Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Leaether Strip"

Leæther Strip – “50”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, digital***
Skivbolag: Læbel
Releasedatum: 15 september 2017
Genre: EBM, synthpop
Bandmedlemmar: Claus Larsen
Land: Danmark
Recensent: Jens Atterstrand

 

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampReverbnationYoutube

(English version below)

Grattis på femtioårsdagen Claus!

Ett nytt år i den här musikscenen har på sistone nästan alltid inneburit att vi får ett nytt album från Claus Larsen och hans huvudsakliga musikprojekt Leæther Strip. 2017 var givetvis inget undantag, då dansken firade femtio med släppet av albumet “50”.

Åsikterna kring Claus Larsens snabba produktionstakt går ofta isär. Men ingen kan ifrån honom att lägstanivån alltid är hög och precis som på det förra albumet “Spaectator” (2016), så samsas här Leæther Strips ikoniska EBM med de på sistone alltmer förekommande inslagen av melodiös electro och mörka synthpopspår.

Nitzer Ebb-sångaren Douglas McCarthy har sagt i ett antal intervjuer nyligen att det egentligen dröjde till bandets andra- och tredje albumsläpp innan de hade lärt sig att skriva riktiga låtar och fenomenet i sig är ytterst relevant även när det kommer till Leæther Strip utveckling under senare tid. Kanske har Claus numera alltmer flitigt förekommande samarbeten med landsmannen John R. Mirland i gemensamma synthpopprojektet Am Tierpark och det nylanserade experimentella projektet Mirland/Larsen bidragit till en större nyfikenhet och önskan att vilja infoga mer harmonier, melodier och andra nya inslag i en numera alltmer poporienterad approach?

“50” innehåller såväl välproducerad mörk EBM i upptempo i sant Leæther Strip-manér, som den inledande aptitretaren “Into Its Eyes (Meathook Massacre II)”“Feed My Pride” och “We Can Destroy It”, medan en stor dos mörk atmosfär ger albumet bred dynamik via låtar som “Mad Culture” och “We Die Alone”.

Leæther Strip behärskar mycket på “50” och samtidigt som de klassiska EBM-inslagen i vanlig ordning är både medryckande och utmärkt framförda, så är det de lite lugnare och melodiska spåren som “Don’t Scream At Me” och “Aelements” jag konstaterar att jag själv helst vill återkomma till på det här albumet. Claus skriver väldigt personliga och eftertänksamma låttexter och kanske är det just i denna typen av låtar som hans bäst når fram med sina låtskrivarkvaliteter.

Att ställa senare albumsläpp sida vid sida med tidiga albumklassiker som “Solitary Confinement” (ett album som jag personligen rankar som ett av hela nittiotalets starkaste i hela genren) känns fullkomligt irrelevant då Leæther Strip sound och framtoning har förändrats och utvecklats väldigt mycket sedan det begav sig.

“50” är långt ifrån årets eller ens Leæther Strip bästa album för den delen, men kärleken som han ständigt visar till vår scen via sin musik är svårslagen i sammanhanget. Jag blir ytterst sällan besviken, ej heller den här gången.

Fotnot: CD-utgåvan av albumet levereras även med bonusdiscen “Aedm” innehållande tolv av Leæther Strips Depeche Mode-covers samt en cover av Dave Gahans “Bottle Living”. Kvaliteten varierar en del men de flesta är snyggt arrangerade och framförda med Claus egen personliga touch.

Tracklist “50”

01.Into It’s Eyes (Theme From Meathook Massacre II) (04:44)
02.Don’t Scream At Me (05:21)
03.Mad Culture (04:43)
04.Feed My Pride (04:32)
05.We Die Alone (04:16)
06.Ælements (05:13)
07.My Worth (05:52)
08.I Am Disturbed (05:09)
09.We Can Destroy It (04:08)
10.The Executioner (04:51)
11.Ways To Fail (05:00)
12.Boys (03:42)
13. Into It’s Eyes (Maxi Mix) (07:01) ***
14. Into It’s Eyes (Mirland Remix) (04:14 ***
15. Into It’s Eyes (Adzix Remix) (04:19) ***
16. Into Its Eyes (Nature Of Wires Remix) (04:15) ***
17. Into Its Eyes (Digital Anodyne Remix) (05:30) ***
18. Into It’s Eyes (Score Version) (04:43) ***

Bonus Disc “Aedm” **

01. Rush (Depeche Mode Cover) (05:08)
02. Where’s The Revolution (Depeche Mode Cover) (06:12)
03. Black Celebration (Depeche Mode Cover) (06:13)
04. No More (Depeche Mode Cover) (04:55)
05. If You Want (Depeche Mode Cover) (04:59)
06. Nothing’s Impossible (Depeche Mode Cover) (06:18)
07. In Your Memory (Depeche Mode Cover) (04:59)
08. No Disco (Depeche Mode Cover) (04:38)
09. Fools (Depeche Mode Cover) (05:41)
10. Blasphemous Rumours (Depeche Mode Cover) (05:43)
11. Lie To Me (Depeche Mode Cover) (06:02)
12. New Dress (Depeche Mode Cover) (05:25)
13. Bottle Living (Dave Gahan Cover) (05:17)

(English version below)

Happy 50:th birthday Claus!

A new year in this music scene has almost always meant that we get a new album from Claus Larsen and his main music project Leæther Strip. 2017 was of course no exception when the dane celebrated fifty with the release of the album “50”.

The opinions about Claus Larsen’s rapid production rate may often differ. But what noone could take away is the fact that the lowest level of his music is constantly high and just like on the previous album “Spaectator” (2016), we get Leaether Strip’s iconic EBM combined with the ever-increasing features of melodic electro and dark synthpop tracks.

Nitzer Ebb singer Douglas McCarthy has recently said in a number of interviews that it really took until their second and third album before they learned more of actual songwriting and the phenomenon itself is actually extremely relevant also when it comes to Leaether Strip’s development in later times. Perhaps Claus’ now more and more frequent collaborations with countryman John R. Mirland on their joint synth pop project Am Tierpark and the newly launched experimental project Mirland/Larsen has contributed with a greater curiosity and the desire to want to insert more harmonies, melodies and other new features in Leaether Strip’s ever-increasing pop approach?

“50” contains both well-produced dark EBM in the quite typical Leaether Strip manner, as the introductory appetizer “Into Its Eyes (Meathook Massacre II)”, “Feed My Pride” and “We Can Destroy It”, while a large dose of dark atmosphere gives the album wide dynamics through songs like “Mad Culture” and “We Die Alone”.

Leaether Strip manages many different things with excellence on “50” and while the classic EBM elements as usual are both cathy and excellently executed, it’s the somewhat calmer and melodic tracks such as “Don’t Scream At Me” and “Aelements” that I find myself returning to the most on this album. Claus writes very personal and thoughtful song lyrics and maybe it’s just in this kind of songs that brings out the best of his songwriting qualities.

Placing later album releases alongside early album classics like “Solitary Confinement” (an album I personally rank as one of the strongest of the nineties throughout the genre) feels completely irrelevant as the Leaether Strip sound and approach has changed and developed a lot since that time.

“50” is far from this year’s, or even Leaether Strip’s, best album for that matter, but the love that he constantly shows to our scene through his music is hard to beat. I’m extremely rarely disappointed, neither this time around.

Note: The CD-edition also comes with a bonus disc containing a number of Leæther Strip’s Depeche Mode covers. The quality of those varies alot but most of them are nicely arranged and performed with Claus own personal touch.

Am Tierpark-duon Mirland/Larsen presenterar “Disturbia”

Tags: , , , , , , , ,


Electro möter industrial möter Leaether Strip möter Mirland möter Am Tierpark? Ja, så skulle det kommande albumet “Disturbia” från Mirland/Larsen kunna beskrivas.

Den från Am TierparkLeaether StripKlutaeHolm/Mirland och Mirland sedan tidigare bekanta och mycket produktiva danska duon John R. Mirland och Claus Larsen är den här gången är de ute efter att erövra ett nytt territorium på det kommande albumet “Disturbia” via tio intensiva, högoktanigt aggressiva, mörka och ändå harmoniska spår inspirerade av personlig frustration, smärta och en värld som allt snabbare går åt helvete!

Lyssna på det första smakprovet “Berlin Bill” och ytterligare smakprov (nedan).

Albumet släpps via duons nystartade egna skivbolagsetikett Laebel, som utöver släpp med duons egna projekt under året även har släppt skivor med New York-baserade akten N3voa och Decoded Feedback-medlemmen Yone Dudas filmsoundtrack “Waiting for the Storm”.”

Den till 300 exemplar begränsad CD-utgåvan av albumet kan förbeställas här redan nu!

“Disturbia” släpps den 12 januari via Laebel.

Tracklist

01. Memories
02. And they sing about Anger
03. Hurt Machine
04. Their World
05. Berlin Bill
06. Empty Eyes
07. Death Mask
08. Destroy Everything
09. Insomnia
10. Disturbia


Klutae – “The Wire & The Cuffs”

Tags: , , , ,


 

Claus Larsen (Leaether Strip) är snart tillbaka med nya albumet “Piranha” med sitt sidoprojekt Klutae. Spana in videon till det första smakprovet “The Wire & The Cuffs”.

 

Frame of Mind / Leaether Strip – “We’re Not Alone”

Tags: , , , ,


 

Leaether Strip med dansken Claus Larsen samarbetar med tyska duon Frame of Mind på det nya spåret “We’re Not Alone”.

Utgången 48-spårs Front 242-tribute åter tillgänglig

Tags: , , , , , , , , , , ,


Stefan Rukavinas radiokanal och skivbolagsetikett Radio Body Music, som genom åren har släppt ett antal samlingsskivor, presenterar nu en ny grön CD-utgåva av Front 242-tributen “Im Rhytmus Bleiben – A Tribute to Front 242” i samarbete med KL-Dark Records som släppte samlingen i tre andra färgade och till 242 exemplar begränsade utgåvor förra året.

Inte mindre än 48 akter fördelade på tre CD-skivor bidrar här med sina egna tolkningar på Front 242-låtar och bland de nordiska inslagen finner vi MechatronicThe Pain MachineryLeaether StripKant KinoSubstaatNeotek feat. Machine SoldierTolchock och sist men inte minst Machinista som tar sig an den svåra utmaningen att tolka klassikern “No Shuffle”.

Den begränsade grönfärgade 3CD-boxen (som givetvis släpps på EBM-dagen) kan förbeställas här redan nu och levereras med en 6-sidig booklet.

“Im Rhytmu Bleiben – A Tribute to Front 242” släpps den 24 februari via Radio Body Music / KL-Dark Records.

Tracklist

CD 1

01. OVERGAMENT – BODY TO BODY
02. MECHATRONIC – OPERATING TRACKS
03. THE PAIN MACHINERY – U-MEN
04. MRDTC – LEAST INKLING
05. D-F-O-W – HE RUNS TOO FAST FOR US
06. LEAETHER STRIP – DON ́T CRASH
07. KANT KINO – LOVELY DAY
08. EUFORIC EXISTENCE – NO SHUFFLE
09. HUMAN NIHIL – QUITE UNUSUAL
10. SUBSTAAT – CIRCLING OVERLAND
11. RHESUS FACTOR & RIO BLACK – HEADHUNTER
12. VAINERZ – SACRIFICE
13. NEOTEK feat. MACHINE SOLDIER – MOLDAVIA
14. BICHROM – GRIPPED BY FEAR
15. POST MACHINERY ENVIRONMENT – TRAGEDY FOR YOU
16. GIMME SHELTER – SOULMANAGER

CD 2

01. TOLCHOCK – U-MEN
02. KAPITAL – KINETICS
03. SHARON NEXT – GVDT
04. PLASTIC NOISE EXPERIENCE – OPERATING TRACKS
05. SYSTEM 84 – NO SHUFFLE
06. 56 DEGREES NORTH – DON ́T CRASH
07. EVO-LUTION – CONTROVERSY BETWEEN
08. VAYLON feat. LEAETHER STRIP – QUITE UNUSUAL
09. 747 FEDERALES – CIRCLING OVERLAND
10. TRILOGY – IM RHYTHMUS BLEIBEN
11. AD:KEY – WORK 242
12. WERKSFRONT – NEVER STOP
13. IN GOOD FAITH – MASTERHIT
14. VUDUVOX – HEADHUNTER
15. STERIL – ANIMAL
16. PATENBRIGADE : WOLFF – MUTILATE

CD 3

01. LES BERRTAS – U-MEN
02. reADJUST – TAKE ONE
03. MACHINISTA – NO SHUFFLE
04. 26Z – UNTIL DEATH (US DO PART)
05. NINE CIRCLES – U-MEN
06. THE FORCE DIMENSION – NO SHUFFLE
07. MORTAL MEMORIES – QUITE UNUSUAL
08. R.B.M.K. – PUNISH YOUR MACHINE
09. SCHRAMM – HEADHUNTER
10. NAKED TEARS – MOLDAVIA
11. DKDENT – NO SHUFFLE (Electone Mix)
12. K-BEREIT – TOGETHER
13. DPOINT – U-MEN
14. AUDIOTHERAPIE – NO SHUFFLE
15. LASTRAX – CIRCLING OVERLAND
16. DROID SECTOR DECAY – NEUROBASHING

Leæther Strip – “White as Chalk”

Tags: , , , , ,


 

Leæther Strip presenterar videon till “White as Chalk”. Låten är hämtad från det nya albumet “Spæctator” som finns ute nu via Rustblade.

Leæther Strip – “Spæctator”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, vinyl, digital, box**
Skivbolag: Rustblade
Releasedatum: 15 november 2016
Genre: EBM, electropop
Bandmedlemmar: Claus Larsen
Land: Danmark
Recensent: Lasse Johanson

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampReverbnationYoutube

(English version below)

Precis som man förväntat sig, men ändå så olikt

Direkt när musiken sprider sig från högtalarna känner jag igen mig i Claus Larsens ljudlandskap. Det är tungt med riktigt skönt sug i första spåret. Sången är som jag har vant mig vid när det gäller hans senare alster – en blandning mellan skön pop och rivig EBM. “Spæctator” innehåller inga röjiga dängor, men tyngden som genomsyrar denna platta känns precis rätt denna tid på året.

“Spæctator” innehåller tio låtar som är riktigt bra producerade och killen har ju övat bra länge nu! Debutalbumet “The Pleasure Of Penetration” är daterat redan 1989, men det var annars i början av 1990-talet som Leæther Strip gjorde sig ett namn i synthvärlden via flera klassiska album som exempelvis “Solitary Confinement” (1992) och “Underneath the Laughter” (1993). Det nya Leæther Strip är en utveckling av det gamla råa till en mer poporienterad musik, som känns modernt men ändå riktigt 1990-tal.

“Obligate”, “Filling the Graves” och “Down” är de låtar på skivan som andas det man förknippar Leæther Strip med allra mest och här pratar vi redigt skön EBM!. Titelspåret “Spæctator”, “So Beautiful” och “Victorious” är sin sin tur mer av typen rena poplåtar med en tung bakgrund, riktigt skör sång med så mycket känsla så att man nästan kan ta på den.

Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det är som jag gillar med “Spæctator” men den tilltalar mig. Albumet avslutas med två remixer av det poppigaste spåret “So Beautiful”, men ingen av dessa två tycker jag överträffar originalet. Mina tre favoriter är “Obligate”, “Down” och titelspåret “Spæctator” och de kommer med all säkerhet spelas flitigt i mina hörlurar framöver!

7/10 MYCKET BRA!

Tracklist

leaether_strip

01. Obligate (05:40)
02. White As Chalk (05:24)
03. Filling The Graves (04:56)
04. Down (05:04)
05. Spæctator (05:16)
06. So Beautiful (04:36)
07. Victorious (04:53)
08. Same Old Shit (03:40)
09. Pigz (04:27)
10. Luc Van Acker (04:06)

(English version below)

Just as expected, yet so different

Immediately when the music spreads out from the speakers, I completely recognize Claus Larsen’s soundscapes. It’s heavy and the first track immediately drags me in. The vocals are as expected with the leatest albums in mind, and the styles are mixed between more pop-oriented and raw EBM-style vocals. “Spæctator” doesn’t contain the obvious hit songs, but the weight that permeates this album feels exactly right this time of year.

“Spæctator” contains ten songs that are really well produced, well the guy has practiced for quite a while now! The debut album “The Pleasure Of Penetration” is dated already back in 1989, but it was rather in the early 1990’s that Leaether Strip made a name in the scene with several now classic albums such as “Solitary Confinement” (1992) and “Underneath the Laughter” (1993). The new Leaether Strip is an evolution of the old raw to a more poporienterad music which feels modern but still quite 1990’s.

“Obligate”, “Filling the Grave” and “Down” are the more recognizable songs on the album that breathes the original style of Leaether Strip and here we’re talking neat and raw EBM!. The title track “Spæctator”, “So Beautiful” and “Victorious” are more in the style of pop songs with a heavier styled background and very fragile vocals with strong emotions that you can almost touch.

I find it hard to put out exactly what it is that I really like on “Spæctator” but it appeals to me i general. The album ends with two remixes of the pop track “So Beautiful”, but none of these two beats the original version. My three favorites are “Obligate”, “Down” and the title track “Spæctator” and they will certainly be played extensively in my headphones for some time to come now!

Liverapport: Infest Festival 2016, Bradford (UK)

Tags: , , , , , , , , ,


Niklas Hurtig (text & foto) packade resväskan och reste västerut för att bevaka Infest Festival som arrangerades i Engelska universitetsstaden Bradford den 26-28 augusti.

niklas_hurtig

Utöver liverapporten bjuder han även på en videoblogg (nedan) som ni också kan avnjuta på vår nya YouTube-kanal Elektroskull TV.

 

 

 

Infest Festival arrangeras i den lilla universitetsstaden Bradford mitt mellan Manchester och Leeds i hjärtat av England. Festivalen har arrangerats årligen sedan 1998 och var från början mer fokuserad på goth och liknande elektronisk musik men har på senare år breddat sig mot dels EBM, industrial och power noise men också mot synthpop.

Festivalen hålls i lokaler på universitetsområdet mitt i staden och besöks ungefär av tusen personer. Området består av en huvudscen där samtliga band spelar under festivalens tre dagar men det finns även ett antal mindre lokaler i direkt anslutning till scenen med barer, dansgolv, biljardbord, merchandise och annan försäljning. Det finns även en uteservering vid ingången där det bl.a. serveras mat och besökarna kan ta lite välbehövlig frisk luft.

Årets upplaga visade upp akter som Atari Teenage Riot, Pop Will Eat Itself, Leaether Strip, Velvet Acid Christ, 3TEETH, Tapewyrm, Me The Tiger och Dead When I Found Her m.fl. Överlag kändes line-up:en som riktigt bra med tanke på den relativt lilla publiken. Den enda man kan sakna är en till scen som passar de mindre och mer klubborienterade banden bättre än den stora. Men detta är små detaljer att anmärka på då drinkarna är billiga och maten god, folket trevligt och lokalerna bra. Ljudet är felfritt och organisationen perfekt. Allt som allt kan vi varmt rekommendera ett besök till vad som kallas för Storbritanniens främsta festival för alternativ elektronisk musik.

Som en extra bonus bjuder vi på en video-blogg-sammanfattning av Infest Festival 2016. Enjoy!


 

Liverapport: Electronic Summer 2016, Göteborg

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Electronic Summer bjöd in till stort 5 års jubileum på Brewhouse i Göteborg den 25-27 augusti.

Jens Atterstrand

Här kommer liverapporten signerad Jens Atterstrand (text & foto)

Torsdag

Trots avsaknaden av tidigare års gratisbuffé så är det ett relativt välfyllt Brewhouse som väntar redan på torsdagkvällen när jag anländer lagom i tid för att avnjuta Karin Bolins (Alison) ljuva stämma som för kvällen fick agera stand-in för den hastigt insjuknade chiptunepopparen DigidroidAlison är en stark lokal akt för arrangörerna att ha i rockärmen och de gör få besvikna när en numera sångmässigt mognare och tonsäkrare Karin levererar ett känslosamt och varierat set toppat med bandets populära Yazoo-cover.

Torsdagskvällen är verkligen en fantastisk bonus som arrangörerna bjuder på. Utöver ett Vanguard – som trots att de fortfarande har en bit kvar verkligen har vuxit som liveband sedan de nervöst debuterade för några år sedan – så bjöds vi även på (ytterligare en) comeback när publikfavoriterna i Mars TV som (trots att de inte hade hunnit repa ordenligt) verkligen gav mersmak och om möjligt byggde upp än större förhoppningar inför framtiden om de nu äntligen kan få tummen ur och leverera nytt material även på skiva vill säga.

Den avslutande spelningen med Spark! levererade i sin tur en av festivalens absoluta höjdpunkter redan på torsdagskvällen. Jag såg dem själv senast på Progress Productions tillställning förra senhösten och ringrostigheten och ovanan i den nya konstellationen med den “nye” sångaren Christer Hermodsson har nu verkligen satt sig som en smäck. En suverän spelning och en fantastisk avslutning av festivalens första kväll!

Fredag

Synthpopduon Ashbury Heights, som sedan debuten i början av 2000-talet har existerat i tre olika konstellationer,  inledde sedan händelserna på fredagen. Frontmannen Anders Hagström, som sedan det senaste albumet numera har den nye sångerskan Tea F. Thimé vid sin sida, levererade ett svängigt och snyggt set som trots en inte hundraprocentig sånginsats och vissa mindre tekniska bekymmer blev en bra aptitretare inför kvällen.

Kraftwerk-bekantingen Wolfgang Flür levererade sedan ett minst sagt ojämnt DJ-set innehållande såväl smått geniala medryckande partier som riktigt trist plastig techno med Kraftwerk-vibbar. Tyvärr missade jag hans presentation av boken “I Was A Robot” och med närmare eftertanke kanske det hade varit mer intressant att lyssna på än hans musik, de charmiga videoklippen på videoskärmen föreställande de tidiga dagarnas Kraftwerk-medlemmar till trots. Då var energiknippet Claus LarsenLeaether Strip klart mycket bättre! Jag kan inte sluta imponeras över den spelglädje, utstrålning och fullständiga närvaro som dansken fortsätter att leverera efter alla dessa år. Blytungt, energiskt och med en setlista som inte kan ha gjort många Leaether Strip-fans besvikna.

Och när sedan en som pånyttfödd Stefan Ackermann (som tidigare drabbats av en stroke) kliver in på scenen och tillsammans med en energisk Bruno Kramm med tillhörande helgalen keyboardshow sätter ner foten med en helt fantastisk insats (som i vissa partier för tankarna till konserter som M’era Luna 2002) så kan jag enkelt konstatera att ännu en riktigt bra kväll är till ända!

Lördag

En härlig comeback av den norska nittiotalsakten Chinese Detectives inledde den avslutande kvällen. Desiree Grandahl levererade festivalens överlägset bästa sånginsats med en nästan skrämmande hög dynamik och tonsäkerhet. Bandet provspelade även en ny låt som verkligen gjorde mig nyfiken på att snart få höra nytt material från bandet inom kort. Ett proffsigt och spelglatt Saft, som nu har blivit ordentligt varma i kläderna efter att ha gjort ett antal spelningar sista året, följde sedan innan tyska Solitary Experiments bjöd på sin välljudande men tyvärr något oengagerad mörka och sedvanligt tyska futurepop.

Efter detta en fullkomlig urladdning av ett spelglatt Grendel som dock tyvärr alltid har låtit bättre på skiva och trots gitarrist på scenen och en bra liveshow så klickade det inte riktigt den här gången heller.

Avslutningen var dock värd att vänta på när Welle:Erdball stod redo att bjuda Göteborg på sin sedvanligt vackra, tokroliga och galna show innehållande såväl robotar som änglavingar, flaggor och allt därtill. Jag skall erkänna att jag inte längre lyssnar speciellt mycket på Welle:Erdball till vardags men live är de ett riktigt glädjefyllt energiknippe varje gång, så även den här kvällen.

Elektroskull tackar ödmjukast för ännu en fantastisk vistelse i Göteborg på ett lika välorganiserat, intressant och varierat Electronic Summer som vi blivit vana vid numera. Alla inblandade gör ett fantastiskt jobb!

 

Leaether Strip – “Decay”

Tags: , , ,


Leaether Strip presenterar videon till covern av Twice a Man-klassikern “Decay”.

Bodyfest 2018

thelipz

Klubb död

Ginza

Poponaut.de

Radio Virus

Storming the Base

Our Flickr Photos - See all photos

Related sites