Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Leæther Strip"

Liverapport: Bodyfest 2018, Stockholm

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Jannice Faringer (Svartpunkt) och Jens Atterstrand (Elektrophoto) liverapporterar från den nionde upplagan av Bodyfest som presenterade: Roya, Underviewer, Leæther Strip, The Young Gods, S.P.O.C.K. och Diesel Dudes på Nalen i Stockholm den 6 oktober.

 

 

 

Det är en småkylig lördag i början av oktober som vi plockar fram lackdräkten ur garderoben, stryker den svarta skjortan och putsar kängorna. Vi poppar den kylda champagnen och skålar, det är äntligen dags för årets upplaga av Bodyfest! Detta återkommande evenemang hålls, i vanlig ordning, på Nalen i Stockholm och är för många inom den alternativa scenen en av årets stora höjdpunkter. Årets line up med Leæther Strip som kanske det största dragplåstret, S.P.O.C.K., Underviewer, The Young Gods, Roya och Diesel Dudes består ju inte enbart EBM-band, vilket är genren många förknippar med Bodyfest. Men Bodyfest vill locka fler med en bredare mix av artister berättar Thobias Wollhed, som är en av arrangörerna, i den intervju som vi gjorde inför festivalen. Vi pratade med några som enbart kommit för S.P.O.C.K.:s 30-års jubileum och andra som sett fram mot Claus Larsens och hans Leæther Strip på en lite större scen än senast han uppträdde i Sverige. Men oavsett favoritartist så är detta ett ypperligt tillfälle att mingla med både artisterna och den vackra svarta familjen.

Roya

Med andan i halsen slänger vi oss ur taxin på Regeringsgatan två låtar in på Royas set. Portarna slås upp redan halvfem och även om första akten går på vid halvsex så är det redan många som samlats framför Lilla scenen för att se Roya med support av Fredrik Djurfeldt (Analfabetism/Severe Illusion/Boar Alarm). En fin start och Roya som släppte sitt album Hive i våras (4 maj) har i allra högsta grad utvecklat ett sound som även fungerar utmärkt live med en dynamik som lockar en in ett ljuvligt skevt och stundom mörkt landskap.

Underviewer

Underviewer med Jean-Luc De Meyer och Patrick Codenys kliver näst upp på stora scenen och ger oss svårdefinierad och suggestiv musik som kan beskrivas som en sorts tidig förlaga till det som Front 242 sedan skulle komma att leverera på debutalbumet Geography från 1982. De flesta känner sannolikt till de här två herrarna som medlemmar i Front 242 men troligtvis har inte lika många sett dem live i denna konstellation. Vad beträffar denna belgiska akt så är det på sin plats med en kortare bakgrundshistoria. Innan dess att sångaren Jean-Luc De Meyer och Patrick Codenys gjorde Front 242-originalduon Daniel Bresanutti och Dirk Bergen sällskap 1982 så var de  aktiva som Underviewer som de bildades under slutet av sjuttiotalet.

Allra bäst var ”Was Soll Ich Tun” men nämnas bör också den charmiga varianten av Front 242-klassikern “Body to Body” som framfördes till publikens stora förtjusning.

Leæther Strip

I väntan på för oss den artist vi mest sett fram mot, Leæther Strip, fuktar vi våra strupar och kramas med både den svarta Stockholmsfamiljen och den inresta för att konstatera, precis som tidigare år, Bodyfest är en jävla gemytlig tillställning!

Claus äntrar scenen med en energi som gör oss i 40 plus-åldern smått avundsjuka, ”he’s still goning strong” for sure och att 50-åringen har roligt på scenen undgår nog ingen. Claus Larsen besitter en förmåga likt få att helt på egen hand få ett helt publikhav att hoppa i takt med hans musik. Dansken har stor rutin när han träffsäkert framför en kavalkad grundlagd av låtar från det senaste albumet World Molæster och toppad med klassiska hits som “Japanese Bodies”“Strap Me Down” och “Evil Speaks”. När Claus Larsen sedan kastar av sig tröjan och levererar de avslutande låtarna i sitt läderharness når publikjublet inga gränser.

S.P.O.C.K.

Alexander Hofman, Johan Malmgren och Valdi Solemo i S.P.O.C.K. är i högform kvällen till ära då de firar 30 år som band iförda bandets klassiska vita stjärnfederation uniformer. TV-serien Star Trek har under alla år varit en av bandets största influenser både låt- och stilmässigt. S.P.O.C.K. framför ett stort urval av bandets låtskatt och publiken är snabbt med på noterna. Allra bäst är den underfundigt kantade “E-lectric” som får hela publiken att unisont sjunga med.

The Young Gods

En stillsam atmosfärisk inledning som sedan brakar ut i dissonant industrirockmangel när legendariska The Young Gods intar scenen som också ackompanjeras av kvällens snyggaste ljussättning. Bandets musik är måhända en avstickare i årets lineup men The Young Gods visar prov på stor musikalisk erfarenhet när de mycket samspelt framför ett urval av deras gedigna diskografi.

Diesel Dudes

Kvällen avslutas med svett, bröl, armhävningar, stagediving och allmänt stök när amerikanska Diesel Dudes dundrar upp på Lilla scenen och framför enligt egen genrebenämning: ”Underproduced sweaty, hyper roman electro punk for you to hear while your body is growing stronger”. Deras scenkostym som består av; svettiga torsos, sunkiga shorts, rånarluva, stickade mössor, lösnäsa och något som ser ut som ett bläckfiskhuvud i gummi, verkar gå hem hos publiken. Det bildas snabbt en moshpit och vi hörde i efterhand från några lycksaliga att de hade tillskansat sig en och annan blessyr där och då, alles in Ordnung!

Lite svettigare, lite lyckligare och lite mer berusade (i dubbel bemärkelse) hoppar vi cirka åtta timmar senare in i en taxi igen. Och det är svårt att låta bli att inte börja spekulera över nästa års artistuppställning när vi åker genom stadens och dess nattliga liv. Bodyfest är precis den injektion man behöver för att klara det annalkande höstrusket.

Tack alla inblandade för årets välarrangerade evenemang!

OBS! Fotogallerierna ovan kommer uppdateras med ytterligare ett stort antal livebilder från festivalen inom kort! Håll utkik..

Leæther Strip – “50”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, digital***
Skivbolag: Læbel
Releasedatum: 15 september 2017
Genre: EBM, synthpop
Bandmedlemmar: Claus Larsen
Land: Danmark
Recensent: Jens Atterstrand

 

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampReverbnationYoutube

(English version below)

Grattis på femtioårsdagen, Claus!

Ett nytt år i den här musikscenen har på sistone nästan alltid inneburit att vi får ett nytt album från Claus Larsen och hans huvudsakliga musikprojekt Leæther Strip. 2017 var givetvis inget undantag, då dansken firade femtio med släppet av albumet “50”.

Åsikterna kring Claus Larsens snabba produktionstakt går ofta isär. Men ingen kan ifrån honom att lägstanivån alltid är hög och precis som på det förra albumet “Spaectator” (2016), så samsas här Leæther Strips ikoniska EBM med de på sistone alltmer förekommande inslagen av melodiös electro och mörka synthpopspår.

Nitzer Ebb-sångaren Douglas McCarthy har sagt i ett antal intervjuer nyligen att det egentligen dröjde till bandets andra- och tredje albumsläpp innan de hade lärt sig att skriva riktiga låtar och fenomenet i sig är ytterst relevant även när det kommer till Leæther Strip utveckling under senare tid. Kanske har Claus numera alltmer flitigt förekommande samarbeten med landsmannen John R. Mirland i gemensamma synthpopprojektet Am Tierpark och det nylanserade experimentella projektet Mirland/Larsen bidragit till en större nyfikenhet och önskan att vilja infoga mer harmonier, melodier och andra nya inslag i en numera alltmer poporienterad approach?

“50” innehåller såväl välproducerad mörk EBM i upptempo i sant Leæther Strip-manér, som den inledande aptitretaren “Into Its Eyes (Meathook Massacre II)”“Feed My Pride” och “We Can Destroy It”, medan en stor dos mörk atmosfär ger albumet bred dynamik via låtar som “Mad Culture” och “We Die Alone”.

Leæther Strip behärskar mycket på “50” och samtidigt som de klassiska EBM-inslagen i vanlig ordning är både medryckande och utmärkt framförda, så är det de lite lugnare och melodiska spåren som “Don’t Scream At Me” och “Aelements” jag konstaterar att jag själv helst vill återkomma till på det här albumet. Claus skriver väldigt personliga och eftertänksamma låttexter och kanske är det just i denna typen av låtar som hans bäst når fram med sina låtskrivarkvaliteter.

Att ställa senare albumsläpp sida vid sida med tidiga albumklassiker som “Solitary Confinement” (ett album som jag personligen rankar som ett av hela nittiotalets starkaste i hela genren) känns fullkomligt irrelevant då Leæther Strip sound och framtoning har förändrats och utvecklats väldigt mycket sedan det begav sig.

“50” är långt ifrån årets eller ens Leæther Strip bästa album för den delen, men kärleken som han ständigt visar till vår scen via sin musik är svårslagen i sammanhanget. Jag blir ytterst sällan besviken, ej heller den här gången.

Fotnot: CD-utgåvan av albumet levereras även med bonusdiscen “Aedm” innehållande tolv av Leæther Strips Depeche Mode-covers samt en cover av Dave Gahans “Bottle Living”. Kvaliteten varierar en del men de flesta är snyggt arrangerade och framförda med Claus egen personliga touch.

Tracklist “50”

01.Into It’s Eyes (Theme From Meathook Massacre II) (04:44)
02.Don’t Scream At Me (05:21)
03.Mad Culture (04:43)
04.Feed My Pride (04:32)
05.We Die Alone (04:16)
06.Ælements (05:13)
07.My Worth (05:52)
08.I Am Disturbed (05:09)
09.We Can Destroy It (04:08)
10.The Executioner (04:51)
11.Ways To Fail (05:00)
12.Boys (03:42)
13. Into It’s Eyes (Maxi Mix) (07:01) ***
14. Into It’s Eyes (Mirland Remix) (04:14 ***
15. Into It’s Eyes (Adzix Remix) (04:19) ***
16. Into Its Eyes (Nature Of Wires Remix) (04:15) ***
17. Into Its Eyes (Digital Anodyne Remix) (05:30) ***
18. Into It’s Eyes (Score Version) (04:43) ***

Bonus Disc “Aedm” **

01. Rush (Depeche Mode Cover) (05:08)
02. Where’s The Revolution (Depeche Mode Cover) (06:12)
03. Black Celebration (Depeche Mode Cover) (06:13)
04. No More (Depeche Mode Cover) (04:55)
05. If You Want (Depeche Mode Cover) (04:59)
06. Nothing’s Impossible (Depeche Mode Cover) (06:18)
07. In Your Memory (Depeche Mode Cover) (04:59)
08. No Disco (Depeche Mode Cover) (04:38)
09. Fools (Depeche Mode Cover) (05:41)
10. Blasphemous Rumours (Depeche Mode Cover) (05:43)
11. Lie To Me (Depeche Mode Cover) (06:02)
12. New Dress (Depeche Mode Cover) (05:25)
13. Bottle Living (Dave Gahan Cover) (05:17)

(English version below)

Happy 50:th birthday, Claus!

A new year in this music scene has almost always meant that we get a new album from Claus Larsen and his main music project Leæther Strip. 2017 was of course no exception when the dane celebrated fifty with the release of the album “50”.

The opinions about Claus Larsen’s rapid production rate may often differ. But what noone could take away is the fact that the lowest level of his music is constantly high and just like on the previous album “Spaectator” (2016), we get Leaether Strip’s iconic EBM combined with the ever-increasing features of melodic electro and dark synthpop tracks.

Nitzer Ebb singer Douglas McCarthy has recently said in a number of interviews that it really took until their second and third album before they learned more of actual songwriting and the phenomenon itself is actually extremely relevant also when it comes to Leaether Strip’s development in later times. Perhaps Claus’ now more and more frequent collaborations with countryman John R. Mirland on their joint synth pop project Am Tierpark and the newly launched experimental project Mirland/Larsen has contributed with a greater curiosity and the desire to want to insert more harmonies, melodies and other new features in Leaether Strip’s ever-increasing pop approach?

“50” contains both well-produced dark EBM in the quite typical Leaether Strip manner, as the introductory appetizer “Into Its Eyes (Meathook Massacre II)”, “Feed My Pride” and “We Can Destroy It”, while a large dose of dark atmosphere gives the album wide dynamics through songs like “Mad Culture” and “We Die Alone”.

Leaether Strip manages many different things with excellence on “50” and while the classic EBM elements as usual are both cathy and excellently executed, it’s the somewhat calmer and melodic tracks such as “Don’t Scream At Me” and “Aelements” that I find myself returning to the most on this album. Claus writes very personal and thoughtful song lyrics and maybe it’s just in this kind of songs that brings out the best of his songwriting qualities.

Placing later album releases alongside early album classics like “Solitary Confinement” (an album I personally rank as one of the strongest of the nineties throughout the genre) feels completely irrelevant as the Leaether Strip sound and approach has changed and developed a lot since that time.

“50” is far from this year’s, or even Leaether Strip’s, best album for that matter, but the love that he constantly shows to our scene through his music is hard to beat. I’m extremely rarely disappointed, neither this time around.

Note: The CD-edition also comes with a bonus disc containing a number of Leæther Strip’s Depeche Mode covers. The quality of those varies alot but most of them are nicely arranged and performed with Claus own personal touch.

Leæther Strip – “White as Chalk”

Tags: , , , , ,


 

Leæther Strip presenterar videon till “White as Chalk”. Låten är hämtad från det nya albumet “Spæctator” som finns ute nu via Rustblade.

Leæther Strip – “Spæctator”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, vinyl, digital, box**
Skivbolag: Rustblade
Releasedatum: 15 november 2016
Genre: EBM, electropop
Bandmedlemmar: Claus Larsen
Land: Danmark
Recensent: Lasse Johanson

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampReverbnationYoutube

(English version below)

Precis som man förväntat sig, men ändå så olikt

Direkt när musiken sprider sig från högtalarna känner jag igen mig i Claus Larsens ljudlandskap. Det är tungt med riktigt skönt sug i första spåret. Sången är som jag har vant mig vid när det gäller hans senare alster – en blandning mellan skön pop och rivig EBM. “Spæctator” innehåller inga röjiga dängor, men tyngden som genomsyrar denna platta känns precis rätt denna tid på året.

“Spæctator” innehåller tio låtar som är riktigt bra producerade och killen har ju övat bra länge nu! Debutalbumet “The Pleasure Of Penetration” är daterat redan 1989, men det var annars i början av 1990-talet som Leæther Strip gjorde sig ett namn i synthvärlden via flera klassiska album som exempelvis “Solitary Confinement” (1992) och “Underneath the Laughter” (1993). Det nya Leæther Strip är en utveckling av det gamla råa till en mer poporienterad musik, som känns modernt men ändå riktigt 1990-tal.

“Obligate”, “Filling the Graves” och “Down” är de låtar på skivan som andas det man förknippar Leæther Strip med allra mest och här pratar vi redigt skön EBM!. Titelspåret “Spæctator”, “So Beautiful” och “Victorious” är sin sin tur mer av typen rena poplåtar med en tung bakgrund, riktigt skör sång med så mycket känsla så att man nästan kan ta på den.

Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det är som jag gillar med “Spæctator” men den tilltalar mig. Albumet avslutas med två remixer av det poppigaste spåret “So Beautiful”, men ingen av dessa två tycker jag överträffar originalet. Mina tre favoriter är “Obligate”, “Down” och titelspåret “Spæctator” och de kommer med all säkerhet spelas flitigt i mina hörlurar framöver!

7/10 MYCKET BRA!

Tracklist

leaether_strip

01. Obligate (05:40)
02. White As Chalk (05:24)
03. Filling The Graves (04:56)
04. Down (05:04)
05. Spæctator (05:16)
06. So Beautiful (04:36)
07. Victorious (04:53)
08. Same Old Shit (03:40)
09. Pigz (04:27)
10. Luc Van Acker (04:06)

(English version below)

Just as expected, yet so different

Immediately when the music spreads out from the speakers, I completely recognize Claus Larsen’s soundscapes. It’s heavy and the first track immediately drags me in. The vocals are as expected with the leatest albums in mind, and the styles are mixed between more pop-oriented and raw EBM-style vocals. “Spæctator” doesn’t contain the obvious hit songs, but the weight that permeates this album feels exactly right this time of year.

“Spæctator” contains ten songs that are really well produced, well the guy has practiced for quite a while now! The debut album “The Pleasure Of Penetration” is dated already back in 1989, but it was rather in the early 1990’s that Leaether Strip made a name in the scene with several now classic albums such as “Solitary Confinement” (1992) and “Underneath the Laughter” (1993). The new Leaether Strip is an evolution of the old raw to a more poporienterad music which feels modern but still quite 1990’s.

“Obligate”, “Filling the Grave” and “Down” are the more recognizable songs on the album that breathes the original style of Leaether Strip and here we’re talking neat and raw EBM!. The title track “Spæctator”, “So Beautiful” and “Victorious” are more in the style of pop songs with a heavier styled background and very fragile vocals with strong emotions that you can almost touch.

I find it hard to put out exactly what it is that I really like on “Spæctator” but it appeals to me i general. The album ends with two remixes of the pop track “So Beautiful”, but none of these two beats the original version. My three favorites are “Obligate”, “Down” and the title track “Spæctator” and they will certainly be played extensively in my headphones for some time to come now!

Missa inte helgens Nostalgifesten #2

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


I helgen är Nostalgifesten tillbaka igen efter förra årets lyckade och mycket uppskattade premiärfest. Lördagen den 27 april klockan 18 drar det igång, först på Babel på Spångatan 38 och sedan på Deep, som ligger på Amiralsgatan 20. Bor du i Malmö med omnejd eller kan ta dig så får ni skynda er att skaffa biljett då de är på väg att sälja slut.

Festen arrangeras av Facebookgruppen för Synth- och Goth-bildnostalgi från det glada 80-talet med hjälp av Skånes största och äldsta synthklubb Neostalgia. Frontar eventet gör Sebastian Hedberg och Steve Nilsson, som tillsammans med sina vänner har lyckats locka hela nio artister till denna andra upplaga av Nostalgifesten. Asfalt gör t.ex blott sin andra spelning på 20år och Blipblop sin första på lika många. Blancmange sin första Sverigespelning någonsin och Leæther Strip deras första i Skåne. En kväll att se fram emot med andra ord!

Med reservation för ändringar så ser spelschemat ut så här för stunden:

Spelschema

Babel

18.30  –  S.P.O.C.K
19.30  –  Das Ich
20.40  –  Twice A Man
21.40  –  Blanchmange

Deep

23.30  –  Malaise
00.30  –  Leaether Strip
01.30  –  Neotek
02.20  –  Asfalt
03.10  –  Blipblop

Biljettinfo

Biljetter går att köpa per lokal eller för hela kvällen på Tickster alternativt på Folk & Rock i Malmö.

Hela kvällen: 395kr + avgift.
Babel: 295kr + avgift.
Deep: 195kr + avgift.

Mer info

För mer information om artisterna och Nostalgifesten #2 rekommenderar vi er att läsa och följa Facebook-eventet här. Kontaka även Sebastian Hedberg eller Steve Nilsson via Facebook med frågor.

ElektroSkull kommer att ha medarbetare på plats och troligen kan ni se fram emot en liverapport och lite bilder från helgens festligheter!

Klutae – “Electro Punks Unite” (Lyssna/Beställ)

Tags: , , , , ,


Förhandslyssna och köp Klutae‘s nya album “Electro Punks Unite”. Klutae är Claus Larsens (från Leaether Strip) sidoprojekt. Enjoy!