Lustans Lakejer fick ihop en framgångsrik Sverigeturné med 35-årsjubileumet av new romantic-plattan Uppdrag i Genève.
Efter det sextonde framträdandet i Uppsala i helgen släppte de nyheten att Japan-keyboardisten Richard Barbieri kommer följa med på nästa 35-års jubileumsturné, med albumet “En plats i solen” som Barbieri producerade 1982.
Alexander Johansson mötte Barbieri, trummisen Christer Hellman och sångaren Johan Kinde på hotell Grand Central by Scandic i Stockholm inför de första repetitionerna.
Internationell förstärkning till Lustans Lakejer
Barbieri berättade att han i början av 80-talet uttryckt intresse för att producera andras musik för sitt skivbolag och när han blev kontaktad av Lustans Lakejer, på Christer Hellmans initiativ, var det bara att åka över till anrika Polarstudion. Parallellt med Lustans-inspelning pågick Phil Collins produktion av ABBA-Anni-Frid Lyngstad album “Something’s going on”, ”so there were nice sessions going on” menade Barbieri som hade ljusa minnen av sitt första producentuppdrag med långa ljusa sommarkvällar i Stockholm och att Italien vann fotbolls-VM. Genom åren har han behållit kontakten med Sverige och nyligen producerat Lisen Rylander Löve, sångerska i svenska Midaircondo, i Halmstad.
Han tyckte Lustans Lakejer påminde honom om Japan. Alla var unga men samtidigt seriösa. De hade väl definierade roller men kunde också ta gemensamt ansvar för helheten. Han beskrev det psykologiska ansvaret som producent, att få alla att prestera på deras högsta personliga nivå, och jämförde det med en fotbollscoach. Johan Kinde framhöll de fina synthljuden Barbieri tillförde med sin Prophet 5. Mest nöjd är Barbieri alltjämt med introt till “En främlings ögon” och “En kyss för varje tår”.
Barbieri släppte sin tredje soloskiva “Planets + Persona” nyligen och har redan turnerat en del med den i Storbritanien och såg fram emot att turnera med Lustans Lakejer i Sverige.
Enligt ett uttalande på Mick Karns officiella hemsida, så slåss de före detta Japan-bassisten (också känd från bland annat Dali’s Car, JBK och No-Man) mot en fullt utvecklad cancer. Mick är, under rådande omständigheter; “positiv, och genomgår ytterligare tester och behandling”. Uttalandet meddelar också att Karn haft ekonomiska svårigheter ett ta6g. Medan Micks närmste anhöriga ger den omsorg, och bekvämlighet, som vi alla önskar honom, så vädjar Micks management till fans, branschkollegor och vänner att bidra med vad de har möjlighet till. Ett paypal konto är uppsatt för ändamålet. Om du uppskattat Micks underbara bidrag till musikhistorien, och känner dig manad, så kan du göra det via paypal länken som finns på hemsidan – här.
Engelska Mick Karn, döpt Anthony Michaelides, 24 juli 1958, var bassist i artrock bandet Japan mellan 1974 och 1982. Efter att bandet splittrades, spelade Karn in ett soloalbum, innan han bildade Dali’s Car tillsammans med Peter Murphy (mest känd från goth/postpunk bandet Bauhaus, som spelade in ett album 1984). Under nittiotalet arbetade han med David Thorn, och ett antal av medlemmarna från Japan, liksom bandet NiNa. Sedan dessa har han arbetat som soloartist, skulptör och fotograf. Karn har även spelat bas, och saxofon, vilka är hans två huvudinstrument, på bland annat Gary Numan-albumet – “Dance”, och har även spelat med Kate Bush och Joan Armatrading. Under nittiotalet startade han skivbolaget Medium Productions tillsammans med Steve Jansen och Richard Barbieri, två av de tidigare bandkollegorna i Japan. Förra året släpptes hans självbiografi som fick titeln – “Japan and self-existance”, som finns att köpa via hans hemsida. Boken handlar i huvudsak om hans liv före, under och efter Japan-tiden.
