Format: (Album) CD, 2CD box**, Digital, vinyl
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 19 juli 2019
Genre: Dark electro, Harsh EBM
Bandmedlemmar: Erk Aicrag, Rasco Agroyam
Land: Mexiko
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Ett steg fram, två steg tillbaka

Ett nytt album från Hocico har sällan gjort mig besviken. Rent ljudmässigt är Artificial Extinction en rätt tydlig fortsättning på Ofensor (2015) med en lätt touch av de dubstep- och punkrockinfluenserna som duon har använt sig utav alltmer under senare tid. Albumet adderar inte något som helst revolutionerande nytt till Hocicos pantenterade formula, men samtidigt är allt sådär ypperligt genomproffsigt, genomtänkt och snyggt även den här gången. Med en stark slagkraft och svårslagen träffsäkerhet som efter några veckors lyssnande har fått mig att bli precis lika tagen som vanligt.

Hocico fortsätter att envist och målfokuserat att monotont sparka stenhårt i solar plexus-trakten med hjälp greppvänliga iskalla ledsynthar, avgrundsdjupa basgångar och låt-teman som kretsar kring den mänskliga rasens ondskefulla undermedvetna och rasens, till synes oundvikliga, undergång. “Dark Sunday”, “Shut Me Down!” och “Psychonaut” påminner förvisso mycket om låtar de gjort tidigare. Men acceptera inga imitationer, Hocico är utan tvivel fortfarande genrens stora dominant!

Mörka dystopiska mellanspel agerar tacksamma vilopauser inför det som komma skall. Den kalla, dissonanta och hotfulla men samtidigt väldigt vackra “El Ballet Mecanico” agerar snyggt intro till det fullmatade och mörka medryckande titelspåret.

Det jag uppskattar allra mest med Artificial Extinction är att Hocico i större utsträckning än på länge verkar ha hittat tillbaka till sina rötter. Mina absoluta favoriter är den spanskspråkiga “Palabras De Sangre” (Ord av blod) som, tillsammans med den avslutande mörka electro balladen “Quiet Zone (in dead silence)”,  de tydligaste referenserna till det “klassiska” Hocico-soundet från tiden strax efter millennieskiftet. En tid när akten skapade vilt tumult på mörka dansgolv världen över med hits som “Forgotten Tears”.

Hocico har sedan länge representerat den absoluta toppen av genren och Artificial Extinction utgör ytterligare ett högklassigt tillskott till duons kvalitativa diskografi.

Tracklist

01. Dark Sunday (06:02)
02. El Ballet Mecanico (04:28)
03. Artificial Extinction (05:14)
04. Blinded Race (04:41)
05. Shut Me down! (05:44)
06. Psychonaut (05:51)
07. Damaged (05:24)
08. Breathing Under Your Feet (04:49)
09. Cross The Line (05:14)
10. Palabras de Sangre (06:42)
11. Quiet Zone (in dead silence) (04:43)

Bonus disc **

01. Damaged (Remixed by Hallucinator)
02. Artificial Extinction (Remixed by ErilaZ)
03. Cross the Line (Remixed by Tragedy of Mine)
04. Dark Sunday (Remixed by LUCKIID)
05. Cross The Line (Remixed by Zardonic)
06. Dark Sunday (Remixed by Poizon Party IV)
07. Shut Me Down! (Remixed by Kreign)
08. Shut Me Down! (Remixed by 89s†)
09. Palabras de Sangre (Remixed by Nohycit)
10. Artificial Extinction (Remixed by Static of Masses)

(English version below)

One step forward, two steps back

A new album from Hocico has rarely disappointed me and in terms of the sound. Artificial Extinction is a fairly obvious continuation of Ofensor (2015) with a light touch of the dubstep- and punk rock influences that the duo have used more of in recent years. The album does not add any revolutionary new to the pantented Hocico formula, but at the same time everything is so utterly  professional, well thought out and neat even this time around. With a strong punch and hard hits, which after a few weeks listening has made me just as blown away as usual.

Hocico continues to stubbornly and goal-oriented monotonically kick you rock hard somewhere near the solar plexus area, with addictive cold synth hooks, deep bass-lines and themes that revolve around the human race’s vicious subconscious and the race’s, apparently inevitable, downfall. “Dark Sunday”, “Shut Me Down!” and “Psychonaut” certainly reminds a lot about some songs they have done before. But accept no imitations – Hocico is undoubtedly still the great dominators of the genre!

Dark dystopian interludes greatfully acts like breathers before what lies ahead. Like the cold, dissonant and horrifying, but at the same time very beautiful “El Ballet Mecanico”, which makes a nice intro to the bold, catchy and dark title track.

What I appreciate the most when it comes to Artificial Extinction is that Hocico seem to have found their way back to the roots to a greater extent than in a long time. My absolute favorites are the Spanish “Palabras De Sangre” (Word of Blood) and the concluding dark electro ballad “Quiet Zone (in dead silence)” which represent the album’s clearest references to the “classic” Hocico sound around the time just after the turn of the millennium. A time when the act created wild tumult on dark dance floors all over the world over with hits like “Forgotten Tears”.

Hocico has for a long time now represented the absolute top of the genre and Artificial Extinction makes another high-quality addition to the duo’s qualitative discography.

Format: (Album) CD, 2CD***, digital, box***
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 26 oktober 2018
Genre: Synthpop, Futurepop
Bandmedlemmar: D. Schober, M. Thielemann, S. Graeber, (F. Glassl)
Land: Tyskland
Recensent: Alexander Johansson

(English version below)

Schlagersynth från landet som uppfann schlagern

På det nya albumet Future Tense fortsätter Solitary Experiments att göra den futurepoppiga schlagersynthen som blivit deras signum. Albumet öppnar majestätiskt med fina instrumentella “A Countdown”. Den efterföljande “Every Time” är väl tänkt att vara någon slags ljus VNV Nation-upptempo men det påminner mest om E-Types EDM. Det är stolpigt och stelt. På ett dåligt vis. Men den är inte sämst, det är den vidriga balladen “Shelter”. Låten “I Am” har samma problem som “Every Time”, det är en rätt ryslig eurotechno-låt av det slag som kan vinna melodifestivaler, men den är ändå något bättre, för här får sångaren Dennis Schober faktiskt till sången. Det får han också på hyggliga “Achromatic” som har en riktigt fin refräng och den melodiösa balladen “Phoenix” som avslutar albumet.

Singeln “Crash and Burn” är också bra och Dennis Schober får här, i likhet med “Phoenix”, hjälp av en professionell överstämma som lyfter låten. Albumversionen når inte upp till SITD:s fina remix på låten, “Crash and Burn (SITD RMX)”, som fanns med på singeln. (Omvänt gällde f ö på SITD:s förra album, där Dennis Schober med sin sång räddade bästa låten “Puls:Schlag” från SITD-sångaren Carsten Jaceks brölande.)

Den fina produktion med ljusa synthmelodier och pianoljud i kombination med mjuka men feta beats borde få skava mer, men som sagt, Solitary Experiments står tryggt i en tysk schlagertradition. Undantaget som bekräftar regeln “Die Zukunft” (Framtiden) som är mest EBM på hela plattan. Future Tense saknar det förra studioalbumet Phenomenas (2013) klockrena hittar “Epiphany” och “No Salvation”.

Bästa spår: “Crash and Burn”, “Phoenix” och “Achromatic”

Tracklist Future Tense

01. A Countdown (03:24)
02. Every Time (05:20)
03. Achromatic (05:18)
04. Crash & Burn (04:28)
05. Brace Yourself! (05:15)
06. Shelter (04:54)
07. Die Zukunft (04:54)
08. Sanctuary (05:12)
09. I Am (04:19)
10. The Struggle (04:53)
11. Double Dealer (04:30)
12. Phoenix (04:33)

Tracklist Simple Present (Bonus Disc)***

01. The Struggle (ES23 Remix) (06:01)
02. Achromatic (Mental Discipline Remix) (06:01)
03. Double Dealer (Empirion Remix) (06:44)
04. I Am (Binary Park Remix) (04:04)
05. Brace Yourself! (Freunde Der Technik Remix) (05:21)
06. Shelter (Mono Inc. Remix) (04:40)
07. Every Time (People Theatre Remix) (05:26)
08. Achromatic (Rob Dust Remix) (05:42)
09. Die Zukunft (L’Âme Immortelle Remix) (04:14)
10. Crash & Burn (Beborn Beton Remix) (05:32)
11. Double Dealer (Paul Parra Remix) (04:31)
12. Sanctuary (Hartung & Schleinitz Remix) (07:29)
13. Phoenix (Uniik Remix) (04:37)

(English version below)

Schlager-synth from the country that invented the schlager music

On the new album Future Tense, German act Solitary Experiments continues with their trademarked schlager-futurepop. Future Tense starts with the good instrumental song “A Countdown”. I reckon the following track, “Every Time”, should be some bright uptempo futurepop à la VNV Nation but it sounds more like E-Type or some other stiff EDM artist from the 90’ties. But “Every Time” is not the worst track, that price goes to the loathsome ballad “Shelter”. “I Am” has the same problems as “Every Time”, it is euro-techno of the worst kind. Singer Dennis Schober makes a good effort though and with a female singer it could probably win the Eurovision song contest. Schober also delivers on “Achromatic” that has a great chorus and the fine ballad “Phoenix” at the end of the album.

The single “Crash and Burn” is a hit and Schober gets great vocal upper part assistance on it. But the album version is not at good as the “Crash and Burn (SITD RMX)” on the single. (In the same manner that SITD improves “Crash and Burn”, Schober contributed to SITD‘s great track “Puls:Schlag” from the album Trauma: Ritual that would have been devastated in the hands of SITD‘s vocalist Carsten Jacek.)

The fine production with the bright and airy synth and piano melodies and the soft bass beats should be chafed towards more industrial noises in my opinion. The exception that confirms the rule is the track “Die Zukunft” (The Future), it is more EBM than any other track on the album. And yes, the German has its part in it. Future Tense is a fine album but it lacks some hits that could compete with the prior album Phenomena‘s (2013) “Epiphany” and “No Salvation”.

Best tracks: “Crash and Burn”, “Phoenix” and “Achromatic”

Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 24 augusti 2018
Genre: Synthpop, electropop, EDM
Bandmedlemmar: Anders Hagström, Tea F. Thimé
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Mer EDM och mindre kajalsvart melankoli

När jag tidigare under sommaren nåddes av beskedet att den svenska duon Ashbury Heights tagit hjälp av Blutengel-bekantingen och producenten Mario Rühlicke för att få ordning på låtarna till bandets nya album The Victorian Wallflowers, så måste jag erkänna att jag tog emot detta med en viss skräckblandad förtjusning då jag aldrig varit något stort fan av tyskens musik.

Välproducerade och medryckande “Headlights” inleder det nya albumet och jag slås omgående av en hel del likheter i denna med “Phantasmagoria” från det förra albumet The Looking Glass Society (2015). Och även om Ashbury Heights i många avseende har gjort framsteg sedan det senast begav sig så är influenserna från modern elektronisk pop och dansmusik tydligare nu än någonsin tidigare.

Sångerskan Tea F. Thimés utvecklingskurva är positiv och bekräftas ytterligare när hon på egen hand även levererar andraspåret “Firebird”. Anders Hagströms stämma uppenbarar sig sedan på den samhällskritiska och väldigt känslostarka mellantempolåten “If You’re Shooting With the Left it Means the Right Side is Working” som, förutom priset för att ha erhållit en av det här årets absolut längsta låttitlar, är inramad i ett av albumets snyggaste arrangemang som snyggt sammanflätar de båda bandmedlemmarnas sångröster.

Ashbury Heights skriver fortfarande flertalet finurliga och smarta låttexter väl värda en djupdykning och låtarna ackompanjeras av genomgående välbyggda arrangemang och melodier. Den bitterljuva kajalsvarta melankolin och den medryckande kantiga skevheten som var bandets framgångsrecept när man levererade mörka synthpoplåtar i begynnelsen av karriären behöver man numera dock gräva väldigt djup efter för att finna. Grundmallen som dominerar stora delar av The Victorian Wallflowers är välproducerad och proffsig, men samtidigt upplever jag den relativt platt med alltför många inslag av EDM, dupstep och modern dansmusik.

“Science”, min personliga favorit “Missing Mr. Marchie” och de för Ashbury Heights klassiskt ångestladdade “Waiting for the Fall” och “Tomorrow” är kanske de allra bästa exemplen på typen av duons låtar jag gillar bäst. Och trots albumet lämnar mig lätt irriterad över de ofta alltför överdrivna dancevibbarna som framträder både här och där, så konstaterar jag ändå att detta är ett väldigt genomarbetat och genomtänkt album.

Betyget blir med beröm godkänt. Den tyska publiken kommer förmodligen att älska det här och även om The Victorian Wallflowers uppenbart är ämnad att på gott och ont vilja nå en bredare publik än bandet kanske gjort tidigare så understryker den också det simpla faktumet att Ashbury Heights vägrar stå stilla i sin musikaliska utveckling vilket de naturligtvis skall ha en stor eloge för.

Tracklist

01. Headlights (04:08)
02. Firebird (04:13)
03. If You’re Shooting With The Left It Means The Right Side Is Working (04:35)
04. Ladders (05:02)
05. Science (04:42)
06. Missing Mr. Marchie (03:42)
07. Waiting For The Fall (03:46)
08. Tomorrow Is Dead To Me (04:54)
09. Long Lost Dead And Gone (05:30)
10. Domino (04:55)
11. The Mess I’m In (04:47)
12. Corridor (05:32)
13. Journey (04:03)

(English version below)

More EDM and less pitch black melancholia

When the fact that the Swedish duo Ashbury Heights had reached out to Blutengel icon and producer Mario Rühlicke to sort out the songs for the band’s new album The Victorian Wallflowers, I have to admit that It hit me with a somewhat terrified delight since I never have been a big fan of the  German’s music.

The well-produced and catchy “Headlights” fires up the new album, and I’m instantly struck by the similarities in this with “Phantasmagoria” from the previous release The Looking Glass Society (2015). And although Ashbury Heights has made progress in many respects since the last time around, the influences of modern electronic pop and dance music are now more obvious than ever before.

The development curve of the vocals of Tea F. Thimé’s is positive and this is confirmed further when she on her own delivers the second track “Firebird”. Anders Hagström then leads the socially critical and very emotional mid tempo track “If You’re Shooting With the Left It Means the Right Side is Working” which, in addition to winning the award for this year’s longest track title, is framed in one of the album’s most beautiful arrangements that nicely interlaces the two band members’ vocals.

Ashbury Heights still writes the most beautiful and smart song lyrics well worth a closer checkup and the songs are accompanied by consistently well-done arrangements and melodies. The pitch black melancholia and the angular skewed touch that was the band’s success recipe when delivering dark synth pop songs at the beginning of the career, nowadays though, needs a deeper digging to be found. The foundation that dominates large parts of The Victorian Wallflowers is well-produced and professional, but at the same time I experience it relatively flat with too many elements of EDM, dupstep and modern dance music.

“Science”, my personal favorite “Missing Mr. Marchie” and the vibes of Ashbury Heights’ typical anxiety-laden “Waiting for the Fall” and “Tomorrow” are perhaps the best examples of the type of their songs that I like best. And despite the fact that this album leaves me somewhat annoyed by the often excessive dance vibes that appear both here and there, I yet find that this is a very well-crafted and well-thought-out album.

The rating is good with alot of praise. The German audience will probably love this and although The Victorian Wallflowers is clearly intended to reach a wider audience than the band may have done earlier, it also emphasizes the fact that Ashbury Heights refuses to stand still in their musical development for which of course they deserve full credit.

Dreadful Shadows– och Zeraphine-bekantingen Sven Friedrich tillsammans med den nya keyboardisten André Feller (som tagit över rollen efter den tidigare Frank Arnolds avhopp) är nu redo att presentera nytt material från Solar Fake.

You win. Who cares? är titeln på det kommande studioalbumet som blir bandets femte i ordningen sedan debuten med Broken Grid (2008) och som följer de två senaste fullängdarna Reasons to Kill (2013) och Another Manic Episode som släpptes 2015 och livealbumet Sedated som släpptes förra året.

You win. Who cares? levererar elva nyskrivna spår där en dansant och rytmisk eletronisk botten möter melodiösa pianoinslag på ett album med målsättningen att förmedla starka känslor som aggression, ilska och styrka men även uppgivenhet och sårbarhet.

(Spana in videon till den första singeln “You Make Me Sick” nedan).

Albumet levereras, utöver den ordinarie CD-utgåvan och den begränsade blå vinylutgåvan, även i en 2-discs deluxeutgåva ** som utöver remixer av bland andra In Strict Confidence, Adam is a Girl och Mr. Kitty även inkluderar covers på Editors megahit “Papillion” och Archives “Fuck U”. Utöver detta kommer det även i en begränsad 3-discs samlarbox *** som utöver väska och smycke även inkluderar bonusdiscen Tranquilised med några av Solar Fakes låtar i akustisk tappning.

Samtliga utgåvor kan förbokas här redan nu!

You win. Who cares? släpps den 31 augusti via Out of Line.

Tracklist

01. Sick of you
02. Wrong direction
03. A bullet left for you
04. Invisible
05. Anything you want
06. The pain that kills you too
07. Just like this
08. Too late
09. If this is hope
10. I don’t fight back
11. What if there’s nothing

CD2 **

01. Papillon (Editors Cover)
02. Fuck U (Archive Cover)
03. The pain that kills you too (Mr.Kitty Remix)
04. Just like this (Patenbrigade Wolff Remix)
05. A bullet left for you (Ost+Front Remix)
06. Too late (In Strict Confidence Remix)
07. The pain that kills you too (Adam is a Girl Remix)
08. Wrong direction (Random Starlight Remix)
09. If this is hope (Era Nocturna & Heavenly Creatures Remix)

CD3 “Tranquilised” ***

01. Just like this (acoustic version)
02. Too late (acoustic version)
03. Invisible (acoustic version
04. The pain that kills you too (acoustic version)
05. Wrong direction (acoustic version)
06. What if there’s nothing (acoustic version)
07. If this is hope (acoustic version)

Hela elva år har passerat sedan Melotron senast var albumaktuella, när bandet släppte Propaganda (2007). Men efter mycket om och men så gav de oss sedan EP:n “Stuck in the Mirror” (2013) och nu, nästan fem år senare, står man äntligen redo att kunna presentera bandets åttonde studioalbumet i ordningen – Für Alle efter att man även släppt samlingsskivan Werkschau (2014).

Den första singeln “Menschen” finns ute nu (se videon nedan) och denna, tillsammans med titelspåret från den tidigare nämnda EP:n, utgör tillsammans de elva nya låtarna på Für Alle som kan förbokas på CD här redan nu!

Melotron består av sångaren och frontmannen Andy Krüger samt keyboardisterna Edgar Slatnow och Kay Hildebrandt och bandet bildades 1995. Samma år släppte man även på egen hand sin första självtitulerade kassett varpå man sedan plockades upp av det numera legendariska skivbolaget Zoth Ommog inför släppet av Mörderwerk (1999).

Für Alle släpps den 29 juni via Out of Line.

Tracklist

01. Willkommen
02. Alles auf Anfang
03. Menschen
04. Junkie
05. Wo ist dein Problem
06. Hätte, wenn und aber
07. Der 2. Planet
08. Sleep Well
09. Eigentlich
10. Und dafür
11. Dein Glück

Belgaren Dirk Ivens (från The Klinik, Absolute Body Control och Sonar för att nämna några) följer nu upp det senaste studioalbumet “Underneath” och livealbumet “Live Razzmatazz” som båda släpptes förra året med fyraspårs-EP:n “Let Me In”.

Två remixer av titelspåret signerade Mildreda och Attacke får sällskap av de två tidigare outgivna låtarna “Hollie” och “I Remember”, den sistnämnda med gästspel av den svenska duon Alvar (spana in livevideon från Bimfest nedan!)

Utöver de digitala släppen så levereras den nya EP:n även i en begränsad 12″ vinylutgåva som kan förbokas här redan nu!

Dive är sedan några år tillbaka Dirk Ivens enda nu aktiva musikprojekt och det självtitulerade debutalbumet släppte han redan 1990.

“Let Me In” släpps den 4 maj via Out of Line.

Tracklist

A1. Let Me In (Extended Mildreda Version)
A2. Hollie
B1. Let Me In (Remix by Attacke)
B2. I Remember (vs Alvar)

Format: (Album) CD, 2CD**, digital, vinyl/cd box, box***
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 21 juli 2017
Genre: Harsh EBM, dark electro
Bandmedlemmar: Johan Van Roy
Land: Belgien
Recensent: Thomas Hulteberg

(English version below)

Med färre hits men högre intensitet

John Van Roys evighetsmaskin Suicide Commando släpper nu sitt nya album “Forest of the Impaled” på Out of Line Music och skänker världen nio nya låtar att njuta av. Albumet innehåller elva spår, men “The Pain that you Like” (med gästspel av Jean-Luc från Front 242) och “Crack Up” släpptes på maxi-CD:n “The Pain that you Like” redan 2015.

Suicide Commando lever verkligen upp till bilden av sig själv och avviker inte en tum från sin formula på “Forest of the Impaled”. Johan Van Roy skriver melodislingor att dö för vilka ackompanjeras av blytunga basgångar och skönt distad sång. Tempot är överlag högre än på föregångaren “When Evil Speaks” och det gör albumet intensivare, men samtidigt något mer enformigt.

På öppningsspåret “The Gates of Oblivion” är det ingen mindre än Nero Bellum från Psyclone Nine som står för sången och det låter fräscht, rått och intensivt. Jag trodde inte att någon skulle kunna mäta sig med Johan som sångare på ett Suicide Commando-spår, men Nero Bellum kommer farligt nära. Sången är dessutom utomordentligt väl producerad och tydlig vilket är en stor bonus.

“Forest of the Impaled” är en fantastiskt bra skiva även om den har färre omedelbara hits jämfört med föregångaren “When Evil Speaks”, men varje låt har en fin förmåga att växa med tiden. “Forest of the Impaled” kommer utan tvekan att vara ett av mina personliga favoritalbum för året.

Bästa spår: “The Gates of Oblivion”
Sämsta spår: “Death Lies Waiting”

Tracklist

01. The Gates Of Oblivion (Featuring Nero Bellum of Psyclon Nine)
02. My new Christ
03. Too Far Gone
04. Death Lies Waiting
05. The Pain That You Like (Feat. Jean-Luc Demeyer of Front 242)
06. Poison Tree
07. The Devil
08. Chasm Of Emptiness
09. Crack Up
10. Schitz[o]topia
11. We Are Transitory

CD2 **

01. Death Lies Waiting (Nigen Remix)
02. The Pain That You Like (Pride & Fall remix)
03. Chasm Of Emptiness (The Psychic Force Remix)
04. My New Christ (Life Cried Remix)
05. The Pain That You Like (Orange Sector remix)
06. Too Far Gone (Plastic Noise Experience Remix)
07. Chasm Of Emptiness (Mildreda Remix)
08. My New Christ (Reaxion Guerrilla Remix)
09. Death Lies Waiting (SITD Remix)
10. My New Christ (2nd Face Remix)
11. God Is In The Rain (Katarina MissKey Cover)

CD 3 “Tribute CD” ***

01. Come To Me (by Acylum)
02. Love Breeds Suicide (by Reaktor 7x)
03. Desire (by C-Lekktor vs. Circuito Cerrado)
04. Monster (by Short and Crunch)
05. Cause Of Death: Suicide (by Alien Vampires)
06. Sheer Horror (by Empusa)
07. Conspiracy With The Devil (by ES23)
08. Fate (by Mildreda)
09. Hellraiser (by Nano Infect)
10. Time (by XSRY)
11. Actions Of The Mind (by Aim and Execute)
12. Godsend (by Body Harvest)
13. Sterbehilfe (by Stahlnebel & Black Selket)
14. See You In Hell (by Yu feat. Blackjack O’Hare)

CD4 “The Devil” ***

01. The Devil (Satanismus Remix)
02. The Devil (Cold Therapy Cover)
03. The Devil (Instrumental)
04. The Devil (Sektor O Cover)
05. The Devil (Original 1991 Version)

(English version below)

With fewer hits but higher intensity

Belgaren Johan Van Roy, som släppte sitt självtitulerade debutalbum via Andreas Scholz och Andreaz Vogels etikett ZNS Tapes redan 1988 och som senast var albumaktuell med “When Evil Speaks” (2013), återvänder nu med något som enligt pressreleasen beskrivs som Suicide Commandos mörkaste och mest intensiva album hittills.

“Forest of the Impaled” är titeln och utöver den ordinarie 11-spårs utgåvan på CD så skeppas detta även i en deluxe dubbeldisc **, på en dubbel 180 grams blå vinylutgåva (inklusive CD:n) samt i en begränsad 4-discars boxutgåva *** som utöver CD-maxin “The Devil” även inkluderar ytterligare en bonus-CD där en rad andra akter levererar sina egna tolkningar av några av Suicide Commandos mest klassiska spår.

På det nya materialet tar Suicide Commando sina lyssnare med på en resa in i de mörkaste delarna av det mänskliga psyket och låter oss delta i kampen mot de demoner som har plågat frontmannen själv under hela hans liv. Till skillnad från aktens tidigare ofta upptempodominerade alster, så har de nya spåren siktet inställt på maximal intensitet.

På albumet finner vi även gästspel av inga mindre än Nero Bellum (Psyclon Nine) och Front 242-sångaren Jean-Luc Demeyer som bidrar på “The Pain That You Like” vars titelspår släpptes på EP:n med samma titel redan 2015 (lyssna nedan).

“Forest of the Impaled” släpps den 21 juli via Out of Line.

Tracklist

01. The Gates Of Oblivion (Featuring Nero Bellum of Psyclon Nine)
02. My new Christ
03. Too Far Gone
04. Death Lies Waiting
05. The Pain That You Like (Feat. Jean-Luc Demeyer of Front 242)
06. Poison Tree
07. The Devil
08. Chasm Of Emptiness
09. Crack Up
10. Schitz[o]topia
11. We Are Transitory

CD2 **

01. Death Lies Waiting (Nigen Remix)
02. The Pain That You Like (Pride & Fall remix)
03. Chasm Of Emptiness (The Psychic Force Remix)
04. My New Christ (Life Cried Remix)
05. The Pain That You Like (Orange Sector remix)
06. Too Far Gone (Plastic Noise Experience Remix)
07. Chasm Of Emptiness (Mildreda Remix)
08. My New Christ (Reaxion Guerrilla Remix)
09. Death Lies Waiting (SITD Remix)
10. My New Christ (2nd Face Remix)
11. God Is In The Rain (Katarina MissKey Cover)

CD 3 “Tribute CD” ***

01. Come To Me (by Acylum)
02. Love Breeds Suicide (by Reaktor 7x)
03. Desire (by C-Lekktor vs. Circuito Cerrado)
04. Monster (by Short and Crunch)
05. Cause Of Death: Suicide (by Alien Vampires)
06. Sheer Horror (by Empusa)
07. Conspiracy With The Devil (by ES23)
08. Fate (by Mildreda)
09. Hellraiser (by Nano Infect)
10. Time (by XSRY)
11. Actions Of The Mind (by Aim and Execute)
12. Godsend (by Body Harvest)
13. Sterbehilfe (by Stahlnebel & Black Selket)
14. See You In Hell (by Yu feat. Blackjack O’Hare)

CD4 “The Devil” ***

01. The Devil (Satanismus Remix)
02. The Devil (Cold Therapy Cover)
03. The Devil (Instrumental)
04. The Devil (Sektor O Cover)
05. The Devil (Original 1991 Version)

Hocico presenterar en video till det nya spåret “I Abomination” som är hämtat från den åttonde volymen av samlingsserien “Electrostorm” som finns ute nu via Out of Line.

Tyska Solar Fake med Sven Friedrich presenterar videon till “Stay”. Låten är hämtad från bandets senaste album “Another Manic Episode” som släpptes 2015 via Out of Line.