Vince Clarke (från Depeche Mode, The Assembly, Yazoo, Erasure och VCMG) är en av de många artister som intervjuas i den kommande independent-dokumentären “I Dream of Wires”.

Medverkar i filmen gör även bland andra Container, Jack Dangers (från Meat Beat Manifesto), Richard Devine, John Elliott (från Spectrum Spools/ex-Emeralds), Gert Jalass (Moon Modular), Richard Lainhart, Solvent, Jon Sonnenberg (Travelogue) och Keith Fullerton Whitman.

“I Dream of Wires” handlar om de analoga modulärsyntharnas fenomenala återkomst till musikbranschen och utforskar passioner, tvångstankar och drömmar av människor som har ägnat en del av sina liv åt dessa esoteriska elektroniska musikmaskiner.

Filmen är skriven och regisserad av Robert Fantinatto och som producent och medförfattare finner vi även Ghostly International-producenten Jason Amm (från Solvent).

“I Dream of Wires” har premiär i maj 2013 men kommer redan innan premiären släppas i en begränsad “Hardcore Edition” både på Bluray och DVD som kan förbeställas till och med 31 maj (eller så långt lagret räcker) via idreamofwires.org. (se trailern nedan)

Format: CD, Download
Skivbolag: Complete Control Productions
Releasedatum: Ute nu

Genre: Industrial, EBM

8/10

Dansgolvssuget maskineri i jakt på en annan publik

Runt 1990 utkom i Storbritannien ett antal ovanligt intressanta dansmusiksamlingar som hette ”Funky Alternatives”. Där blandades dansgolvspionjärer som Orbital, A Guy Called Gerald och tidiga The Shamen med företrädare för hårdare EBM och industri: Nitzer Ebb, Skinny Puppy, Front Line Assembly. Där fanns också de som låg någonstans mittemellan, exempelvis Meat Beat Manifesto och My Life With the Thrill Kill Kult.

”Funky Alternatives”-skivorna stod för en spännande och eklektisk blandning, utgivna som de var när allt fortfarande var möjligt – innan dansmusiken hade stelnat i sina former och innan trångsyntharna hade tagit över bodymusiken. Lite som postpunk-eran var för alternativrocken. Och det är någonstans i detta gränsland som The Pain Machinery placerar sig med sin remixskiva ”Auto Surveillance”, en förövning inför den kommande fullängdaren ”Surveillance Culture”.

”Auto Surveillance” har uppenbarligen fått ganska hård kritik av recensenter som antingen saknar det mer genrerättrogna teutoniska industrislammer och den bröliga sång som duon Anders Karlsson och Jonas Hedberg tidigare stått för. Eller så ser de – i brist på koll, frestas jag påstå – gruppens nya sound som ren Nitzer Ebb-plankning. Men smaken är som baken: nu börjar jag, som inte brytt mig nämnvärt tidigare, att lyssna.

De fjorton spåren domineras av remixar av tre låtar: ”Hard Cash”, ”Grinder” och ”Armed!”, utförda av bland andra Jouni Olilla, Weathermen, Severe Illusion och Necro Facility. Så gott som samtliga versioner bär ekon av Detroittechno, acid house, belgisk new beat och hard beat. På Testarossa-mixen av ”Hard Cash” blir det till och med lite Hi-NRG. Egentligen är det bara två låtar som avviker från detta: ”Exit Strategy” som låter Front Line Assembly (tråkigt spår) och avslutande rockabilly-covern av ”Hard Cash” (roligt spår, framfört av Ragged Bones).

Jag hoppas att The Pain Machinery fortsätter utvecklas i den här riktningen på ”Surveillance Culture”. Och om orkestern från och med nu säger adjö till delar av sin förment tuffa industripublik, hoppas jag att de hittar en ny som är mer begiven på oldschool-body, new beat och dansmusik.

// Erik Uppenberg, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

1. Hard Cash (12″ Mix Feat. Ted Barley)
2. Armed! (Jouni Ollila Remix)
3. Grinder (Ted’s Acid Mix)
4. Twilight
5. Armed! (The Weathermen Remix)
6. Hard Cash (Severe Illusion Sober Mono Mix)
7. Grinder (12″ Mix)
8. Hard Cash (Necro Facility Remix)
9. Armed… To The Teeth!
10. Exit Strategy
11. Hard Cash (Testarossa Remix)
12. Grinder (Mix 2)
13. Hard Cash (Sebastian Rivas Acid Rave Remix)
14. Hard Cash (Performed By Ragged Bones)