av ett angenämt lager av akustiska inslag och brus. Något som ger en väldigt behaglig ljudbild med inslag av luftighet och värme. Melodierna placeras i det främsta rummet tillsammans med de välskrivna berättelserna.

Variationen är också väldigt bra, både när det kommer till rytmer och tempo. Det är tydligt att Henric lagt extra vikt vid att sätta samman låtlistan till en helhet och inte bara skicka ut en samling enskilda spår. För det är ett helgjutet album det handlar om som bäst avnjuts från början till slut. Även den Joy Division-doftande “Dogs” och den avsluande “Clinic”, som med sina kraftiga inslag av gitarr och elbas från början kändes en smula malplacerade, blir efter ett tag viktiga delar av pusslet.

Den fina variationen gäller även Henrics sång. I vissa delar är han ganska monoton och avskalad, för att i andra – där han körar sig själv i flera lager- bli tät och kraftfull. Den inledande “Hank Solo” är ett väldigt starkt exempel på den mer avskalade sången. Den brister (efter ett nästan fyra minuter långt intro) ut i en väldigt känslosam hymn. Albumet innehåller en handfull snabbare, mörka, nersmutsade electropophits som “Dracula”“Lovers” – och “Son Of A Bitch” som i sin tur är kraftfull, skitig, kantig och mörk elektronisk pop av bästa märke.

Henric de la Cours solodebut är utan tvivel ett av årets starkaste album. Det saknar helt och håller svagheter och kommer att bli väldigt långlivat. Efter att ha lyssnat regelbundet i ett par veckor så har det vuxit ordentligt för varje lyssning.

Nya favoritpartier och låtar har upptäckts flera gånger om och texterna har allt eftersom fallit på plats, smältit ihop med musiken och levererat en ännu starkare innerbörd.

OBS! Albumet levereras även i en begränsad och signerad 2CD-utgåva *** där bonusdiscen innehåller remixer signerade bland annat Martin Sköld och Mister Monell & Emmon.

Foto: Magnus Eklund

// Jens Atterstrand, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist

  1. Hank Solo  7:08
  2. Dracula  3:40
  3. Son Of A Bitch  3:08
  4. Bedtime  2:14
  5. My Machine  3:08
  6. 80s  3:55
  7. Dogs  3:12
  8. Sally  3:27
  9. Gothic  3:26
  10. Lovers  3:55
  11. Clinic  3:59

Tracklist bonus disc ***

  1. My Machine (Martin Sköld Remix)
  2. Dracula (Alien Saws Remix)
  3. Son Of A Bitch (Mister Monell & Emmon RMX)