Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Queerbody"

Lizette Lizette – “Non”

Tags: , , , , , , ,


Format: (Album) Digital
Skivbolag: Osignerat
Releasedatum: 8 februari 2019
Genre: electro, electropop
Bandmedlemmar: Lizette Nordahl
Land: Sverige
Recensent: Alexander Johansson

 

HemsidaFacebookLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesBandcampSoundcloudReverbnation

(English version below)

Elegant dansmusik efter queerbodykängdansen

Lizette Lizette har dumpat queerbodyn från förra albumet Queerbody (2017) till förmån för ett mer klubbvänligt sound på det nya albumet Non. Och det funkar ju… precis hur j-a bra som helst!

De första fem låtarna är ju bättre än Robyns material på Honey (förutom själva singeln “Honey” då förstås). Lizette Lizette bjuder på en modern, basdriven, smart och sexig dansmusik på “Junk”, “Obey”, “Void” och “Non”. Det finns samtidigt något eteriskt och loungemusikmässigt över de låtarna, i pressmaterialet beskrivet som ”som om Enya går på Berghain”. De fungerar uppenbart i fler sammanhang än på dansgolvet, precis som mycket av George Michaels senare produktioner, en förebild Lizette också nämnde som en föregångare i en intervju nyligen. Själv har jag haft plattan som middagsmusik hela våren.

Fjärde låten “Moonland” är en märklig konstpoppärla med Marble House-kvaliteter (The Knifes lilla mästerverk kom 2006). Tyvärr håller det fina danstempot från de inledande låtarna inte hela vägen in i mål. De avslutande låtarna är mer ofokuserad konstpop, det är likt Kite men har kanske inte riktigt den kvalitet som man associerar med dem. Hursomhelst, ytterligare ett höjdaralbum från Lizette Lizette – en av Sveriges bästa artister.

Bästa låtarna: “Obey”, “Void”, “Non” och “Junk”

Tracklist

Bilden kan innehålla: en eller flera personer och närbild

01. Junk (04:56)
02. Obey (04:44)
03. Void (03:53)
04. Moonland (05:12)
05. Non (03:24)
06. Computer Game (04:52)
07. Soil (06:18)
08. Beaches (04:36)

(English version below)

Elegant lounge music after the queerbody rave

Lizette Lizette has left the body music from the last album Queerbody (2017), and she dances to the clubs with the new record Non. And it works… f-king amazing!

The first five songs are stronger than Robyn’s material on Honey (2018), except for the single “Honey” that is. Lizette Lizette offers contemporary, base driven, smart and sexy dance music at “Junk”, “Obey”, “Void” and “Non”. At the same time, there is something ethereal and lounge-orientated in the sound, in the press memo described as “Enya goes to Berghain” it works in so many more environments than the dance floor, similar to much of George Michael’s later works, another raw model for Lizette and mentioned in her interview with Swedish music magazine HYMN in February. I have had Non as dinner music the hole spring.

The song “Moonland” is a curious little art-pop masterpiece on par with The Knifes single “Marble House” (2006). Unfortunately, the beating dance tempo from the first songs doesn’t last to the end. The late songs have less focus, they remind me of the art pop created by Kite, but they don’t have the quality you associate with Kite. However, Non is another excellent album from Lizette Lizette – one of the best Swedish artists.

Best songs: “Obey”, “Void”, “Non” and “Junk”.

Lizette Lizette – “Trendslav”

Tags: , , , , ,


 

Lizette Lizette följer upp debutalbumet “Queerbody” och den efterföljande singeln “Sober Up” med nya singeln “Trendslav” som levereras med tillhörande musikvideo signerad Nora Cederin. Låten är liksom delar av albumet co-producerad tillsammans med Nicklas Stenemo från Kite.

Lizette Lizette – “Queerbody”

Tags: , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Osignerat
Releasedatum: 18 januari 2017
Genre: electro, electropop
Bandmedlemmar: Lizette Nordahl
Land: Sverige
Recensent: Alexander Johansson

 

HemsidaFacebookLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesBandcampSoundcloudReverbnation

(English version below)

Join in a chant – spela queerbody!

Det är ju omöjligt att missunna Rein all uppmärksamhet hon fått de senaste året eftersom den svenska synthen verkligen förtjänar all uppmärksamhet som den kan få, men att inte briljanta Lizette Lizette fått minst lika mycket är ett kosmiskmusikaliskt mediatjänstefel och en solfläck av betydelse. Missförstå mig rätt. Jag älskar Rein och hennes trallpunkiga EBM men Lizette Lizette är som en smartare och sexigare storasyster – alla låtar är mer välkomponerade, texterna bättre, variationen större och produktionen smartare – med Reins “Bruises” som enda undantag – den är faktiskt Lizette Lizette-bra.

Nya singeln “Sober up” (som släpptes strax efter albumet, red.anm) är ett utmärkt exempel på detta, en smart poprefräng med en fin och catchig melodi som kombineras med sensuell visksång och en analogmjuk Kite-synthatmosfär. Låten är skriven med Kite-sångaren och partnern Nicklas Stenemo. Det är såhär man gör årets hittills bästa svenska singel! Samma kvaliteter återfinns på “Rest” (singeln från i fjol), en mångfacetterad synthpopduett med Stenemo. Första spåret “Easy Street” och efterföljande “All you Stole”“Queerbody” har också fina popkvaliteter men det är “Slow” och “Future” som är pärlorna på det endast sju låtar långa minialbumet. I de här två spåren finns mycket av Alessandro Parisis suggestiva monotoni som jag vet att Lizette Lizette uppskattar som musikälskande DJ och har med på sin Spotify-spellista.

“Slow” är årets sexigaste låt med en mjukt juckande, ljuvligt depraverad basgång som pumpar något fortare än vad Lizette Lizette efterlyser i texten. Så här mycket body har inte bodyn varit på länge, kanske t o m någonsin. Det är sexigare än Slavery Whip Mix (??) för er som är gamla nog att förstå vad jag menar. “Future” är delvis komponerad av andra Kite-medlemmen Christian Berg och en sensationellt suggestiv appropriering av Nitzer Ebbs “Join in the Chant”. De enda låtarna som inte håller yppersta klass är “Scapegoat” och gamla singeln “Freak” som är rakare electroclash-historier helt i linje med tidigare produktioner.

I tonåren ville Lizette Nordahl bli den nya Madonna sa hon i en intervju med Aftonbladet tidigare i år. Jag hoppas att hon fortfarande lyckas med den föresatsen. “Queerbody” är ett jämnare och bättre album än samtliga Madonnas produktioner (med samlingsalbumet “The Immaculate Collection” som lysande undantag). Den moderna popen skulle må bra av att bli mer queer och body. Spela kverbåddy!

Bästa låtar: “Slow” och “Future”.

Tracklist

01. Easy Street (03:24)
02. All You Stole (04:06)
03. Slow (04:12)
04. Scapegoat (04:22)
05. Future (03:43)
06. Rest (04:06)
07. Freak (04:06)

(English version below)

Join in a chant for more queerbody

Swedish artist Rein has received a lot of attention in swedish media over the last year. Everybody should know that the electronic music scene in Sweden really deserves all the attention it can get from mainstream media. At the same time, there is misconduct of cosmic proportion by the same media that they don’t acknowledge Lizette Lizette in the same fashion. Let us get things straight. I love Rein and her youthful punkrock EBM. But Lizette Lizette is so much smarter and sexier. She is like the super cool big sister of Rein and her songs are better composed, the lyrics are better, the materials are more varying and the overall production hotter, with Rein’s song “Bruises” as the only exception – it is actually Lizette Lizette-phenomenal.

The new single “Sober Up” is brilliant pop with a fine and catchy chorus combined with sensual whisper-song by Lizette Lizette. The delicate vocals is placed in an analogue synth music landscape simular to sweden’s best electronic act Kite and their electronic art pop and the suggestive bass monotony you can find in Alessandro Parisi’s songs. “Sober Up” is written and produced with Nicklas Stenemo from Kite who happens to be Lizette Nordahl’s partner. This is the best single in 2017 by a swedish artist so far. The same extraordinary pop music qualities are found in “Rest” – the single from 2016 and a fine duet with Stenemo, and the first song on the seven track mini album “Queerbody”, “Easy Street”, and the following melancholy, “All You Stole”. Pop aside, the best songs on the album are “Slow” and “Future”.

“Slow” is the sexiest song in 2017, it has a soft humping bass, perhaps a little faster than what Lizette Lizette is demanding for in the lyrics. Body music has not had this much body and corporeality in it for years, if ever. It is sexier than Slavery Whip mix if you are old enough to understand what I mean (for the younger audience, it is one of Depeche Mode’s mixes on Master and Servant that we used to play with our girlfriends back in the 80’ies, if we were fortunate to get them in bed). “Future” is co-created with Christian Berg from Kite and a sensational cultural appropriation of Nitzer Ebb’s classic “Join in the Chant”. The only songs that are not pure magic on “Queerbody” are “Scapegoat” and the single “Freak” (2014). They sound more like her earlier electroclash songs.

Lizette Nordahl told Swedish tabloid Aftonbladet that she wanted to become Madonna as a teenager. I hope she will succeed. “Queerbody” is better than every Madonna-album (apart from “The Immaculate Collection” (1990)). Contemporary mainstream pop music would improve a lot if it became more queer and body. Madonna would most certainly agree.

Best songs: “Slow” and “Future”.

Lizette Lizette – “Easy Street”

Tags: , , ,


 

Lizette Lizette presenterar videon till “Easy Street”. Låten är skriven och producerad tillsammans med Kite-bekantingen Nicklas Stenemo och är det andra smakprovet från det kommande debutalbumet “Queerbody”.

Lizette Lizette feat. Nicklas Stenemo – “Rest”

Tags: , , , , , ,


 

Lizette Lizette presenterar videon till den nya singeln “Rest”. Låten är hämtad från det kommande debutalbumet “Queerbody” och gästspelar gör Kite-bekante Nicklas Stenemo som även har co-producerat albumet. Videon är regisserad och producerad av Giannina Panfichi och Björk Hijoort.