Svenska elektroniska popduon Page med Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko följer nu upp förra årets hyllade fullängdare Det är ingen vacker värld men det råkar vara så det ser ut(2017) med EP:n Start som släpps både digitalt och i en begränsad CD-utgåva.
Utöver de helt nya låtarna (titelspåret) “Start”, “Stör ej” och “Nere för räkning”, så inkluderas även en exklusiv remix (redux?!) av norska Apoptygma Berzerk på låten “Krash” hämtad från senaste albumet.
(Lyssna på smakprov nedan)
Page bildades 1980 av Eddie Bengtsson, Anders Eliasson och Marina Schiptjenko som i modern tid även är känd från band som BWO och Julian & Marina. Eddie Bengtsson är även känd från Sista mannen på jorden och This Fish Needs a Bike.
Page gjorde något av en comeback med Hemma (2013) och har sedan den (sena) albumdebuten Hallå! (Var tog månbasen vägen) (1994) släppt sex studioalbum.
StartEPsläpps i Sverige den 7 juli (resten av världen 29 juni) via Energy Rekords.
Tracklist
01. Star
02. Stör ej
03. Nere för räkning
04. Krasch (Apoptygma Berzerk redux)
AktuelltComments Off on Apoptygma Berzerk bidrar på ny Page-EP
Efter att ha tvingats ställa in förra årets festival så var äntligen ElectriXmas tillbaka.
Thomas Hulteberg var på plats på Inkonst i Malmö och levererar härmed följande rapport.
December månad i Malmö är för det mesta inte särskilt behaglig. Grå himmel, snålblåst och regn kombinerat med en rå och fuktig kyla kan besvära den bäste. December år 2013 var en bottennotering för Malmö, inte nog med att vädret och julstressen tog ut sin rätt; anrika ElectriXmas tvingades ställa in p.g.a. indraget serveringstillstånd på klubben Inkonst. Vrid fram klockan nästan exakt ett år och Inkonst slog upp dörrarna med nytt serveringstillstånd och fem taggade band redo att underhålla en ca 500 personer stark publik.
Machinista
Trots en hetsig taxiresa från förfesten till Inkonst så lyckades kön kombinerat med usel garderobspersonal få mig att missa första halvan av Machinistas spelning. De låtar jag fick höra skapade en oerhörd vrede över att ha missat första halvan. Ljudet är bra mixat och framförandet oklanderligt, det är trots allt två proffs som uppträder. Machinista spelar vemodig synthpop med glädje och jag ser fram emot att får se en hel konsert nästa gång jag har chansen.
Rave the Reqviem
Kvällens absoluta höjdpunkt för mig personligen och en hel del andra är nyskapande Rave the Reqviem från Kalmar. De väljer att framföra sina blytunga industrial-metal utan analoga trummor eftersom scenen helt enkelt är för liten för trumsetet. Bandet följer inga mallar och vet inga begränsningar, elaka gitarriff och dubstepbeats blandas med lugna refränger och överjordiskt skön sång signerat Carola Lönnqvist. Band ledaren Filip Lönnqvist dompterar publiken precis som han vill och uppmanar till allsång och röj. Jag spår en lysande framtid för Rave the Reqviem både i Sverige och i resten av världen.
Suicide Commando
Eftersom arrangörerna valt att boka de två hårdaste banden överlappande missar jag första halvtimmen av Suicide Commandos spelning. Det gör egentligen inte så mycket då jag har sett dem många gånger förr. De belgiska veteranerna vägrar dock att leva på gamla meriter utan går in för att till varje pris knäcka publiken. Ljudet är perfekt mixat och sången sitter som en smäck. Det är kargt, elakt och atmosfäriskt. Publiken njuter i fulla drag: En riktig kanonspelning med andra ord!
Front 242
Front 242 är legender inom synthen och var med och ritade om kartan för hur synthmusik kunde låta under 80-talet. Under ElectriXmas visar belgarna inga tecken på sin ålder, de skivdebuterade trots allt 1982, utan bjuder på ett pärlband av fantastiska låtar. Jag tvingades tyvärr hemåt med en ruskig migrän efter bara ett fåtal låtar men ingen som jag talat med som var där hade något annat att säga än att konserten var fantastisk!
Electronic Sound Sweden bjuder ännu en gång in till synthpopfest med en doft av åttiotal på anrika Nalen i Stockholm.
Johan Kinde (från Lustans Lakejer) och Marina Schiptjenko (från Page, BWO och Julian & Marina) belägrar DJ-båset och på scenen under kvällen står inga mindre än:
Rational Youth (Kanada), Psyche (Tyskland/Kanada), I Satellite (USA), Robert Marlow (England) och Sista mannen på jorden (Sverige). De sistnämnda släpper även den nya singeln “Alla stadens ljus” den 30 april och singeln kommer finnas till försäljnig på plats.
Mer information om Smör synthpop & Kärlek #3 samt Electronic Sound Swedens övriga evenemang finner ni på www.synthpopfestival.nu och biljetter finns att köpa här. Se även facebookeventet här!
Vår systerverksamhet Vicious Circle erbjuder 70:- rabatt på biljetten till alla med Svarta kortet (rabattkoden finner ni i det senaste nyhetsbrevet). Alla med kortet får även 50:- rabatt på biljetten till Die Krupps-konserterna den 6 och 7 augusti i Göteborg och Stockholm (även denna rabattkod finns i det senaste nyhetsbrevet).
Svarta kortet har sedan tidigare givit rabatter till bland annat VNV Nation (50:-) och Smör synthpop & kärlek #2 (75:-). För att ta del av kommande rabatter och förmåner – beställ kortet via www.viciouscircle.setill en engångskostnad a’ 100:-.
Efter comebacken med “Nu” från 2010 så är den svenska electropopduon Page nu redo att presentera det nya albumet “Hemma”.
Den nya fullängdaren innehåller elva nya spår (samt en bonusremix**) och är producerat tillsammans med Håkan Hultberg.
På två av spåren har även tagit progammeringshjälp av Magnus Gladén och Jonas Sjöström.
(Lyssna på remixen av “Som ett skal” nedan!)
Page består numera av sångaren och frontmannen Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko (även känd från BWO och Julian & Marina) och har tidigare haft medlemmar som Anders Eliasson, Mikael Thornqvist och John Liljestrand.
Eddie Bengtsson är även känd från S.P.O.C.K,This Fish Needs a Bikeoch Sista mannen på jorden.
Bandet bildades 1980 och slog igenom med singeln “Dansande Man” som släpptes via bandets egna skivbolag Eskimo Records 1983.
Utöver det förra albumet “Nu” så har man sedan albumdebuten med “Hallå! (Vart tog månbasen vägen?)” från 1994 även släppt “Glad” (1995), “Hur så?” (1996) och “Helt nära” (1997).
Bandet stod på scen vid årets upplaga a Electronic Summer i Göteborg (där man även förhandssläppte det nya albumet) och kommer även ge en konsert på “Smör, synthpop & kärlek #2” den 14 december på Nalen i Stockholm.
Artister: The Mobile Homes, Dead Eyes Open, Lustans Lakejer, Sista Mannen På Jorden, Iris, Emmon, Robert Enforsen Datum: lördag 12 januari 2013 Scen: Brewhouse, Göteborg Rapport & Foto:Jens Atterstrand
OBS! Ett litet urval av de totalt 52 (!) bilderna från kvällen ligger under liverapporten. Resterande 45 (!) bilder finns här!
Depeche Mode Party Göteborgi samarbete med PK Musik gjorde tillsammans slag i saken och introducerade tvådagarsfestivalen Electronic Summer under det förra året. Med ett genomgående Depeche Mode-tema så presenterade man under två kvällar både svenska och internationella inslag på scenen. Efter succén med Electronic Summer så var det givet att festivalen även skulle ges i en vinterversion. Temat den här gången hade fokus på svensk synth och synthhistoria – med inslag från både klassisk media på området (bl.a. Release Music Magazine), skivbolag samt mycket annat.
The Mobile Homes var först ut på scenen inför en, trots den tidiga starttiden, imponerande stor publik. Hurvida det var gratisbuffén festivalen bjöd sina gäster på eller de svenska synthpoplegenderna som lockat så mycket folk såpass tidigt på kvällen låter jag vara osagt, men herrarna i The Mobile Homes såg verkligen ut att trivas på scenen bättre än på mycket länge! Och detta trots en inte helt perfekt insats med en del småmissar.
Bandet har aldrig varit några duracellkaniner på scenen, det mesta lunkar på i sitt sedvanliga tempo, men sångaren Hans Erkendal såg i alla fall ut att trivas. Hela bandet hade dessutom, till synthpublikens stora förtjusning, bytt ut sina färgglada och neutrala kläder mot sina klassiska bombarjackor och kängor kvällen till ära. Liksom tidigare medverkade producenten och den nyrekryterade bandmedlemmen Sami Sirviö, som till vardags är gitarrist i Kent, på scenen.
Efter detta följde Dead Eyes Open på den lilla scenen. Jag har inte sett bandet live sedan mitten av nittiotalet vilket gjorde det svårt att sätta några egentliga förväntningar på spelningen. Tyvärr är ljudet (liksom i somras) inte det bästa på den lilla scenen men Dead Eyes Open gjorde trots detta en godkänt insats. Om möjligt tyckte jag mig ana en hel del effekter på sången vilket kanske inte gör bandets starka låtmaterial till sin bästa rätt, men förhoppningen är väl att det blir bättre när bandet blivit varmare i kläderna igen. Nytt material är ju dessutom enligt uppgift på gång senare i år.
Lustans Lakejer klev sedan upp på den stora scenen. Johan Kinde med band låter fortsatt väldigt bra och även om jag sett dem ett antal gånger de sista åren så tröttnar jag aldrig på att se dem live! Det senaste albumet är väldigt starkt och uppblandat med bandets klassiker och en och annat kort ordvits av herr Kinde så levererar de en snudd på helt perfekt spelning igen!
Sista Mannen på Jorden följde sedan. Ingen favorit för mig personligen, då jag tycker bättre om Eddie Bengtssons huvudprojekt Page, men Eddies glädje på scenen smittar verkligen av sig och bandet har ju faktiskt skrivit en hel del bra låtar genom åren. Alla framfördes med bravur den här kvällen inför en väldigt positiv och tät publikmassa framför den lilla scenen.
Amerikanska Iris med en hörlursbeklädd Andrew Sega gjorde sedan entré på den stora scenen. Iris har genom åren gett oss ett antal fantastiska låtar, men tyvärr dominerades kvällens set av nyare material, som genomgående har ett mer akustiskt och gitarrkryddat sound än det gamla som jag gillar allra bäst. Personliga favoriter, som “Wait Move On” och “Sorrow Expert” levererades tämligen sent och soundet gjorde mig en smula besviken.
Emmon på den lilla scenen strax därpå var en av kvällens stora behållningar. Utvecklingskurvan för Emmon på scenen är minst sagt imponerande. Det låter bättre och bättre live, scenspråket och Emmas härliga energi ger mersmak varje gång nuförtiden och jag ser verkligen fram emot nytt material som enligt rykten nu är på väg.
Sedan var det dags för avslutningen – och vilken avslutning sedan! Den forne Elegant Machinery- och Hype-sångren Robert Enforsen har nog aldrig låtit bättre. I alla fall inte vad jag kan minnas. Träffsäkert, tonsäkert, energiskt och med en fantastisk spelglädje river han av en samling av Elegant Machinery och Hype-hits, i många fall dessutom i nyarrangerade versioner gentemot originalen. Tack Robert, jag blev tårögd! Ge oss en soloplatta nu!
Elektroskull vill givetvis också leverera ett stort tack till arrangörerna för en helt fantastisk kväll på Brewhouse. Hoppas vi ses snart igen!
