Format: (Album) CD, 2CD**, vinyl, digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 7 juni 2019
Genre: Electro, EBM, Futurepop
Bandmedlemmar: Martin Rudefelt, Torny Gottberg
Land: Sverige
Rencensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Att Cryo-duon Martin Rudefeldt och Torny Gottberg båda är kräsna och noggranna musikskapare har nu blivit än tydligare efter att jag har fått äran att spendera en hel del tid med bandets kommande femte fullängdare The Fall of Man.

Fem år har passerat sedan Cryo 2014 senast var albumaktuella med Retropia, vilket i sammanhanget är en hel ocean av tid. Men när jag nu fått höra resultatet, så inser jag snabbt varför. Speciellt med tanke på att duon, enligt uppgift, har spenderat det senaste året enbart med att finputsa och polera detaljerna.

Cryo verkar ha en väldigt harmonisk och avslappnad relation till sin skaparprocess. Jag får uppfattningen är att de varsamt låter ljudskisser och låtidéer växa fram med tiden och att de totalvägrar att släppa ifrån sig något innan de är helt nöjda. The Fall of Man lyckas med att ta Cryos igenkännbara stil små, men spännande, steg framåt utan att begå misstaget med att tappa bort deras starka identitet på vägen.

Klassiska analoga synthljud har länge varit ett incitament i Cryos ljudbild, sida vid sida med tjocka pads, effekter och breda reverb. När jag gräver djupare i de välputsade lagren av detaljer så förs tankarna till melodislingor och harmonier inspirerade av allt ifrån Vangelis filmiska och storslagna ljudkulisser och skräckfilmsmusikprofeten John Carpenters iskallt hotfulla analoga ljudväggar till rytmer och basgångar inspirerade av den lätt technodoppade, kalla och atmosfäriska EBM som Front 242 gav oss när de, enligt min uppfattning, peakade på Tyranny For You 1991.

På The Fall of Man har Cryo anammat influenser ur ett bredare musikaliskt spektra än tidigare. Ett av exemplen, som påminner om duons starka ambitioner till vidareutveckling, är postpunkvibbarna som, med hjälp av inslag av basgitarr och akustiska trumljud, ramar in den vackert sorgsna och svartrockiga mellantempo-balladen “When You Cross the Line”.

Singelspåren “Control” och “Sanitarium” agerade dragplåster inför albumsläppet och klättrade båda välförtjänt högt på de tyska alternativtopplistorna. De två låtarna, tillsammans med den dissonanta och  kaotiskt energiska “Low Life”, som kommer fullproppad med röstsamplingar, är albumets starkaste upptempolåtar. Den förstnämnda kunde jag inte riktigt ta till mig fullt ut i sin singelform, men när den nu är placerad i sin rätta omgivning så landar den perfekt.

Låttexterna är vidöppna för olika tolkningar och i kombination med musiken gör de att jag upplever The Fall of Man som ett av Cryos mörkare verk hittills. De förmedlar allt ifrån mardrömsskildringar, människans onda natur och psykisk ohälsa till personliga kriser och eftertänksamma kryptiska budskap.

Cryo beskriver sig som en enhet, där den ena delen behöver den andre för att fungera. Cryo är en duo och på The Fall of Man upplever jag det tydligare än tidigare. Den dovt mullrande “Smile Forever” påminner en del om hur Tornys tidigare band Project-X kunde låta när det begav sig. Utöver de många sångpåläggen som är spridda över albumet, så framför han också i lågmäld spoken word-stil, den monotona och kryptiska “läkemedelshyllningen” “Valium” som, i sällskap med “Decay Decay Decay”, är inslag som tillför ytterligare dynamik och variation.

Duon avslutar med flaggan i topp med den tillbakalutade, atmosfäriska och mörkt harmoniska balladen “Human Nature” där Martin Rudefeldt, fint uppbackad av sin syster Karin, förmedlar en välskriven, mörk och känslosam historia om den mänskliga rasens förprogrammerade onda natur.

The Fall of Man imponerar stort och är ett helgjutet och varierat hantverk, som till och med överträffar dess suveräna föregångare. Samtidigt understryker det albumformatets styrkor som ett enda långt musikaliskt konstverk, vilket är viktigt i en tid när one hit wonders och hit-fokuserade kommersiella musikprodukter ges på tok för mycket utrymme.

Jag sticker härmed ut hakan och tilldelar utan tveksamheter min första och mycket välförtjänta tiopoängare för året till Cryo.

Tracklist

01. Know Your Enemy (04:01)
02. Control (04:53)
03. Remember (06:32)
04. Valium (05:21)
05. Smile Forever (04:34)
06. Sanitarium (04:03)
07. Decay Decay Decay (04:31)
08. When You Cross The Line (04:00)
09. Low Life (04:14)
10. Human Nature (06:14)

Tracklist Bonus disc**

01. Low Frequency Response
02. Valium (Triple Dose Remix)
03. Decay Decay Decay (First version)

Foto: Krichan Wihlborg

(English version below)

A solid and varied work of art

The fact that Cryo duo Martin Rudefeldt and Torny Gottberg both are discerning and accurate musicians has now become even more obvious after I’ve got the honour to spend quite some time with the band’s upcoming fifth full-length album The Fall of Man.

Five years have passed since Cryo released Retropia back in 2014, which in this context is a whole ocean of time. But after now having heard the result, I quickly realize why. Especially considering that the duo reportedly have spent the last year merely fine-tuning and polishing the details.

Cryo seems to have a very harmonious and relaxed relationship to their creative process. I get the impression that they gently let sound sketches and song ideas grow over time and that they totally refuse to release anything before they are completely satisfied. The Fall of Man succeeds in taking Cryo’s recognizable style small, but exciting, steps forward without making the mistake of losing their strong identity along the way.

Classic analogue synth sounds have for a long time been an incentive in Cryo’s sound, side by side with thick pads, effects and broad reverbs. When I dig deeper into the well-groomed layers of details, the melody loops and harmonies make me think of everything from Vangelis cinematic and magnificent soundstages and horror movie soundtrack maestro John Carpenter’s ice-cold haunting analogue walls of sound to rhythms and basslines somewhat inspired by the cold, atmospheric and slightly techno-doped EBM that Front 242 gave us when they, in my opinion, peaked on Tyranny For You 1991.

On The Fall of Man, Cryo have embraced influences from a wider musical spectra than before. One of the examples, that reminds about the duo’s strong ambitions to develope further, are the vibes of post punk that, with the help of sounds from bass guitar and acoustic drums, frames the beautifully sad and goth rock-styled mid-tempo ballad “When You Cross the Line”.

The singles “Control” and “Sanitarium” acted as teasers ahead of the album release and both deservedly climbed high on the German alternative charts. The two songs, along with the dissonant, chaotic and energetic “Low Life” that comes packed with vocal samples, are the album’s strongest uptempo tracks. I could not fully absorb the first one mentioned in its single form, but when it is now placed in its proper environment it fits perfectly.

The lyrics are wide open for different interpretations and in combination with the music they make me experience The Fall of Man as one of Cryo’s darker pieces of work so far. The songs convey everything from nightmarish depictions, humans evil nature and mental ill-health to personal crises and thoughtful cryptic messages.

Cryo describes themselves as a unit, where one part needs the other to work. Cryo is a duo and on The Fall of Man It becomes clearer than before. The rumbling “Smile Forever” is reminiscent of how Torny’s previous band Project-X could sound back in the days. In addition to his many vocal inputs that are spread across the album, he also, in low-key spoken word-style, performs the monotonous and cryptic “drug commercial” “Valium” which, in along with “Decay Decay Decay”, brings in elements that add further dynamics and variation.

The duo ends the album with their flags flying high with laid-back, atmospheric and dark harmonic ballad “Human Nature” where Martin Rudefeldt, nicely backed up by his sister Karin, conveys a well-written, dark and emotional story about the pre-programmed evil nature of the human race.

The Fall of Man impresses greatly and it is a solid and varied work of art that even outperforms its sovereign predecessor. At the same time, it underlines the strengths of the album format as one complete musical artwork, which is important at a time when one hit wonders and hit-focused commercial music products are being given way too much attention.

I hereby stand my ground and, without doubts, deliver my first and very well-deserved, ten pointer of the year to Cryo.

Brittiska New Order avslöjar att bandet har förhoppningar om att under nästa år kunna inleda inspelningarna av ett nytt album. Detta skulle isåfall bli det första studiomaterialet sedan “Waiting For The Siren’s Call” som släpptes för sju år sedan (2005).

I en intervju med mixmag.net, som gavs i samband med bandets spelning på den brittiska festivalen Bestival 2012, så avslöjade sångaren Bernard Sumner lite mer:

“Vi har inte haft tid att göra det i år, eftersom vi gjort så många spelningar. Men nästa år har vi inte lika mycket spelningar inbokade så vi kommer förhoppningsvis hinna med det då. Jag tror att jag skulle vilja göra ett elektroniskt synthalbum eftersom de senaste jag själv har varit inblandade i har varit gitarrbaserade..”

New Order ombildades under det förra året, dock utan den numera avhoppade originalmedlemmen och bassisten Peter Hook, och har haft ett hektiskt år med medverkan på bland annat Sonar Festival i Barcelona, Bestival 2012 och förra helgens Festival No 6 utöver bandets egna turné.

New Order bildades 1980 i Manchester och består idag av Gillian Gilbert, Stephen Morris, Phil Cunningham och sångaren Bernard Sumner. Bandet var stilbildande under åttiotalet då man efter debuten med “Movement” (1981), följde upp med flera idag klassiska album som “Power, Corruption & Lies” (1982), “Low-Life” (1985), “Brotherhood” (1986) och “Technique” (1989). Under nittiotalet följde man sedan upp med “Republic” (1993), varpå det dröjde hela åtta år innan man släppte “Get Ready” (2001). Ytterligare fyra år senare släpptes det senaste albumet “Waiting For The Siren’s Call” (2005).

Bandet fick sitt stora genombrott med hiten “Blue Monday” under 1983 och har sedan dess spelat live världen över och deras musik har hörts i en rad olika sammanhang genom åren.