Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Metropolis Records"

Boytronic – “Jewel”

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: SPV (Oblivion) / Metropolis Records
Releasedatum: 3 november 2017
Genre: Electropop, synthpop
Bandmedlemmar: Hayo Lewerenz, Ingo Hauss, James Knights
Land: Tyskland/England
Recensent: Jens Atterstrand

 

(English version below)

Komplicerar inte saker i onödan

Boytronics historia är kortfattat en rätt komplicerad historia. Utan att dra hela händelseförloppet ännu en gång, så kan man kort och gott säga att bandet har haft snudd på en handfull olika sättningar efter det att originalduon med Holger Wobker och Peter Sawatzki debuterade med det klassiska albumet “The Working Model” 1983. Den nuvarande trion består av Hayo LewerenzIngo Hauss och den nyrekryterade brittiske sångaren James Knights, som sedan tidare även är känd från Scarlet Soho och soloprojektet Knight$.

När en klassisk akt bestämmer sig för att återuppstå ytterligare en gång med total avsaknad av originalmedlemmar, så måste jag erkänna att det ibland kan skapa lätt förvirrade och kluvna känslor inombords. Men utan att gräva ner mig ytterligare i detta, så tänker jag nu försöka avhandla Boytronics nya album “Jewel” med öppet sinne, som det i sammanhanget relativt starka elektroniska popalbum det är.

Att inte referera till det “klassiska” Boytronic i det här sammanhanget hade varit ett tjänstefel av högsta graden och i den bemärkelsen får “Jewel” fullt godkänt. James Knights är en duktig sångare, som förresten också bör ha en stor eloge för det mod han visat upp när han till synes utan minsta tvivel eller tveksamhet har tagit sig an uppgiften att fronta en av den här scenens mest klassiska akter. Även om jag helst vill bedöma honom för hans egna insats, så vill jag samtidigt uttrycka att han även har lyckats väldigt bra med uppgiften när det kommer till att förmedla de känslor som jag och många med mig säkert förknippar med Boytronics musik.

“Jewel” innehåller en bred flora av välskrivna elektroniska poplåtar i såväl dur som moll paketerade i en ständigt åttiotalsdoftande ljudkostym. Samtliga låtar har stark hitpotential med fina melodier och starka refränger. Glädjespridare som de inledande “Time After Midnight” och den OMD-doftande “The Universe” möter mörkare i mittpartiet melankoliska och lite mörkare inslag, som min personliga favorit “Dark Passion”“Free to Love” och den starka balladen som utgör titelspåret. “Mad Love” lånar sedan basgången från New Orders megahit “Blue Monday” och för tankarna till åttiotalets Eurythmics när James Knights med en stor dos av soul i Annie Lennox-manér framför refrängen ovanpå ett skruvat och komplext ljudarrangemang.

“Jewel” komplicerar inte saker i onödan och har heller ingen som helst anledning att göra det. Det innehåller ett antal väldigt välskrivna spår och alla som uppskattar åttiotalsdoftande melodistark synthpop med refränger som fastnar ordentligt kommer garanterat finna ett antal favoritlåtar på det här albumet.

Tracklist

01. Time After Midnight (04:41)
02. The Universe (05:32)
03. Mad Love (04:14)
04. Share (06:15)
05. My Baby Lost Its Way (04:47)
06. Jewel (05:53)
07. Dark Passion (04:25)
08. Free To Love (05:47)
09. Big Hands For The Dreamers (03:51)
10. Disco City (05:12)
11. New Year’s Day (04:31)

(English version below)

Doesn’t complicate things unnecessarily

Boytronic’s history is briefly a fairly complicated story. Without going through the whole sequence of events once again, let’s just leave it to the fact that this band has been set up in almost a handful of different ways since the original duo with Holger Wobker and Peter Sawatzki released their classic debut album “The Working Model” back in 1983. The current trio consists of Hayo Lewerenz, Ingo Hauss and the newly recruited British singer James Knights, who is also known from Scarlet Soho and his Knight$ solo project.

When a classic act decides to reappear once more with total lack of original members, I have to admit that it sometimes leaves me with somewhat confused with shattered emotions inside. But without dwelling deeper into this, I’m going to try and deal with Boytronic’s new album “Jewel” with an open mind and just as the, in this context, relatively strong electronic pop album that it is.

Not referring to the “classic” Boytronic in this context would be misconduct at the the highest degree, and in that sense, “Jewel” gets my full approval. James Knights is a good singer who, by the way, should also be given huge credit for seemingly without any doubts have had the great curage to take on the task of fronting one of the most classic acts. Even though I’d prefer to judge him for his own inputs, I would also like to express that he has also been very successful when it comes to conveying many of the feelings that I and many with me surely associates with Boytronic’s music.

“Jewel” contains a wide flora of well-written electronic pop songs that goes in major aswell as minor tones, constantly packed in an 80’s sound suit. All the songs have strong hit potential with nice melodies and strong choruses. Joyful songs like the introductory “Time After Midnight” and the OMD-scented “The Universe” meet melancholic and slightly darker additions, like my personal favorite “Dark Passion”, “Free to Love” and the strong ballad that make up the title track. “Mad Love” then lends the bassline from New Order’s megahit “Blue Monday” and makes me think of the eighties era of Eurythmics as James Knights with a large dose of soul in Annie Lennox-style brings us the chorus on top of the quirky and complex sound arrangement.

“Jewel” doesn’t complicate things unnecessarily and it has no reason to. It contains a number of very well-written tracks, and anyone who appreciates eighties-throbbing melodic synth pop with choruses that stick will definitely find a number of favorite songs on this album.

Boytronic i ny tappning aptitretar inför nya albumet

Tags: , , , , , , , , , , ,


Elva långa år har passerat sedan Boytronic senast presenterade nytt material när man via den ryska etiketten Art Music Group släppte “Dependence” (2006).

Under de senaste åren så har den tyska synthpopakten återvänt till livescenerna i ny tappning frontade av den nyrekryterade brittiske sångaren James Knights som sedan tidigare bekant från bland annat Scarlet Soho och det egna projektet Knights.

Ett nytt album titulerat “Jewel” är nu på väg med elva nyskrivna spår. Den första singeln “Time After Midnight” släpptes förra året (se videon nedan) och den andra – The Universe” finns ute nu (lyssna nedan).

Boytronic bildades 1983 i Hamburg av sångaren Holger Wobker och Peter Sawatzki och originalduon släppte “The Working Model” (1983) och “The Continental” (1985). Bandet har sedan dess existerat i en rad olika sättningar då skivbolaget Major Records ägde rättigheterna till bandnamnet. En konstellation bestod av U96-bekantingen Hayo Lewerentz och var aktiv fram till mitten av nittiotalet. Originalsångaren Holger Wobker återvände sedan i sällskap med Hayo Lewerentz mellan 2002 och 2005 och i skrivande stund består Boytronic av Hayo Lewerentz, den tidigare medlemmen Ingo Hauss och nye sångaren James Knights.

“Jewel” släpps den 3 november via Oblivion / Metropolis Records.

 

Tracklist

01. Time After Midnight
02. The Universe
03. Mad Love
04. Share
05. My Baby Lost its Way
06. Jewel
07. Dark Passion
08. Free To Love
09. Big Hands For The Dreamers
10. Disco City
11. New Year’s Day


“The Fellow Traveller” från italienska The Frozen Autumn

Tags: , , , , , , , ,


Italienska darkwaveduon The Frozen Autumn, som bildades i Turin redan 1993 och senast var aktuella albumaktuella med “Chirality” (2011), annonserar nu ut bandets sjätte fullängdare “The Fellow Traveller”.

The Frozen Autumn består av Diego Maretti och sångerskan och låtskrivare Arianna (aka Froxeanne). Bandet albumdebuterade med “Pale Awakening” 1995.

Det nya albumet, som kan förbokas här redan nu, innehåller elva nya spår av duons atmosfäriska och melodiösa mix av mörk retrodoftande synthpop och darkwave.

 

“The Fellow Traveller” släpps den 3 november via EchoZone och Metropolis Records.

Tracklist

01. Tomorrow’s Life (06:19
02. White On White (Album Version) (03:42)
03. We’ll Fly Away (Long Version) (05:56)
04. Told You At Once (04:35)
05. Your Touch (Album Version) (06:26)
06. A Gentle Flame (06:19)
07. Grey Metal Wings (07:49)
08. Sirens And Stargazers (03:30)
09. The Twin Planet (06:20)
10. I Love You But I’ve Chosen Synthesizers (06:52)
11. Loving The Alien (05:29)

Svarta dagar väntar Clan of Xymox

Tags: , , , , , , ,


Clan of Xymox, som senast var albumaktuella med “Matters of Mind, Body and Soul” (2014), är nu redo att presentera detaljerna kring den kommande fullängdaren “Days of Black” som spelades in under december.

Under mer än tre decennier har Clan Of Xymox hyllats för sin unika elektroniskt kryddade och melankoliska rock och det nya albumet är enligt pressreleasen inget undantag.

Den numera Berlinbaserade Holländska kvartetten, vars enda kvarvarande originalmedlem är sångaren och låtskrivaren Ronny Moorings, gjorde sin självtitulerade debut via den numera kultförklarade etiketten 4AD redan 1985.

“Days of Black” blir bandets trettonde i ordningen och bandet, som agerade en av huvudakterna via Subkult i Trollhättan förra sommaren kommer under 2017 ge sig ut på ännu en omfattande turné.

Uppdatering 10 mars: Lyssna på smakprov från det kommande albumet nedan!

“Days of Black” släpps den 7 april via Trisol.

Tracklist

01. Days Of Black
02. Loneliness
03. Vixen In Disguise
04. Leave Me Be
05. The Rain Will Wash Away
06. Set You Free
07. I Couldn’t Save You
08. What Goes Around
09. I Need To Be Alone
10. Loud And Clear
11. Your Kiss
12. La La Land

Covenant – “The Blinding Dark”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Box**, vinyl, digital
Skivbolag: Dependent Records / Metropolis Records
Releasedatum: 4 november 2016
Genre: Electro, futurepop
Bandmedlemmar: E. Simonsson, J. Montelius, A. Catjar, D. Jonasson
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookLast.fmSpotifyDiscogsSoundcloudReverbnation

(English version below)

Mörkt och dystert

Tre år efter det senaste studioalbumet “Leaving Babylon” (2013), återvänder nu vår svenska stolthet Covenant med bandets nionde album i ordningen sedan man debuterade med “Dreams of a Cryotank” (1994).

Covenant har sedan “Modern Ruin” (2011) velat utforska allt fler nya musikaliska jaktmarker och resan fortsätter i hög grad även på det albumet. Huvudtemat speglar omvärlden just nu, med andra ord är det mörkt och dystert och ljudbilden är bortsett från några undantag relativt komplex och experimentell.

De för bandet numera relativt typiskt starka och refrängstarka klubbhitarna uteblir dock inte helt, vilket bland annat “Sound Mirrors” och den dansanta “Cold Reading” definitivt understryker. Den förstnämnda uppfattade jag som en, med Covenant-mått mätt, relativt anonym låt när den agerade titelspår på EP:n som släpptes i somras, men för varje lyssning har den fortsatt att växa.

“The Blinding Dark” är precis som bandets senaste två album målad med en bredare palett än bandets tidigare material. Covenant hämtar numera sina musikaliska influenser ifrån en lång rad genrer och är alltmer orädda för att implementera nya grepp i sin numera ytterst originella stil, med inslag av såväl oljudsfylld ambient som suggestiv minimalistisk och tämligen opolerad techno. Det tydligaste exemplet på detta är den oväntade covern på Lee Hazelwoods “A Rider on a White Horse” (med gästspel av den svenska sångerskan Erica Lee Lundqvist) som dyker upp mitt på albumet.

Tempot på “The Blinding Dark” är relativt lågt där egensinniga spår, som den mäktiga “Morning Star” och den sorgsna och mycket vackra “Dies Irae” agerar andrum inför låtar som den tidigare outgivna livefavoriten “Close My Eyes”. Den sistnämnda har nu äntligen funnit sin plats på ett album och levereras här i en uppdaterad och något tempohöjd version. “If I Give you My Soul” är i sin tur en akustisk basgitarr-kryddad poplåt som påminner en hel del om senare låtmaterial från akter som Henric de la Cour eller Agent Side Grinder.

“The Blinding Dark” kräver ganska mycket av sin lyssnare och är helt uppenbart Covenants mest svårtillgängliga studioalbum hittills. Det har dock en fantastisk förmåga att växa med tiden, där de intressanta budskapen och detaljerna framträder mer och mer för varje lyssning.

Tracklist

01. Fulwell (02:12)
02. I Close My Eyes (05:52)
03. Morning Star (04:21)
04. Cold Reading (04:54)
05. A Rider On A White Horse (05:21)
06. Interlude (01:50)
07. Dies Irae (04:33)
08. Sound Mirrors (Fulwell) (05:03)
09. Interlude (01:06)
10. If I Give My Soul (05:43)
11. Summon Your Spirit (05:21)

Psychonaut EP **

01. The Blinding Light (07:23)
02. Death Of Ideology (07:46)
03. Death Of Identity (Excerpt) (19:20)
04. Death Of Superstition (06:06)
05. Death Of Spirituality (14:32)
06. Death Of Belief (07:43)

(English version below)

Dark and gloomy

Three years after the last studio album, “Leaving Babylon” (2013), Covenant now returns with the band’s ninth album in order since they debuteded with “Dreams of a Cryotank” back in 19994.

Ever since “Modern Ruin” (2011) Covenant have wanted to explore more and more new musical hunting grounds and the journey continues on this new album. The main theme reflects the world right now. In other words, it is dark and gloomy and the sound is apart from a few exceptions is relatively complex and experimental.

The band’s, by now rather typical, strong, powerful and chorus strong club hits are not completely absent though, which “Sound Mirrors” and the danceable “Cold Reading” definitely underlines. The first one mentioned I first perceived as a, by Covenant’s standards, relatively anonymous song when it acted title track on the EP which was released last summer. But by every listen, it has continued to grow on me.

“The Blinding Dark” is just like the band’s last two albums painted with a broader palette than their earlier work. Covenant nowadays get their musical influences from a wider range of genres and are unafraid to implement new elements in their highly original style, with elements of both ambient noise aswell as evocative minimalistic and somewhat unpolished techno. The clearest example of this is the unexpected Lee Hazelwood-cover “A Rider on a White Horse” (with guest appearance by the Swedish singer Erica Lee Lundqvist) that arrives hal way through the album.

The pace on “The Blinding Dark” is relatively low where wayward tracks, like the mighty “Morning Star” and the sad and very beautiful “Dies Irae” acts as breathers before songs like the previously unreleased live favorite “Close My Eyes”. The latter has finally found its place on an album, and comes in an updated and slightly speeded up version. “If I Give You My Soul” is in turn an acoustic bass guitar-flavored pop song that reminds a lot of recent song material from acts like Henric de la Cour or Agent Side Grinder.

“The Blinding Dark” requires quite a lot of it’s listener and is Covenant’s least accessible studio album to date. However, it has an amazing ability to grow with time, where the interesting messages and details appear more and more by each listening.

Panic Lift – “Skeleton Key”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital**
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 23 september 2016
Genre: Industrial rock, electro-industrial, harsh EBM
Bandmedlemmar: James Francis, Dan Platt, (Ben Tourkantonis)
Land: USA
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampSoundcloudReverbnationYoutube

(English version below)

En mix av stilar tar avstamp i nordamerikansk industrirock

New Jersey-baserade Panic Lift, som består av sångaren James Francis och Dan Platt, följer nu upp “Is This Goodbye?” (2012) med bandets fjärde album i ordningen.

“Skeleton Key” gör liksom tidigare ett tydligt avstamp i en relativt typisk nordamerikansk och stundtals väldigt melodisk industrirock, men Panic Lift är inte rädda för att förpacka sitt låtmaterial i en lång rad olika stilar. Ljudbilden innehåller inslag av såväl poppigare tongångar liksom mer avskalad EBM och aggressiva mörkare elektroniska dansgolvsnummer som bandet tidigare har levererat en hel del av.

Det som lyfter helheten är Panic Lifts fina förmåga att ofta väva in tämligen medryckande och greppvänliga melodier som i electro-industriella rockhymner som i den fullmatade och refrängstarka “The Poison Remains” och “Of Shadows and Trees” där den senare på sina ställen får mig att tänka på storslagen psykadelisk industrirock. “Mercy Home” är komplex, melodiös och bombastisk på samma gång och den gitarriff-tunga refrängen sitter verkligen som en smäck. Spåret ändrar skepnad flera gånger och ett härligt mörkt och mystiskt skimmer framträder när den tonas ner och toppas med såväl vocoder som flera väldigt originella syntharrangemang.

De hårdare inslagen är väl framförda och även om det måhända inte är i dessa spår som Panic Lifts visar sina starkaste låtskrivarkvaliteter, så torde såväl “The Path” och “How Long it Takes to Break” fungera ypperligt på de mörkare dansgolven. “Paper Mask” och “From Blue to Black” innehåller i sin tur en mix av såväl hårt distad liksom en mer avskalad och ren sånginsats i samma stil som Aesthetic Perfection och Imperative Reaction. Detta ger gott utrymme till de genomgående relativt starka refrängerna och bidrar till ett förhållandevis lättlyssnat och trivsamt intryck.

Det här är ett album som, trots sin spretighet, fungerar hyfsat bra även i sin helhet och trots ett par, enligt min uppfattning, rätt ordentliga bottennapp som den tämligen menlösa “Every Day is Halloween” så kommer Panic Lift definitivt undan med äran i behåll med “Skeleton Key”.

7/10 MYCKET BRA!

panic_lift

Tracklist

01. Time Enough At Last (05:22)
02. Paper Mask (03:41)
03. This Poison Remains (04:21)
04. A Ghost Story (04:42)
05. The Path (04:28)
06. Of Shadows And Trees (04:39)
07. Finally What You Wanted (04:54)
08. How Long It Takes To Break (04:53)
09. Skeleton Key (06:52)
10. Every Day Is Halloween (04:41)
11. Mercy Home (05:10)
12. From Blue To Black (03:16)
13. Lighthouse (By My Side Tonight) (06:46)
14. This Poison Remains (The Amatory Murder Remix) (04:10) **
15. Of Shadows And Trees (DeeperNET Remix) (04:46) **
16. Finally What You Wanted (Cynical Existence Remix) (04:02) **
17. Paper Mask (Silver Walks Remix) (03:52) **

(English version below)

A mix of styles resting on foundation of North American industrial rock

The New Jersey-based duo Panic Lift, with singer James Francis and Dan Platt, now follow-up “Is This Goodbye?” (2012) with the band’s fourth album in order.

“Skeleton Key”, as their previous material, has it’s foundation in fairly typical North American and sometimes very melodic industrial rock, but Panic Lift is not afraid to package their song material in a wide variety of styles. The sound image contains both pop elements aswell as stripped down EBM and more aggressive and darker electronic dancefloor numbers that the band previously have delivered in abundance.

The key that lifts the whole is Panic Lift’s superb abilities to often weave quite captivating and gripping melodies into it all in electro-industrial rock anthems like the fully loaded and chorus-strong “The Poison Remains” and “Of Shadows and Trees” where the latter in some parts makes me think of quite grand and gloomy psychedelic industrial rock. “Mercy Home” is complex, melodic and bombastic at the same time where the guitarloaded chorus really fits like a glove. The track changes character several times and a wonderfully dark and mysterious glow emerges when it’s transitions are toned down and topped with vocoder well as several very original synth arrangements.

The harsher elements are all well rendered and although it may not be in these kind of tracks that Panic Lift puts their best abilities on display, both “The Path” and “How Long It Takes to Break” will surely work superbly on the darker dancefloors. “Paper Mask” and “From Blue to Black”, in turn, contains a mix of both hard distorted and more stripped-down and clean vocal performances in the style of Aesthetic Perfection and Imperative Reaction. This gives generous space to the continuously strong choruses and contributes to a relatively easy and pleasant listening experience.

This is an album that despite its slight case of sprawling, works pretty well even in full and despite a few, in my opinion, proper lows on here like the rather bland and dull “Every Day is Halloween”, Panic Lift has definitely gets away with their honor completely intact with “Skeleton Key”.

Delerium – “Mythologie”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 23 september 2016
Genre: Electropop, downtempo, ambient
Bandmedlemmar: Bill Leeb, Rhys Fulber, (Jared Slingerland), (Craig Johnsen)
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampReverbnationYoutube

(English version below)

Varje generation har sina egna hjältar

“Varje generation har sina egna hjältar” var ett av de kloka citat som Bill Leeb leverade under intervjun jag fick med honom i samband med Front Line Assemblys senaste Sverigebesök i mars i år och det faktumet kan appliceras i flera olika relevanta sammanhang. Rent allmänt när det kommer till musik, men i synnerhet när det kommer till han och hans högra hand Rhys Fulbers gemensamma sidoprojekt Delerium, som fyra år efter “Music Box Opera” nu är tillbaka med “Mythologie”.

Delerium är ett musikprojekt som länge har varit i ständig rörelse och det är alla ni som har varit med hela resan väl medvetna om. Den inleddes i det sena åttiotalets mörka industriella och ambienta soundtracks för att sedan, med hjälp av ett antal begåvade sångare och sångerskor, ta oss fram till den senaste två decenniernas vidareutvecklade ethereal-pop. Men som Bill Leeb mycket riktigt underströk, varje generation har ju sina egna hjältar och med tanke på hur pass annorlunda det låter idag jämfört med när det begav sig så gäller det verkligen just Delerium.

Men som jag sa till Bill den där gråmulna tisdagseftermiddagen på Debaser Strand i Stockholm: “Det finns små bitar av all musik ni någonsin skapat i Delerium.. och ingenting kunde vara mer korrekt. “Mythologie” understryker den genialitet, fantasirikedom och vilja som de här kanadensarna har att ständigt förnya och utveckla sig. Grundplattformen är alltid välbekant, ta singeln “Ritual” (som släpptes innan albumet) som exempel, där hela programmeringen och arrangemanget i stort påminner förvånande mycket om “Blood” från det senaste Front Line Assembly-albumet “Echogenetic”.

En dryg handfull nyupptäckta sångerskor medverkar den här gången, faktiskt fler än någonsin på ett Delerium-album. Den enda bekantingen sedan tidigare är Jaël Malli som levererar ännu en kristallklar sånginsats på den vackra “Keep on Dreaming”“Ghost Requiem” (med Geri Soriano-Lightwood), “Once in a Lifetime och den snygga nutida electropoplåten “Stay” (båda med JES) är för övrigt samtliga drömska ethereal electropophits av rang medan de mer komplexa numren som “Angels” (med Mimi Page) och “Continuum” (med Leah Randi) förmedlar en känsla av triphop i stil med band som Lamb eller Massive Attack.

Förra albumet “Music Box Opera” var trots några få svagheter ett bra elektroniskt popalbum med ethereal touch, men “Mythologie” är ett ännu bättre album  som understryker att firma Leeb och Fulber tillsammans med den nytillkomna medarbetarna Jared Slingerland och Craig Johnsen verkligen har en fantastisk vilja att ta Delerium vidare framåt.

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist

delerium

01. Blue Fires (06:24)
02. Zero (04:50)
03. Keep On Dreaming (05:22)
04. Stay (04:08)
05. Angels (05:56)
06. Ritual (05:13)
07. Seven Gates Of Thebes (04:44)
08. Ghost Requiem (05:44)
09. Once In A Lifetime (04:28)
10. Made To Move (06:11)
11. Continuum (06:44)
12. Dark Visions (04:20)

 

(English version below)

Each generation has its own heroes

“Each generation has its own heroes” was one of the wise quotes that Bill Leeb delivered in the interview I did with him when Front Line Assembly visited Sweden back in March this year, and that fact can be applied in a wide variety of relevant contexts. In general when it comes to music, but especially when it comes to him and his right-hand Rhys Fulber’s common side project Delerium, that four years after the latest album “Music Box Opera” now make their return with “Mythologie”.

Delerium is a music project that has been in a constant motion for a long time and that’s something that all of you whom been around the whole trip are well aware of. It all began in the late eighties with the industrial and dark ambient soundtracks and then, with the help of a number of talented singers, it has taken us to the past two decades further developed ethereal pop sound. Though, as Bill Leeb rightly pointed out, each generation has its own heroes and considering how different it sounds today compared to back in the days it really can be adapted to the case of Delerium history.

Though, as I told Bill that grey Tuesday afternoon at Debaser Strand in Stockholm: “There are bits and pieces of everything you’ve done in Delerium..” and nothing could be more accurate. “Mythologie” underscores the ingenuity, wealth of imagination and desire that these Canadians have to constantly innovate and develop. The basic platform is always familiar, take the single “Ritual” (which was released before the album) as an example, where the whole programming and arrangement resembles surprisingly alot of “Blood” from the latest Front Line Assembly album “Echogenetic”.

A handful of newly discovered singers have participated this time, actually more than ever before on a Delerium album. The only acquaintance already known is Jael Malli who delivers another stunning and crystal clear vocal performance on the beautiful “Keep on Dreaming”. “Ghost Requiem” (with Geri Soriano-Lightwood), “Once in a Lifetime” and the stylish contemporary electropop song “Stay” (both with JES) are all kind of dreamy ethereal electronic pop hits of high quality, while the more complex numbers such as “Angels” (with Mimi Page) and “Continuum” (with Leah Randi) conveys a sense of trip-hop in the style of bands like Lamb or Massive Attack.

The last album “Music Box Opera” was despite a few weaker points a good electronic pop album with ethereal touch, but “Mythologie” is an even better album. It underscores that the duo Leeb and Fulber, along with the newly added employees Jared Slingerland and Craig Johnsen, really have a great willingness to take Delerium even further forward.

Assemblage 23 – “Endure”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, Digital
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 9 september 2016
Genre: Futurepop, synthpop
Bandmedlemmar: Tom Shear, (Paul Seegers), (Mike Jenney)
Land: USA
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampSoundcloudReverbnation

(English version below)

Tom Shear sitter säkert på futurepoptronen

Efter en utflykt med sidoprojektet Surveillance under 2014 så återvänder nu Tom Shear med nytt material med sitt huvudprojekt Assemblage 23“Endure” följer upp “Bruise” (2012) och “Compass” (2009) och blir den Seattlebaserade futurepopmaestrons nionde i ordningen sedan han debuterade med “Contempt” redan 1999.

Ljudbilden på “Endure” ger ett helhetsintryck som påminner alltmer om Assemblage 23 från fornstora dagar samtidigt som den starka känslan för melodier och harmonier, som har givits allt mer utrymme framförallt på de två senaste albumen, är väl bevarade här. Anslaget är genomgående kaxigare, kantigare och råare, med mer attityd än på länge och tempot är tämligen högt mer eller mindre från början till slut.

Refrängstarka klubbdräpare som de fullmatade “Afterglow”“Salt the Earth” och den retrodoftande “Grid” snålar synnerligen inte på örongodiset. Dessa finner sedan sina, i sammanhanget, något lugnare, vemodiga och melankoliska motparter i låtar som “Bravery”, den känslosamma “Barren” och “Static”.

Få akter förmedlar en direkt igenkänninghetsfaktor på samma sätt som Assemblage 23Tom är en mästare på det han gör och på “Endure” är det uppenbart att han på något vis verkar ha tvingat sig själv minst ta två steg tillbaka för att sedan kunna fortsätta utvecklas framåt.

När albumet avslutas med den totalt nattsvarta och härligt ödesmättade “December” så kan jag direkt konstatera att han sitter tämligen säkert på sin tron, som den kung av futurepop han sedan länge är.

Värt att lyssna in på bonusdiscen, utöver ett par riktigt väl konstruerade remixer av bland andra Neuroticfish och Interface, är förresten den åttiotalsdoftande, lite avskalade, luftiga och ljuvt blippiga exklusiva bonuslåten “Ignorance”.

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist

assemblage_23

01. Endure (03:11)
02. Afterglow (04:40)
03. Bravery (05:12)
04. Salt The Earth (04:37)
05. Static (05:04)
06. Call The Dawn (05:35)
07. Butterfly Effect (05:19)
08. Barren (05:01)
09. Grid (04:43)
10. December (05:32)

 

Bonus Disc **

01. Afterglow (The Rain Within Mix) (04:22)
02. Bravery (Interface Rmx) (06:23)
03. December (Neuroticfish Rmx) (05:13)
04. Ignorance (04:34)
05. Salt The Earth (Angeltheory Rmx) (04:32)
06. December (Stereospread Rmx) (06:24)
07. Bravery (Solitary Experiments Rmx) (05:28)
08. Goliath (05:07)
09. Ignorance (Mr. Kitty Rmx) (04:22)

 

(English version below)

Tom Shear sits safe on the throne of futurepop

After taking a slight detour with side project Surveillance in 2014 Tom Shear now returns with a new album with his main project Assemblage 23. “Endure” is the follow-up to “Bruise” (2012) and “Compass” (2009) and becomes the Seattle-based futurepop-maestro’s ninth album since he debuted with “Contempt” back in 1999.

The sound of “Endure” gives an overall impression that reminds me more of the Assemblage 23 of old while the strong sense of melodies and harmonies, which have been given more and more space especially on the last two albums, are well preserved here. The approach is once again more self confident, rougher and it’s got more attitude than recently while the pace is fairly high, more or less from start to finish.

Chorus-strong clubhits like the fully packed “Afterglow”, “Salt the Earth” and the retro scented “Grid” are certainly not holding back on the earcandy. In turn, they then find their somewhat calmer, wistful and melancholic counterparts in songs like “Bravery”, the very emotional “Barren” and “Static”.

Few acts conveys such direct recognition factor as Assemblage 23. Tom is a master at what he does and on “Endure” I find it quite obvious that he somehow seems to have forced himself to take at least take two steps back to be able to further develop onward.

When the album ends with the totally black and wonderfully ominous “December” I can directly state that he sits quite safe on his throne, as the king of futurepop he is.

Worth listening to on the bonusdisc, by the way, aside of a couple of really well constructed remixes by the likes of Neuroticfish and Interface, is the eighties fragrant, a little bare, airy and delightfully blippy exclusive bonus track “Ignorance”.

Victor Love från Dope Stars Inc med gäster

Tags: , , , , , , , , ,


Cyberpunk-rockaren Victor Love, som sedan mitten av 2000-talet är hjärnan bakom industrimetall-kvintetten Dope Stars Inc., följer nu upp förra årets EP “The Network” med en inbjudan till stor firmafest på “Technomancy”.

På gästlistan till den tio spår långa “Technomancy”, som utöver de ordinarie utgåvorna digitalt och på CD även levereras i en begränsad vinylutgåva, finner vi namn som exempelvis KMFDM, Hate IncArmy of the UniverseAborym och Spiritual Front.

(Lyssna på ett kort smakprov och spana in videon till förra årets “Undeground” nedan).

 

Victor Loves huvudprojekt Dope Stars Inc. har släppt sex album sedan debuten med “Neuromance” (2005) och var senast aktuella med “Terapunk” som släpptes förra året (2015).

Italienaren har sedan tidigare även släppt musik under monikern Hacking the Wave och har också en bakgrund i band som Chaos Zero och darkwave/gothrock-bandet My Sixth Shadow.

“Technomancy” släpps den 6 maj via Metropolis Records.

Tracklist

victor_love_technomancy

01. Bitchcraft (feat. KMFDM)
02. Irrationality (feat. Spiritual Front)
03. Cocaine (feat. Deflore)
04. Surrenders (feat. Deathstars)
05. Machine Gun (feat. Army Of The Universe)
06. The New System (feat. Aborym)
07. I Curse You (feat. Zu)
08. Blind Or Dead (feat. The Enigma TNG)
09. Can’t You Remember (feat. Hate Inc.)
10. Black Dreams (feat. ORAX)


Decoded Feedback väntar på stormen inför nytt album

Tags: , , , , , , , ,


Kanadensiska Decoded Feedback, som senast var albumaktuella med “Diskonnekt” (2012) presenterar nu det kommande albumet “Dark Passenger”.

Det första smakprovet “Waiting for the Storm” släpps den 8 april på en till 300 exemplar begränsad 10-spårs CD-maxi som inkluderar remixer av titelspåret av bland andra Leaether StripC-Lekktor och Chrysalide, men även samarbeten med bland andra Cygnets och Leaether Strip samt en duett med belgiska Chiffon’s Tale.

Albumet innehåller 13 nya spår inklusive en cover av The Normals klassiker “Warm Leatherette”.

Electro-industrial-duon Decoded Feedback, som består av sångaren Marco Biagiotti och Yone Dudas, bildades 1993 och “Dark Passenger” blir bandets tionde studioalbum i ordningen sedan debuten med “Overdosing” (1996).

“Dark Passenger” släpps den 22 april via Infacted Recordings. – click here to preorder!

Tracklist

decoded_feedback_dark_passenger

01. Dark Passenger
02. Waiting For The Storm
03. Behind My Smile
04. Now And Forever
05. A Lonely Place
06. Warm Leatherette
07. Dead Inside
08. Nowhere
09. Duality
10. How To Destroy A Planet
11. We Fade To Grey
12. Kill The Hate
13. Electric Tsunami

 

“Waiting for the Storm” släpps den 8 april via Infacted Recordings.

Tracklist

decoded_feedback_waiting_for_the_storm

01. Waiting For The Storm
02. Waiting For The Storm – Vac Remix
03. Waiting For The Storm – Chrysalides Remix
04. Waiting For The Storm – Leaether Strip Remix
05. Waiting For The Storm – C-Lekktor Remix
06. This Time Forever – Cygnets Collaboration
07. Heart Of Stone – Duet With Chiffon’s Tale
08. Extinction Protocol – Leaether Strip Collaboration
09. Degradation (Decoded Feedback Remake)*
10. Mercy – (Cover Version)**