Format: (Album) CD, vinyl, digital
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 8 februari 2019
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Bill Leeb, Rhys Fulber
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Intakt DNA trots många gästspel

Ett nytt albumsläpp från Front Line Assembly är alltid efterlängtat både av scenen generellt och av undertecknad och när det gäller uppbyggda respektive infriade förväntningar så konstaterar jag att de kanadensiska electro-industrial pionjärerna inte har mycket kvar att bevisa.

Wake up the Coma är (beroende på hur man räknar) Front Line Assemblys artonde studioalbum i ordningen och albumet släpps på det som skulle ha blivit den bortgångne bandmedlemmen Jeremy Inkels 36-års dag.

Jeremy hade förmodligen blivit eld och lågor kring det faktum att Front Line Assembly valt att chocka hela sin fanskara genom att påannonsera albumet med hjälp av en på förhand totalt otänkbar cover på Falcos dänga “Rock Me Amadeus” med gästspel av Jimmy Urine från Mindless Self Indulgence. Efter att ha grävt lite i detta har jag funnit att den enda gemensamma nämnaren är att frontmannen Bill Leeb och Falco båda är födda i Wien. Apropå Jeremy Inkel, så återfinns för övrigt några av hans sista musikaliska outputs enligt uppgift på låtarna “Structures” och “Mesmerized”. Och även om Front Line Assembly i skrivande stund officiellt består av originalduon Bill Leeb och Rhys Fulber, så har både Jared Slingerland och Sasha Kevill från den tidigare lineupen medverkat på Wake Up the Coma.

Vad beträffar låtmaterialet så är mycket av soundet välbekant samtidigt som mycket nytt har tillförts, på det hela taget är Front Line Assembly trogna sitt grund DNA. Dock har de heller aldrig varit rädda för att vidareutveckla sitt sound. “Eye on You” (med bidrag från DAF:s Robert Görl), den långsamt pulserande nattsvarta “Tilt”, “Hatevol”, “Proximity” och “Living a Lie” är alla exempel på spår som de flesta fans kommer känna sig trygga med. Tjocka arrangemang med maffiga basgångar, effekter och en signifikant väsande Bill Leeb vid mikrofonen, ständigt omgiven av flera lager av ljuddetaljer förmedlande samhällskritiska och cyberpunk- och framtidsapokalyptiskt influerade låttexter.

När det kommer till de många överraskningarna så står Nick Holmes (från metalakten Paradise Lost som Rhys Fulber tidigare har producerat) för den ena på det refrängstarka titelspåret medan den forne Ministry-medlemmen och Revolting Cocks– och Cocksure-bekantingen Chris Connelly framför den melankoliskt vackra och atmosfäriska avslutande synthballaden “Spitting Wind”.

Wake up the Coma må, på grund av de ovanligt många gästspelen, vara ett av Front Line Assemblys spretigaste album på länge men samtidigt sätter de ner foten och visar deras fullkomliga genialitet på tillräckligt många ställen för att förtjäna min hyllning.

Tracklist

01. Eye On You (04:30)
02. Arbeit (05:02)
03. Rock Me Amadeus (feat. Jimmy Urine) (04:14)
04. Tilt (05:10)
05. Hatevol (05:00)
06. Proximity (05:21)
07. Living A Lie (05:53)
08. Wake Up The Coma (feat. Nick Holmes) (05:47)
09. Mesmerized (04:47)
10. Negative Territory (06:18)
11. Structures (05:07)
12. Spitting Wind (feat. Chris Connelly) (05:17)

(English version below)

DNA intact regardless of guest appearances

A new album release from Front Line Assembly is always highly anticipated both by the scene as by yours truly. And when it comes to the built up and delivered expectations, I realize that the Canadian electro-industrial pioneers don’t have anything more to prove.

Wake up the Coma is (depending on how you count) Front Line Assembly’s 18th studio album in order and it’s being released on what would have been the now diseased band member Jeremy Inkel’s 36th birthday.

The fact that Front Line Assembly chose to completely shock their fans when they announced the album with a before hand absolutely unthinkable cover of Falco‘s slam hit “Rock Me Amadeus” would probably had Jeremy bouncing off the walls in excitement. I’ve tried to do some research and the only connection I seem to find is the fact that both Bill Leeb and Falco where born in Vienna. Regarding Jeremy Inkel, by the way, some of his last musical inputs are told to be presented on “Structures” and “Mesmerized”. And even though Front Line Assembly at the moment officially are Bill Leeb and Rhys Fulber, Jared Slingerland and Sasha Kevill from the former line up have both contributed to Wake up the Coma.

When it comes to the songs itself just as much is recognizable as new. The Front Line Assembly DNA have rarely gotten lost when the act have presented new material, but on the other hand they’ve never been afraid to further develope their sound. “Eye On You” (with additions from DAF‘s Robert Görl), the slowly pulsating and dark “Tilt”, “Hatevol”, “Proximity” and “Living a Lie” are all examples of tracks that most fans will feel comfortable with. Thick arrangements, bold basslines, effects and a significant sibilant Bill Leeb on the microphone, constantly surrounded by layers of details delivering lyrics about social critisism and apocalyptic and cyber punk themes.’

When it comes to the many suprises Nick Holmes (from metal act Paradise Lost that has previously been produced by Rhys Fulber) delivers the title track along with its strong chorus while the former Ministry-member and from Revolting Cocks and Cocksure familiar Chris Connelly does the melancholic, beautifully atmospheric ending electro ballad “Spitting Wind”.

Wake up the Coma may be, because of its many guest appearances, one of Front Line Assembly‘s least coherent albums in a long time, but nevertheless they put their foot down and displays their complete brilliancy on enough places on this album to deserve the praise.

Format: CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Out Of Line
Releasedatum: 12 augusti 2011

Genre: EBM

4/10

And One-inspirerad bodyschlager utan finess

Den nutida tyska elektroniska kroppsmusiken har sedan länge fastnat i en återvändsgränd som den inte riktigt kan navigera ur. Man försöker leva på gamla framgångar, föreställningar om tyskar och det stora problemet är att man inte ser fler inspirationskällor, utan väljer att försöka efterlikna D.A.F. eller And One.

Samtidigt vill man göra stuket mer totalitärt och flirta mer med krigssymboler än tidigare. Man är ju tysk och man vill vara bäst. Det är precis här allt fallerar. Ut kommer en skitnödig produkt som vill vara provokativ, militärisk och hur tysk som helst utan att riktigt lyckas.

Pakt består just av de före detta And One-medlemmarna Chris Ruiz och Gio van Oli som lämnade bandet i juni 2011 för att söka lyckan på egen väg. Tråkigt nog kör de i diket och fastnar sedan i gamla inkörda hjulspår.

Det som slår mig är att Pakt trots allt inte blir mer än en And One-wannabe som börjar med att härma sin tidigare grupps karaktärsproblem, vilket består i att kopiera sig själv i allt sämre varianter vid varje skivsläpp. Det här första singelsläppet består av titelspåret “Freiheit” samt b-sidan “Angriff”. Låttexterna är av typen “slå till mot konsumtionssamhället” samt “angrip och marschera”, teman som kan vinna lätta publiksegrar – om man utför det väl.

“Freiheit” känns som en parodi på sig själv där genreklichéerna avlöser varandra i en poplåt skapad efter formulär 1A. Detta kan visserligen mycket väl bli en gångbar låt på dansgolven, men “Freiheit” låter mer som ett försök att göra EBM anpassat för Eurovision än marschbody för den inbitne lyssnaren. Ljudbilden är alltför välpolerad och slätstruken och känns därför aldrig intressant.

B-sidan “Angriff” är något starkare som låt men man känner redan i introt hur Pakt har gjort ännu en ny And One-låt under annat namn. Urvattnat är bara förnamnet.

“Freiheit” kommer  i tre olika remixer och jag anser att skivbolagskollegorna från Formalin levererar den bästa, tack vare dess trum-chirps vilka gör låten litet mer rytmisk.

Jag är litet bitter över den låga kvaliteten på ny tysk EBM just nu och jag tycker att Pakt är ett typiskt exempel på detta. Namnkunniga artister och producenter som dessa borde ha borgat för en mycket bättre slutprodukt.

Gillar man And One och vill följa dess exmedlemmars musikaliska resa kan detta vara något att kolla in, annars finns det mycket bättre musik alldeles runt hörnet.

// Johannes Harg, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist

1. Freiheit  3:28
2. Angriff   3:23
3. Freiheit (Robert Goerl mix by Robert Görl)  4:03
4. Freiheit (Gummi-Drum-Remix by G.Thomas of Funker Vogt)  3:57
5. Freiheit (Freiheit und Gerechtigkeit Rework by Formalin)  3:31

Efter att som vi rapporterade tidigare ha lämnat Steve Naghavi ensam kvar vid rodret i And One i början av juni, så är det nu dags för de två avhoppade medlemmarna Chris Ruiz och Gio van Oli att debutera med sitt nya EBM-projekt Pakt.

Den Berlinbaserade duon är signade till And One‘s tidigare skivbolag Out Of Line och det första singelsläppet “Freiheit” landar i mitten av augusti.

Förutom b-sidan “Angriff” samt originalversionen av titelspåret inkluderas även två remixer från skivbolagskollegorna i Formalin och Funker Vogt‘s Gerrit Thomas. Utöver detta ytterligare en version signerad Robert Görl (mer känd från D.A.F.).

“Freiheit” släpps den 12 augusti via Out Of Line.

Tracklist

1. Freiheit
2. Angriff
3. Freiheit (Robert Goerl Remix by Robert Goerl of DAF)
4. Freiheit (Gummi-Drum-Remix by G.Thomas of Funker Vogt)
5. Freiheit (Freiheit und Gerechtigkeit Rework by Formalin)