Format: (Album) CD, 2CD***, digital, box*** Skivbolag:Out of Line Releasedatum: 26 oktober 2018 Genre:Synthpop, Futurepop Bandmedlemmar: D. Schober, M. Thielemann, S. Graeber, (F. Glassl) Land: Tyskland Recensent:Alexander Johansson
(English version below)
Schlagersynth från landet som uppfann schlagern
På det nya albumet Future Tense fortsätter Solitary Experiments att göra den futurepoppiga schlagersynthen som blivit deras signum. Albumet öppnar majestätiskt med fina instrumentella “A Countdown”. Den efterföljande “Every Time” är väl tänkt att vara någon slags ljus VNV Nation-upptempo men det påminner mest om E-Types EDM. Det är stolpigt och stelt. På ett dåligt vis. Men den är inte sämst, det är den vidriga balladen “Shelter”. Låten “I Am” har samma problem som “Every Time”, det är en rätt ryslig eurotechno-låt av det slag som kan vinna melodifestivaler, men den är ändå något bättre, för här får sångaren Dennis Schober faktiskt till sången. Det får han också på hyggliga “Achromatic” som har en riktigt fin refräng och den melodiösa balladen “Phoenix” som avslutar albumet.
Singeln “Crash and Burn” är också bra och Dennis Schober får här, i likhet med “Phoenix”, hjälp av en professionell överstämma som lyfter låten. Albumversionen når inte upp till SITD:s fina remix på låten, “Crash and Burn (SITD RMX)”, som fanns med på singeln. (Omvänt gällde f ö på SITD:s förra album, där Dennis Schober med sin sång räddade bästa låten “Puls:Schlag” från SITD-sångaren Carsten Jaceks brölande.)
Den fina produktion med ljusa synthmelodier och pianoljud i kombination med mjuka men feta beats borde få skava mer, men som sagt, Solitary Experiments står tryggt i en tysk schlagertradition. Undantaget som bekräftar regeln “Die Zukunft” (Framtiden) som är mest EBM på hela plattan. Future Tense saknar det förra studioalbumet Phenomenas (2013) klockrena hittar “Epiphany” och “No Salvation”.
Bästa spår:“Crash and Burn”, “Phoenix” och “Achromatic”
Tracklist Future Tense
01. A Countdown (03:24)
02. Every Time (05:20)
03. Achromatic (05:18)
04. Crash & Burn (04:28)
05. Brace Yourself! (05:15)
06. Shelter (04:54)
07. Die Zukunft (04:54)
08. Sanctuary (05:12)
09. I Am (04:19)
10. The Struggle (04:53)
11. Double Dealer (04:30)
12. Phoenix (04:33)
Tracklist Simple Present (Bonus Disc)***
01. The Struggle (ES23 Remix) (06:01)
02. Achromatic (Mental Discipline Remix) (06:01)
03. Double Dealer (Empirion Remix) (06:44)
04. I Am (Binary Park Remix) (04:04)
05. Brace Yourself! (Freunde Der Technik Remix) (05:21)
06. Shelter (Mono Inc. Remix) (04:40)
07. Every Time (People Theatre Remix) (05:26)
08. Achromatic (Rob Dust Remix) (05:42)
09. Die Zukunft (L’Âme Immortelle Remix) (04:14)
10. Crash & Burn (Beborn Beton Remix) (05:32)
11. Double Dealer (Paul Parra Remix) (04:31)
12. Sanctuary (Hartung & Schleinitz Remix) (07:29)
13. Phoenix (Uniik Remix) (04:37)
(English version below)
Schlager-synth from the country that invented the schlager music
On the new album Future Tense, German act Solitary Experiments continues with their trademarked schlager-futurepop. Future Tense starts with the good instrumental song “A Countdown”. I reckon the following track, “Every Time”, should be some bright uptempo futurepop à la VNV Nation but it sounds more like E-Type or some other stiff EDM artist from the 90’ties. But “Every Time” is not the worst track, that price goes to the loathsome ballad “Shelter”. “I Am” has the same problems as “Every Time”, it is euro-techno of the worst kind. Singer Dennis Schober makes a good effort though and with a female singer it could probably win the Eurovision song contest. Schober also delivers on “Achromatic” that has a great chorus and the fine ballad “Phoenix” at the end of the album.
The single “Crash and Burn” is a hit and Schober gets great vocal upper part assistance on it. But the album version is not at good as the “Crash and Burn (SITD RMX)” on the single. (In the same manner that SITD improves “Crash and Burn”, Schober contributed to SITD‘s great track “Puls:Schlag” from the album Trauma: Ritual that would have been devastated in the hands of SITD‘s vocalist Carsten Jacek.)
The fine production with the bright and airy synth and piano melodies and the soft bass beats should be chafed towards more industrial noises in my opinion. The exception that confirms the rule is the track “Die Zukunft” (The Future), it is more EBM than any other track on the album. And yes, the German has its part in it. Future Tense is a fine album but it lacks some hits that could compete with the prior album Phenomena‘s (2013) “Epiphany” and “No Salvation”.
Best tracks: “Crash and Burn”, “Phoenix” and “Achromatic”
RecensionComments Off on Solitary Experiments – “Future Tense”
En väl sammansatt länk mellan synthpop och darkwave
Vad har vi här då måntro? Morgongröten är färdigäten och skjortärmarna uppdragna och Model Kaos senaste album “Phoenix” är redo att invadera mina öron.
Och ser man på! “Phoenix” är ett pigg uppryckning och framför allt ett mer solitt album än debutskivan “Ghost Market”, som känns blek i jämförelse med uppföljaren. Bandet har växt till sig rejält och fått en tightare framtoning.
Det har blivit uppdatering i både musiken och bland medlemmarna i Model Kaos, där kontentan av omjusteringen är att de forna medlemmarna S.E Rotwang och sångaren Alex M. Kintner har hoppat av för att ge plats åt mannen med det mystiska namnet 42 på gitarr samt den nya vokalisten KRIS (som sköter sina sånginsatser mycket väl).
Så tillsammans med orginalmedlemmen KG lyckats trion från det wunderbara Würzburg frammana en länk mellan synthpop och darkwave på på det här albumet som bara blir bättre för varje gång jag lyssnar på det. Det är ett skickligt hantverk som målar upp ett minimalistiskt electrolandskap med jagande trummor och snygga synthslingor.
Först ut är “New Age” som är en av de starkaste låtarna. Mångfasetterad tyngd med en rejäl stänk av Rosetta Stone-vibbar. Sen blir det lite mer synthpop a’ la New Order i “Running” och de här två låtarna är ganska tydlig bild av hur resten av skivan är uppbyggd – kontraster mellan tyngt och intensivitet. När det gäller lyriken, så är det teman som världens undergång, melankoli och olycklig kärlek, som mestadels besmyckar skivans elva spår och textraderna flyter snyggt in i musiken.
“Phoenix” är sammansatt helhet som till och från känns som en tidsresa tillbaka till det bästa av av 80-talet, som får mig att tänka på The Cures tidiga material och och Sisterhood(!).
Bästa spår:“New Age” och “Open Waters” (med sitt elektroniska malande in i ett dystopiskt skymningsland.)
Tracklist
01. New Age (05:44)
02. Running (05:16)
03. Open Waters (06:29)
04. Love Is A Castle (05:27)
05. Dreams (05:50)
06. In The Deep (05:46)
07. The Master (05:22)
08. The Fire (05:34)
09. Winter Without You (06:06)
10. Living A Lie (06:00)
11. Phoenix (05:56)
(English version below)
A well balanced link between synthpop and darkwave
So, what do we have here? I just finished my breakfast, pulled up my shirt sleeves and made myself ready to invite Model Kaos latest album “Phoenix” to my ears.
And look at that! “Phoenix” is a spirited shaken up, and above all a more solid album than the debut album “Ghost Market” which feels pale in comparison to this sequel. The band has grown up considerably and has gained a tighter appearance.
We get updated in both the music and the member section of Model Chaos, where the gist of realignment is that the former members SE Rotwang and singer Alex M. Kintner has left to make way for the man with the mysterious name 42 on guitar, and the new vocalist Kris (who manages very well).
So along with the original member KG the trio from the wonderful Wurzburg construct a link between synthpop and darkwave on this album that just gets better everytime I listen to it. There is a craftsmanship that conjures up a minimalist electronica landscape with chasing drums and stylish synth loops.
First up is “New Age” which is one of the strongest songs. Polymorphic weightlifting with a hefty splash of Rosetta Stone-vibes. After that we get some synthpop in the vein of New Order in “Running” and those two songs make a pretty clear picture of how the rest of the disc is built with a good contrasts between weight and intensity. When it comes to poetry, the themes are the world’s doom, melancholy and unhappy love, which covers up most of the albums eleven tracks and the lyrics flows nicely into the music.
“Phoenix” is a composite whole and it feels like a time warp back to the best of the 80’s. It makes me think of The Cure’s early outputs and Sisterhood.
Best tracks:“New Age” and “Open Waters” (with its electronic grinding into the dystopian twilight).
Efter att ha medverkat på två av det tyska skivbolaget Out Of Lines samlingsskivor under de senaste åren så är nu den nytillkomnde The Klinik– och forne Vomito Negro-medlemmen Borg (aka Peter Mastbooms) tillbaka med nya projektet The Juggernauts.
Peter är sedan tidigare känd från Pressure Control, The Lance of Allotment och D-Sect, och är nu redo att släppa debut EP’n “Phoenix”, som innehåller tre originallåtar och fyra alternativa versioner av The Juggernauts originella EBM.
För mix och samproduktion står i sin tur Glenn Keteleer, som är känd för en lång rad egna elektroniska musikprojekt genom åren.
Han har bland annat släppt musik tidigare som Radical G, Peak & Radical G, Minimal 421, Carnaby St, Godazia, Wave II, Cloud 5, Dirt Jackers och Duplex Trax.
Det Seattlebaserade musikprojektet Glis, som grundades under 2000-talets början av Shaun Frandsen och Andrea Ashdown, släppte debutalbumet “Extract” under 2001 och uppföljaren “Balance” 2003 via det amerikanska synth- och electropopbaserade skivbolaget A.D.S.R. Musicwerks.
Andrea lämnade efter detta projektet i händerna på Shaun Frandsen. Under 2003 skrev man kontrakt med det belgiska skivbolaget Alfa Matrix som senare samma år släppte remixsamlingen “Equilibrium” och två år efter detta kom så det senaste studioalbumet “Nemesis” (2005). För fyra år sedan (2008) släppte man även samlingsskivan “2001-2008: A Shot and a Bassline”.
Efter detta har det varit tämligen tyst från Glis, i alla fall fram till nu. Singelsläppet “Apocalypse Parties” landade under hösten och är det första smakprovet från det kommande albumet “Phoenix”.
Efter tidiga dansgolvsdräpare som “It’s Empty in Her Eyes” och “No Pulse!” så står det nu klart att Glis har gått mot ett ännu mörkare och industriellare sound och på det nya albumet får Shaun även gästspel i form av sångerskan Lauren Krothe (från Panzer AG och Blip) samt proggrockaren Johnny Unicorn.
Det nya albumet har också ett svenskt inslag i form av en remix på “Apocalypse Parties” signerad Auto-Auto-bekantingen och tillika Aesthetic Perfection-keyboardisten Elliott Berlin. (Missa inte smakprov från det kommande albumet samt Elliotts remix nedan!)
