Kimmo Karjalainen, som efter Vesa Rainnes avhopp mellan 1998 och 2000 tog över mikrofonen i trion Neuroactive och som även är känd från electro/industrial-bandet [Active] Disease Control, presenterar nu den andra fullängdaren med det egna synthpopprojekt Huminoida, som han startade 2007.

The Grey Area innehåller nio nya spår av Humoidas mörka personliga synthpop och släpps utöver den ordinarie CD-utgåvan även i en till 200 exemplar begränsad genomskinlig/orange vinylutgåva som kan beställas här och albumet är uppföljaren till Whiter Album som släpptes 2011.

Neuroactive bildades 1991 av Advanced Art– och Bliss Baby-bekantingen Jarkko Tuohimaa, Vesa Rainne och Ville Brusi, den sistnämnda numera aktiv med electropopduon Flux Fin. Bandet albumdebuterade med Morphology (1994) och var senast (utan Kimmos inblandning) albumaktuella med bandets sjunde studioalbum Electra som släpptes 2015.

The Grey Area släpps på den 20 april via Out of Range Records.

Format: (Album) CD (VIP-series), Digital

Skivbolag: A Different Drum

Releasedatum: 20 februari 2015

Genre: Synthpop, electropop

Bandmedlemmar: Jarkko Tuohimaa, Sonja Myers

Land: Finland

Recensent: Nicko Smith

(English version below)

Elektronisk pophybrid

Då var det dags för ännu en uppdatering i skivhyllan av finska synthpionjärerna Neuroactive, som beträder nya elektroniska marker på bandets senaste album “Electra”.

Så vad bjuds det på år 2015 från de nordiska synthpionjärerna? Tillbaka till tungsynthen eller? Icke sa Nicke. Här har vi för att citera redaktör Jens Atterstrand – “stureplanssynth” för hela slanten.

Visualisera att Mariah Carey börjar sjunga i ett tillbakalutat Covenant, nåt åt det hållet handlar albumet “Electra” om.

Innan vi går vidare, låt oss ta en liten tillbakablick på bandets tidigare skivor. Det började så bra med det cyberdoftande EBM-albumet “Morphology” från 1994 – som fortfarande håller tidens test. Därefter lugnade bandet ner sig en aning med sin andra fullängdare “Phonic Trance”. Detta efter det brillianta minialbumet “Neuron” som undertecknad håller som en favorit bland nittiotalets synthskivor. Sen blev det medlemsbyten och orginalmedlemmen Jarkko Tuohimaa har styrt vidare bandet med allt mer synthpop genom åren.

Jag har inget emot hybrider och nytänk inom musikskapande och det är någonting Neuroactive ska ha en eloge för att de inte fastnar i gamla repetionsmönster och gör covers på sina gamla låtskatter. Med “Electra” som är skriven av den enda kvarstående orginalmedlemmen Jarkko Tuohimaa, så går Neuroactive vidare på sin upptäcktsfärd genom synthmusikens (numera) mångfasetterade landskap. Den inledande “Dead of Winter” visar direkt var bandet står. Mer melankoliskt än på ett tag, men å andra sidan betydligt glättigare än på tidigare skivor, mycket just på grund av det nya tillskottet i sångfågeln Sonja Myers. Rent musikaliskt visar Jarkko att han är en mycket skicklig kompositör som har byggt upp ett eget sound som ständigt utvecklas.

Och även fast den nya sångerskan känns helt malpracerad till en början, så blir det bättre efter några lyssningar i en clash av två helt olika världar som smälter tillsammans till slut.

Låtar som “This is All There is” och “Sour Feelings” är små söta synthpoppärlor och med Sonja på sång känns det som om bandets musik har flyttat in i TV-serien Twin Peaks, där allting kan hända. Men i “Bulletproof” när Sonja går igång med ett “oh yeah” så blir det lite för mycket i alla fall för undertecknad.

Skivan är håller dock hög kvalitet genom de flesta av låtarna och är man less på det gamla vanliga ifrån synthvärldarna så funkar dock “Electra” rätt bra. Albumet är för övrigt det sista skivsläppet från Todd Durants legendariska skivbolag A Different Drum, som genom åren har släppt skivor med en antal nordiska akter som bland annat Kiethevez (nån som minns dem?) och Michigan.

Så med andra ord, vill du ha något nytt och är less på den klassiska synthpopen så kanske “Electra” är nåt för dig.  Men om du hellre vill du vandra på tryggare mark så skriv in “space divider” på youtube och ta del av det bästa av nordisk 90-tals synth signerad Neuroactive.

Tracklist

01. Dead Of Winter (04:02)
02. This Is All There Is (03:28)
03. Sour Feelings (03:43)
04. Taken (04:47)
05. Impossible (03:47)
06. Bulletproof (04:54)
07. Untold Secrets (05:10)
08. Kiss The Sky (04:31)
09. Hollow (05:10)
10. Nervous Breakdown (03:48)

(English version below)

Electronic pop-hybrid

So, now it’s time to update the collection of Finnish synth pioneers Neuroactive, who are taking a somewhat new direction on the band’s latest album “Electra”.

So what to expect from the nordic synth pioneers in 2015? Back to the heavy stuff? Nope. Here we have to quote the editor Jens Atterstrand – “fancy nightclub electro” all the way.

Visualize that Mariah Carey begins to sing on a relaxed Covenant-sound, that’s something like “Electra” is about,

Before we go further, let’s take a little look back at the band’s earlier work. It started so well with the cyber-scented EBM-album “Morphology” in 1994 – an album that still manages a test of time. Then, reassured the band down slightly with her second album “Phonic Trance”. This after the brilliant mini-album “Neuron” that remain as one of my personal favourites among the ninetees synth albums. Then it was up changes and original member Jarkko Tuohimaa has gone into increasingly more synth pop through the years.

I have nothing against hybrids and innovation in music creation and it is something Neuroactive to be commended for. They have refused to get stuck old repetionspatterns doing covers of their old tracks all over again. With “Electra” which is written by the only remaining original member Jarkko Tuohimaa, Neuroactive now goes further on its journey of discovery through the electronic pop music’s (nowadays) multifaceted landscape. The initial “Dead of Winter” shows directly where the band stands today. More melancholy for a while, but on the other hand, considerably more cheerful than on previous records, very precisely because of the new addition to singing bird Sonja Myers. Musically Jarkko shows that he is a very talented composer who has built a unique sound that is constantly evolving.

And even though the new singer feels misplaced at first, it gets better after a few listens in a clash of two completely different worlds that melt together at last.

Songs like “This is all there is” and “Sour Feelings” are small sweet synth pop gems with Sonja on the vocals it feels like band’s music has moved into the television series Twin Peaks, where everything can happen. But on “Bulletproof” when Sonja goes off with an “oh yeah” it becomes a bit too much for me.

Most of the album is nevertheless of high quality and if you’re sick of the same old style from the synth worlds regular works “Electra” sure works pretty good. The album is by the way the last album release from Todd Durant’s legendary record label A Different Drum, which over the years has released albums with a number of Nordic acts including Kiethevez (anyone remember them?) and Michigan.

So in other words, you want something new and are tired of the classic synth pop, maybe “Electra” is something for you. But if you’d rather hike on safer ground so enter “space divider” on youtube and take part of the best of Nordic 90’s synthpop signed Neuroactive.

Format: (Album) CD, Digital, Spotify
Skivbolag: A Different Drum, Electric Fantastic Sound
Releasedatum: 27 februari 2012
Genre: Synthpop, electropop
Recensent: Erik Uppenberg

Finskt vemod för olika smaker

Finska trion Flux består av Salla Rimmi (sång), Ville Brusi och Vesa Rainne. De två sistnämnda har ett förflutet i gruppen Neuroactive. Albumdebuten som Flux skedde 2009, och skivan ”Safe + Sound” bestod av rak och ganska traditionell synthpop, låt vara med ett eget och lätt igenkännligt sound. Andra fullängdaren ”Motivational Chants” visar på en ambition att bredda och variera sig inom ramarna.

Förstasingeln ”Claws and Teeth” vibrerar av italiensk rymddisco från åren kring 1980, och ”Defences” bjuder på en distinkt bodyrytm. Andra dansanta exempel är electrohousiga ”Life Is Full of Surprises”, samt instrumentala ”Ebon”. En kollega som hörde mig lyssna på skivan tyckte att den senare låter som gamla stadion-trance-projektet Faithless. Det är oklart om han såg detta som en komplimang eller som en förolämpning. (fortsättning nedan)

Lugnare spår är andrasingeln ”Concrete” och avslutande ”Drifter” – vemodiga singer-songwriter-visor – samt ”Slow Stomp” och ”I Come in Peace” som går i baktakt.

Det som fortfarande förenar rakt igenom är mollkänsla och ett visst vemod, understruket av Salla Rimmis höga, klara men i längden något enahanda stämma.

Jag tror att alla vänner av modern synthpop kommer att hitta något eller några spår som faller på läppen. Färre kommer att uppskatta skivan som helhet. Som framgår ovan är Flux en orkester som både har viljan att utvecklas och klarar att variera sig inom ramarna.

Men de goda föresatserna till trots är det något som saknas, och ”Motivational Chants” fastnar inte riktigt i huvudet trots många genomlyssningar. Jag får lite dåligt samvete för att jag inte kan sätta fingret på varför, då Flux så tydligt vill undvika att fastna i samma förutsägbarhet och upprepning som många andra moderna synthpopband lider av.

Tracklist

1. Claws and Teeth  3:30
2. Defences  3:47
3. Concrete  4:29
4. Slow Stomp  2:34
5. Late Hours  3:59
6. Life is Full of Surprises  4:02
7. I Come in Peace  4:42
8. So Much for Your Promises  3:53
9. Ebon  3:51
10. Drifter  5:02

Efter att mellan att fram till 1995 ha varit aktiva med Advanced Art, med albumsläppet “Product” (1993) och det efterföljande minialbumet “Force” (1994) samt en handfull singlar och EP’s under bältet, så är nu den finska duon Pasi “Jana” Janhunen och Petja “Vince” Valasvaara efter många års tystnad tillbaka i rampljuset.

Tillsammans med den tidigare livetrummisen PW, som blev permanent medlem efter bandets Product-turné under mitten av nittiotalet, är man nu redo att presentera den nya trion Impakt!

Advanced Art bildades redan 1985 och utöver de två hjärnorna bakom bandet fick man bitvis även assistans med programmering av producenten och låtskrivaren Jarkko Tuohimaa.

Jarkko är mest känd från synthpopprojektet Neuroactive samt duon Bliss Baby tillsammans med The Echoing Green-medlemmen Chrissy Jeter. Chrissy som i sin tur även var en del av trion System 22 tillsammans med Cody Williams och Sean Myracle.

Det nya projektet är signat till det storsatsande italienska skivbolag EKProduct och debutalbumet “Imperia” släpps den 8 juni. Bandet har spelat in en video till första smakprovet – “We Own The Night” (nedan).