Subscribe via: RSS

Tag Archive | "KGB"

Liverapport: Mechatronic 20130831, Stockholm

Tags: , , , , , , , , , ,


Artister: Mechatronic
Datum: lördag 31 augusti 2013
Scen: KGB, Stockholm (EMP – Electronic Music Party)
Arrangör: Electronic Force
Rapport & Foto: Patrik Lark

Samtidigt som Electronic Summer gick i Göteborg höll Stockholmssyntharnas egen social club, Electronic Force, en familjär tillställning på KGB för alla i huvudstaden kvarvarande. Men inte mindre än sex rutinerade DJ:s och ett liveband blev det en ganska livad tillställning..

På KGB:s minimala scen stod Uppsaladuon Mechatronic med bandmedlemmarna Wilhelm Äretun och Emma Hortlund. Bandet spelar en påtagligt melodiös men ändå ganska mörk form av synthpop.

Den inledande låten ”Wonderland” är en sådan där distinkt poplåt vars melodislinga riskerar bita sig fast i huvudet likt ”Just Can’t Get Enough” eller ”Living on Video”. Andra låten var ”Melancholy Heartbeat”, en betydligt mörkare låt utan någon påtaglig melodislinga men inte desto mindre med en stark refräng. Det är Mechatronics bästa låt, vill jag påstå, åtminstone av materialet på deras senaste album ”Dreams”.

Totalt bjöd de på sex låtar, varav en alldeles nyskriven. Alla låtar lät sig inte kategoriseras under etiketten synthpop. Mechatronic har mellan varven även tydliga influenser från lite tyngre industrimusik.

Den svaga länken är, som hos så många andra synthband, själva sången. Den lämnar en del övrigt att önska även om det låter bättre på skivan. Annars briljerar bandet i produktion och låtsnickrande. De verkar ha lätt att hitta melodier, även om undertecknad kan tycka att det blir lite väl romantiskt och catchy på sina ställen.

Electronic Force antydde att det kan komma att bli fler band på scenen nästa gång och det ser vi förstås fram emot.

Mechatronic_KGB_Stockholm_20130831-1 Mechatronic_KGB_Stockholm_20130831-2 Mechatronic_KGB_Stockholm_20130831-3 Mechatronic_KGB_Stockholm_20130831-4

Liverapport: Klubb PlusMore 20130608, Stockholm

Tags: , , , , , , , , , ,


Artister: Vanguard, Monovibes, Fatal Casualties
Datum: 8 juni 2013
Scen: KGB, Stockholm
Arrangör: Klubb PlusMore
Foto & Rapport: Patrik Lark

Patrik Lark greppade kameran och begav sig till KGB i lördags när Klubb PlusMore ställde Vanguard, Monovibes och Fatal Casualties på scen. Han levererar nu följande rapport från kvällen..

OBS! Missa inte fotoalbumet nedan!

Klubb PlusMore hade egentligen tänkt sig en minifestival på KGB med fyra synthband den här kvällen. Men kanske var det tur att New Modern Angels tvingades ställa in på grund av sjukdom. Det är nämligen svårt att klämma in så många band på en och samma kväll på just KGB. Detta för att de har restriktioner om att inte spela någon högljudd livemusik efter klockan 23:30. Första bandet Vanguard skulle ursprungligen gått upp redan klockan 20:00, men fick nu möjlighet att spela vid 21:00 istället.  Det var nog lyckosamt, för jag har nog aldrig sett så pass många stå uppställda i källaren framför KGB:s minimala scen vid ett så tidigt klockslag. Det ska tilläggas att det samtidigt var spöklikt tomt på övre plan. Det fanns med andra ord ett märkbart intresse för Vanguards spelning, och inte helt oberättigat. Vanguard är egentligen en göteborgsduo bestående av Jonas Olofsson och Patrik Hansson, men är live utvidgade till ett fyrmannaband. De spelar en synnerligen melodiös form av synthpop i samma skola som Erasure, och de gör det bra. Låtarna är skickligt uppbyggda med bra flyt. Frågan är om de inte rent av hör till ett av de svenska toppnamnen inom den här genren? Lite märkligt då att de satts att spela först. Det visade sig nämligen att inget av de andra banden lyckades locka lika stor publik, trots senare speltider.

Monovibes är också en göteborgsduo och ligger inte så långt ifrån Vanguard i genrebeskrivningen, bara aningen mer dystopiska och inte fullt så catchy. Fredrik Nero och Niklas Hugosson har gjort en grej av att inte vara ännu ett laptopband och hade släpat med sig en spännande maskinpark bestående av analogsynthar. Det är sannerligen inte var dag man får se en urgammal ARP Axxe (1975-1981) spelas live på scen! Inte vet jag om det var min analog-fetischism som fick mig att höra i syne, men nog tyckte jag att Monovibes sound lät betydligt kraftfullare och fetare än de andra bandens. Det blev rent av lite ståpäls när maskinist Niklas Hugosson kopplade om syntharna och pluggade in något så exotiskt som synkning via CV/Gate. Alltså, ingen laptop, inga bakgrundstaper, inte ens MIDI, utan spänningsstyrd synk. Det är vad jag kallar old school! Kanske var det kvällens höjdpunkt när bägge killarna ställde sig och vred improviserat på de analoga rattarna, så att filtren fräste, under ett instrumentalt låtparti.

Sist ut var Fatal Casualties, en duo bestående av Stefan Ljungdahl och Ivan Hirvonen, och nu var det sannerligen slut på synthpoppandet. Fatal Casualties spelar någon slags industrimusik modell avantgarde, helt befriad från tralliga refränger. Musiken är tämligen svårsmält, men definitivt mer unik och egensinnig än de tidigare bandens. Stefan Ljungdahl spelade synth i bästa Kraftwerk-stil, det vill säga med en stenstods ansiktsuttryck. Vokalisten Ivan Hirvonen var hans diametrala motsats i sin säregna spasmiska dans och plötsliga vansinnesvrål i den plågade mikrofonen. Det kanske inte gick hem hos alla, men bandet ska ändå ha en eloge för att de skapat något genuint eget. Hur ofta ser vi det inom synthscenen?

Intervju: Kaos!

Tags: , , , , , , , , , , ,


Efter över tre långa år av slit i studion så är nu Kaos! äntligen redo att presentera debutalbumet “Scream in Silence” som släpps den 28 maj. Första singeln “Undesired Isolation” kom redan 2010 och följdes tidigare under våren upp med “Unreachable”.

Jens Atterstrand tog tillfället i akt och fick en pratstund med sångerskan Eva Kaxe som utgör denna Stockholmduo tillsammans med den forne Transpose-medlemmen Kristian Oscarsson..

– Hej Eva! Hela tre år har passerat sedan ni släppte den första singeln “Undesired Isolation” (2010). Hur är känslan nu när albumet äntligen är färdigt?

“Hej! Ja, det är jättekul och skönt att det äntligen är klart! Det är svårt att beskriva känslan men jag känner mig väldigt stolt. Jag har väl aldrig tvivlat på att vi skulle få ihop det men det började bli jobbigt när vi hela tiden fick flytta fram releasdatumet.”

“Vi hade hoppats på att bli klara tidigare, men samtidigt vill man inte släppa något som man inte känner sig klar med. Det har ibland varit svårt att få ihop tiden, jag hade gärna lagt mer tid på Kaos!, men det är ibland svårt när man som jag både jobbar och pluggar. Krille (Kristian Oscarsson) har också jobbat mycket de senaste åren och inte heller haft så mycket tid som han velat till att göra musik.”

– Kan du berätta lite mer om er bakgrund och hur ni började med musik tillsammans?

Jag och Kristian träffades redan 2003 genom min man, faktum är att Kristian faktiskt var med den kvällen vi träffades för första gången! Vi har alltid pratat massor om musik och gått på konserter tillsammans. När Transpose (Kristians tidigare bands) sångare flyttade till Göteborg så tog bandet paus och då föreslog min man att jag och Krille kanske skulle göra något tillsammans. Det tog ett tag innan vi tog steget men sen bokade vi in en dejt i Krilles studio och började skriva ihop. Den första låt vi skrev var (den första singeln) ‘Undesired isolation'”

– Hur ser arbetsfördelningen ut, vem gör vad och hur kommer låtarna till?

“Vi försöker göra det mesta tillsammans. Oftast gör vi en enkel bakgrund med ett trumbeat och kanske någon pad och sedan skriver vi en melodi på den. Sen brukar jag skriva ett första utkast till en text som vi sedan jobbar igenom tillsammans. Vi försöker sedan producera upp låten tillsammans även om Krille är den som sitter vid datorn mest. Jag står för sången medan han är den som har den tekniska kunskapen, medan jag i sin tur tar hand om det mesta kring PR-biten. Det är också Krille som gör den sista mixen och eventuell mastring om ingen annan gör den.”

– Du och (din man) Magnus har ju mer eller mindre pendlat mellan Stockholm och Berlin under en tid. Hur har det påverat arbetet med musiken?

“Pendlandet till Berlin har påverkat både negativt och positivt. Jag och Magnus bodde ju tillsammans i Berlin april 2011-jan 2012 och då hade självklart Kaos! mindre tid att arbeta med musiken. Vi pratade på Skype varje vecka och jag sjöng in lite slasksång för att testa texter som jag skickade till Krille. Han skickade också filer till mig med nya mixar eller nya idéer. Sen var Krille nere och hälsade på flera gånger under den tiden då vi arbetade intensivt med Kaos!”

“Däremot så blev det ju lite svårt för kontinuiteten och det gjorde att vi fick skjuta upp releasen för debutalbumet det positiva med tiden i Berlin är att det är en mycket inspirerande stad och mycket av det material som vi skrivit där är vi mycket nöjda med. Vi har ju dessutom fått en ny marknad för vår musik på ett bra sätt. Jag känner många som håller på med musik i Berlin och den 7 juni spelar vi på KingKongKlub. Då kommer jag också sjunga en duett med Timo C. Engel som är DJ och tidigare var en del av Noah Grain. Det ska bli jättekul!”

– Ni har stort releaseparty på KGB i Stockholm på lördag (den 1 juni) och spelar som sagt i Berlin veckan efter. Hur ser de närmaste planerna ut i övrigt? Krille pratade om en EP till hösten…?

“Vi har massor av lösa planer men inget bestämt. Vi hoppas att få till lite fler spelningar både i Berlin och vi skulle gärna spela i andra städer i Sverige också; Göteborg, Helsingborg, Malmö, Linköping, Sundsvall… vi är öppna för allt! Det kommer absolut att komma en ny singel i höst. Detaljerna är ännu inte klara, vi ser just nu över flera olika planer, men något slags släpp blir det till hösten, garanterat!”

Albumet släpps imorgon den 28 maj och kommer finnas tillgängligt både digital och på CD via utvalda butiker, bland annat på Kollaps Records i Stockholm där bandet också kommer göra ett kortare framträdande klockan 13.00 på lördag den 1 juni.

(Samtliga foton nedan: Enzo Simone)

Kaos! presenterar “Scream in Silence”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


Efter en minst sagt smygande introduktion, som via de två släppta singlarna “Undesired Isolation” (2010) och “Unreachable” (2013) har tagit nästan tre år, så är det nu äntligen dags för Kaos! att presentera debutalbumet “Scream in Silence”.

Den Stockholmsbaserade electropopduon, som består av sångerskan Eva Kaxe tillsammans med Kristian Oscarsson, träffades under 2003. Eva har sjungit i kör sedan barnsben och sjunger numera i Unisoul Music Choir.

Kristian har i sin tur ett förflutet i synthpopkvintetten Transpose tillsammans med Peter Fogselius, Istvan Stenberg, Stephanie Burberry och Fredrik Stenbeck.

Under 2009 började duon skriva musik tillsammans och året därpå singeldebuterade man med “Undesired Isolation”.

Till mastringen av albumet har man tagit hjälp av Kristians gode vän (och tillika Evas make) ljudteknikern och producenten Magnus Å Kaxe som tidigare har arbetat bland annat med Celine Dion, Gareth Gates och Westlife.

Eva Kaxe berättar mer

Vi har längtat otroligt mycket efter den här dagen. Vi har arbetat både länge och intensivt med det här albumet och därför känns det nu fantastiskt roligt, men också skönt, att vara klara och kunna dela med oss av vad vi har åstadkommit. Framför allt ser vi fram emot att möta publiken igen och hoppas såklart de ska gilla vad de hör.”

“Scream in Silence” innehåller tolv spår (inklusive introt “2009” och den instrumentala avslutningen “Train”) och kommer finnas tillgänglig digitalt – bland annat via Klicktrack, iTunes och Spotify samt säljas på CD via bandets hemsida och i utvalda butiker.

Den 1 juni bjuder Kaos! in till releaseparty på KGB i Stockholm. DJ-båset gästas då av vår egen DJ Elektroskull via Solar Driftwood (aka Jens Atterstrand) som även bidragit med foto till albumomslaget. (Lyssna på de två singlarna via Spotify nedan!)

“Scream in Silence” släpps den 28 maj.

Tracklist

  1. 2009
  2. Unreachable
  3. Innerspace
  4. Without You
  5. Fun
  6. Friday
  7. Undesired Isolation
  8. The Wall
  9. Waiting
  10. Freitag
  11. Scream in Silence
  12. Train



Liverapport: Cinemascape 20130309, Stockholm

Tags: , , , , , , , , ,


Artist: Cinemascape
Datum: lördag 9 mars 2013
Scen: KGB, Stockholm
Arrangör: Plus One
Rapport: Jens Atterstrand
Foto: Diana Malm

OBS! Missa inte fotogalleriet nedan!

För att introducera det nya albumet “Cold Heaven” så bjöd Cinemascape på en spelning på KGB i Stockholm. Huvudskribent Jens Atterstrand och och fotografen Diana Malm levererar följande rapport..

Electropopkvartetten Cinemascape, som består av de båda sångarna Johan Jarl och Sebastian Milo tillsammans med Marcus Johansson och Katie de Bourgh, släppte debutalbumet “The Falling Impossible” på egen hand under 2010 (för att sedan släppa det på nytt via tyska Conzoom Records under det förra året).

Efter en att ha gjort en handfull livespelningar runtom i landet de senaste åren, så konstaterar jag glatt att Cinemascape låter och ser allt bättre ut live. Kvartetten visade upp en härlig glädje på scen och bjöd på en bra mix av spår hämtade från deras båda album.

Arrangören Plus One med Elin Pelin i spetsen lyckas fortsatt väldigt bra med sina arrangemang på KGB. Tyvärr är ljudet dock inte det bästa i den svårmixade källarlokalen, men stämningen var riktigt bra med assisterande DJ’s både på övre och nedre plan före och efter spelningen.

Stort tack till Elin Pelin & company, Cinemascape samt alla som bidrog till en trevlig kväll!

The Pain Machinery – “Restart”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) Vinyl, Kassett, Digital
Skivbolag: Complete Control Productions
Releasedatum: 29 juni 2012
Genre: EBM, Industrial, Experimental
Recensent: Lisa Zetterström

Snyggt men spretigt från Stockholmsduon

”Restart” är det senaste albumet från stockholmsduon The Pain Machinery, som milt sagt är mycket produktiv. De har sedan 2010 släppt tre fullängdare och ”Restart” är alltså deras fjärde på två år. I slutet av juni hade de en releasefest på KGB i Stockholm för detta album, vilket är mer än vad andra band har (och borde ha, jag älskar partaj). Det märks att medlemmarna Jonas Hedberg och Anders Karlsson brinner för sitt kärleksbarn, men samtidigt känns det som att de hade alldeles för bråttom med att slutföra ”Restart”. Det har gått fort, alldeles för fort.

Det är mycket snygg experimentell industrial med mycket new beat- och acidvibbar (vilket såklart går hem hos mig) men det känns inte som att det finns någon närmare eftertanke och budskap med albumet. Det är något spretigt och rörigt – och inget som griper i tag i mig förutom första låten ”Liquid Silver”, som enligt mig är en pärla. Den har en väldigt kuslig stämning och känns väldigt creepy emellanåt, vilket jag älskar. Jag önskar att hela albumet hade haft samma röda tråd.

Hade The Pain Machinery låtit arbetet med albumet få mogna och ta sin tid, så hade det kunnat bli riktigt lysande.

Tracklist

  1. Liquid Silver  4:37
  2. Kick  3:54
  3. Outside  4:44
  4. Wired  4:59
  5. Running Red  4:24
  6. There Will Be Blood  3:47
  7. Damage  4:22
  8. Like Ice (Digital version)
  9. Running Red (Bonus Beats) **

** Medföljer som bonus vid köp av hela albumet digitalt.