PlusOne Klubb bjöd in till partaj med tre band på Debaser Strands scen i Stockholm den 23 september.

Utöver huvudnumret Tikkle Me så stod även Operation Blue Eyes och Roya på scenen.

Jens Atterstrand (text & foto) var på plats i publikhavet för att bevittna händelserna.

Det råder relativt stor aktivitet på vår svartklädda alternativscen i Stockholm just nu. Inte nog med att vi, ibland flera gånger i veckan, erbjuds flera institutioner som levererar vår musik på diverse uteställen. Utan även när det kommer till den mest intressanta livescenen, den där varken publikhaven eller bandnamnen på affischerna kanske inte alltid är de största men där hjärtat och viljan att erbjuda någonting nytt och fräscht är desto större.

En av eldsjälarna bland dessa aktörer är PlusOne Klubb som, efter ett antal genomförda arrangemang på den numera nedlagda KGB Bar, trots den ständiga bristen på lämpliga och ekonomiskt gångbara lokaler i huvudstaden ändå på något vis alltid lyckas tämligen bra med att leverera fantastiska tillställningar.

Nykomlingen Roya, som redan har hunnit med att spela live på såväl Jon-Fest, Synth After Work och Kalabalik på Tyrolen inledde den här kvällen. Nytt låtmaterial är enligt rykten på väg vilket vi också fick avnjuta smakprov på under spelningen. För att kunna beskriva hennes musik så är det relativt lätt att ta till den senaste vågen av cold- och synthwave – men därtill en väldigt personlig touch och ett sound som hämtar influenser från såväl EBM som electropop. Liveframträdandet är mörkt och mystiskt med mycket känslor och det är väldigt lätt att ryckas med i de monotona rytmerna.

Operation Blue Eyes, med den forne The Pain Machinery-sångaren Jonas Hedberg i spetsen följde sedan tillsammans med de nyrekryterade livemedlemmarna Peter Josefsson och André Thelenius. Operation Blue Eyes spelar en postpunk-osande mörk synthpop med en dov, rå och industriell touch som i vissa spår påminner mig en del om The Mobile Homes skitigare inslag. Den snålt ljussatta scenen med videoprojektion och enbart några få starka spotlights passade perfekt och gav en härligt suggestiv känsla.

Folktronica-kvintetten Tikkle Me från Eskilstuna, som ju knappast kan ha undgått nån vid det här laget, avslutade sedan kvällen med en fantastiskt bra spelning. Bandet gör en ofta väldigt dansant och melodiös mix av modernare electropop och folkmusik med inslag av såväl gitarr som violin och frontas av den vackra och väldigt sjönsjungande Frida Herchenröther.

Elektroskull passar på att tacka PlusOne Klubb för en riktigt bra kväll med en intressant mix av liveband.

På återseende.

Roya

Operation Blue Eyes

Tikkle Me

Format: (Mini album) 12″ LP, Digital
Skivbolag: Dödsdans Rekords
Releasedatum: 20 april 2015
Genre: Postpunk, new wave
Bandmedlemmar: Jonas Hedberg, Lars Blomstrand, Cajsa Zetterlund
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Intressanta inslag i mörk och dystopisk pop

Stockholmsbaserade Operation Blue Eyes, som består av The Pain Machinery-sångaren Jonas Hedberg, Lars Blomstrand och Cajsa Zetterlund, har nu släppt sitt debutalbum “The Sound of Breaking Glass”.

Enligt uppgift är grundpelarna till det här albumet avdammade demos signerade Jonas Hedberg, som tillsammans med Lars Blomstrands input har blivit till de här sex spåren.

Soundet skulle kunna beskrivas som en mix av mörkare synthpoptoner med inslag av såväl industri som postpunk. Allra bäst är de två inledande spåren samt den avslutande mystiska balladen “Morphine” (som framförs på franska). “Factory” är ett melodiöst och dystopiskt nedsmutsat stycke refrängstark pop. Andraspåret “Golden Oblivion” är i sin tur en ganska vemodig och melankolisk historia med den starka ledande melodin i fokus.

Operation Blue Eyes implementerar ett antal tämligen intressanta inslag i sina mörka dystopiska poplåtar där samplingar, oljud och andra udda ljudexperiment på ett snyggt sätt smälter samman till en helhet. Det största problemet är att låtmaterialet inte är det bästa hela vägen vilket gör det svårt att hålla intresset uppe. Tempot skulle kanske kunna vara lite högre emellanåt och några av spåren blir snabbt till ointressanta ljudexperiment.

Största kredden till Operation Blue Eyes bör ges till deras vilja att göra något nytt och originellt med sitt sound och “The Sound of Breaking Glass” har långt ifrån fått mig att tappa hoppet fullständigt.

Tracklist

01. Factory (04:43)
02. Golden Oblivion (04:46)
03. Taxi Driver (03:49)
04. Stone Cold Hearts (04:37)
05. Ten Years Of Dread (04:39)
06. Morphine (03:57)

(English version below)

 Dark and dystopic pop with interesting features

Stockholm-based Operation Blue Eyes, that consists of The Pain Machinery-singer Jonas Hedberg, Lars Blomstrand and Cajsa Zetterlund, has now released their debut album “The Sound of Breaking Glass”.

Reportedly, the foundation to this album are dusted up demos by Jonas Hedberg, that with Lars Blomstrand’s input has become these six tracks.

The sound could be described as a mix of darker synth pop tones with elements of both industrial and postpunk. Strongest are the two opening tracks, as well as the concluding mystical ballad “Morphine” (sung in French). “Factory” is a melodic and dystopian soiled piece of chorus strong synthpop. Second track “Golden Oblivion” is then a rather melancholic story with the strong leading melody in focus.

Operation Blue Eyes implements a number of rather interesting features on their dark dystopian pop songs where samples, noise and other odd sound experiments in a nice way merge into the whole. The biggest problem is that the song material is not the best all the way, making it difficult to keep up it’s interest. The tempo could have been higher at times and some of the tracks quickly become quite arid sound experiments.

The most credit to Operation Blue Eyes should be given to their willingness to do something new and original with their sound and “The Sound of Breaking Glass” has definetely not made me lose hope completely.