Efter bandets sjätte fullängdare “Adrenochrome” som levererades tillsammans med två tillhörande remix-EP:s förra året, så är nu XP8 redo att ge oss detaljerna kring den första delen i den kommande EP-trilogin “The Alchemy Series – One of Three”.
Den första delen är titulerad “Nigredo”, innehåller fyra nyskrivna spår och planeras med halvårs mellanrum att följas upp med ytterligare två delar.
Till skillnad mot det senaste konceptalbumet, som även levererades med tillhörande novell, så återfinns nu den italienska duon med Marco Visconti och MarkoResurreccion, åter på välbekant mark med siktet inställt på de mörka dansgolven mot vilka de ännu en gång planerar en välriktad attack med sin signifikativa mix av mörk electro, trance och modern elektroniska dansmusik.
“One of Three: Nigredo” släpps den 6 juni via 2393 Records.
Tracklist
01. Dolly Was a Raver 02. Engage the Bass 03. Primitive 04. Troll Control
AktuelltComments Off on XP8 presenterar trilogi av EP:s
Format: (Album) CD, Digital Skivbolag: 2393 Records (Crowd funded/Indiegogo) Releasedatum: 1 juni 2013 Genre:Electro, Futurepop, Industrial, Techno Bandmedlemmar: Marco Viconti, Marko Resurreccion Land: Italien Recensent:Patrik Lark Köp: TBA
XP8:s konceptalbum deras bästa skiva hittills
Den italienska duon XP8, som numera är bosatta i London, består av Marco Visconti och Marko Resurreccion. Deras femte studioalbum ”Adrenochrome” är ingen vanlig skiva, det är ett konceptalbum baserat på en cyberpunk-roman i London-miljö. Marko skrev den själv redan på 90-talet och har nu omarbetat den. Varje låt på skivan motsvarar ett kapitel i boken och blir till ett berättande sci-fi-soundtrack. För att få friheten att göra skivan precis så som de ville skippade XP8 alla skivbolag och tog istället hjälp av sina fans med crowd funding via webbplatsen Indiegogo för att bekosta projektet. Detta lär man ha lyckats med på bara 18 timmar.
Det verkar nästan som att hela konceptidén har fått XP8 att tända till ordentligt. Det här är nämligen deras klart bästa skiva hittills. De har förbättrat sig på i stort sett alla punkter; produktion, mixning, sound, melodier och inte minst jämnheten. XP8 har under sina tio år gjort sig kända för att blanda olika elektroniska genrer ganska friskt. Det fortsätter man med även på denna skiva. Här finns inslag av catchy EBM, futurepop, techno och trance, precis som de införstådda förväntar sig. Det skulle ha kunnat bli spretigt, men XP8 lyckas skickligt binda ihop alla influenser till en väl fungerande helhet. Om inte XP8 har räknats till de riktigt stora banden tidigare så bör de göra det i och med denna skiva. Det här är ett stort steg framåt för duon!
XP8 har aldrig hymlat om att de siktar på dansgolvet med sin musik. Den här skivan är inget undantag. Tempot är högt nästan rakt igenom och det är tätt mellan klubbhitarna. Man skulle kunna säga att 140 BPM är albumets andra koncepttema.
Inledande spåret ”Awakenings” är en utmärkt start. De vokala inslagen är påtagligt nedtonade och musiken dominerar vilket får låten att kännas lite som ett intro trots att den är både dansvänlig och dryga fem minuter lång. ”Camden Town” med sin fräckt bubblande bas är plattans bästa spår och en verklig klubbhit med tydlig refräng. Tempot hålls uppe med låtarna ”Getaway” och ”Information” som inte har några fantastiska melodier men tufft sound och mycket energi. I ”Night Run” är melodierna tillbaka i albumets pampigaste refräng utan att göra minsta avkall på tempo. Ett hårdare sound bjuder ”Beyond the Looking Glass” på med verkligt aggressiv sång och mycket distorsion i det industriella soundet. ”Going Underground” är det enda lugnare spåret på hela skivan och fungerar som välbehövligt andningshål med sina svepande stämningsljud och viskande röst. Men vilan blir kort. ”Hunters” drar genast upp tempot igen i ett bra och melodiöst spår. I ”Hostages” flörtar XP8 plötsligt med 80-talet och bjuder på en vokal Robert Smith-imitation, och faktiskt går man i land med det också. Skivan avslutas med ”Showdown” och ”Inside Their Heads” som är utomordentliga men ändå hamnar i skuggan bakom mer framträdande låtar.
”Adrenochrome” passar måhända inte alla. Lyssnar man helst på hård, skitig och monoton industrimusik som The Klinik kanske man blir besviken. Men går man igång på Covenant, Grendel och Aesthetic Perfections lättsammare alster är det här ett album man inte bör missa.
Tracklist
01. Awakenings (05:21)
02. Camden Town (04:48)
03. Getaway (04:50
04. Information (04:16)
05. Nightrun (04:58)
06. Beyond the Looking Glass (04:39)
07. Going Underground (04:55)
08. Hunters (04:55)
09. Hostages (04:47)
10. Showdown (05:14)
11. Inside Their Heads (05:23)
Format: (EP/Minialbum), CD, Digital, Spotify Skivbolag:2393 Records, Deathwatch Asia Releasedatum: 2 december 2011 Genre: Electro-industrial, Dark Electro, Futurepop Recensent:Joakim Holfve
Störtlopp i kvalitetsbacken
De italienska remixgalningarna XP8 har bytt skivbolag och ska nu försöka toppa framgångarna de hade med det senaste albumet “Drop The Mask”. Ett album som gav dem framgångar de tidigare inte varit i närheten av, enligt kritiker mycket tack vare att duon bestående av Marco Visconti och Marko Resurreccion växlade ner och lät electron genomsyra albumet. Samma tendenser finns till viss del kvar, och annat vore ju konstigt. Varför ändra något som inte är trasigt?
“X: A Decade of Decadence” är rena störtloppet. Från att börja näst intill skyhögt med den helt fantastiska “Bullet Hole” följer nästan lika bra “Burning Down”. Båda spåren visar upp det finaste italienarna har att erbjuda och är klockrena stompers som sätter sig snabbt. Tredje spåret “Fragility” tappar lite men är ändå rätt vacker där de vokala insatserna får utrymme att skina lite extra.
Det oroväckande är att samma tendens fortsätter spår för spår. XP8 tappar alltid hela tiden. Från att gå ut på topp går duon snabbt in i väggen och likt en Per Elofsson knappt pallar ta sig igenom hela tävlingen. Tur är det väl att “X: A Decade of Decadence” endast innehåller sju spår plus tre remixar för gud vet var det här annars hade slutat. Det genomarbetade och klockrena soundet från början av skivan är som bortblåst från “Wake Up!” och framåt.
AestheticPerfection, Autodafeh och Vanity Police gör ett hyfsat jobb på sina remixer, men kan inte dölja att materialet är i bästa fall medelmåttigt. Jag hade hellre hört en snygg klubbremix av “Bullet Hole” än den trötta “Cuttin’n’Drinkin”, som varken är ny eller fräsch.
Från att ha börjat helt fantastiskt ebbar “X: A Decade of Decadence” ut och stannar någonstans mitt emellan bra och dåligt. Man visar på stor talang och kunnandet finns där, det gäller bara att, som det gamla uttrycket säger – köra ända in i kaklet!
