Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Jewel"

Boytronic – “The Robot Treatment”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) Vinyl, CD*, digital*
Skivbolag: Wuff Records
Releasedatum: 6 september 2019
Genre: Electropop, synthpop
Bandmedlemmar: Holger Wobker, James Knights
Land: Tyskland/England
Recensent: Stefan Last

(English version below)

Boytronic på riktigt

På rak hand kan jag inte komma på något tidigare fall där en avhoppad originalsångare och dennes ersättare slagit sina påsar samman och väckt nytt liv i ett band där båda varit frontfigurer. Nu har det i alla fall hänt. På The Robot Treatment gör Holger Wobker, som en gång var med och grundade Boytronic, gemensam sak med James Knights som plockades in som sångare på förra plattan Jewel (2017) och som samtidigt är högst aktuell med sitt eget soloprojekt Knight$.

Holger bidrar med det där omisskännliga Boytronic-uttrycket som ligger mycket i hans karaktäristiska röst, medan James kryddar med en stor dos av sin kärlek till 80-talet och den unika hybriden av synthpop och italo disco som kännetecknar hans sologrejer. Detta märks direkt i ”Under the Red” som efter ett kort intro inleder albumet och sätter tonen för vad som komma skall.

I efterföljande singelspåret ”All You Can Eat” lyser James Knights igenom med sin krispigt producerade ”britalo” som lika gärna kunde varit hämtad från hans soloplatta som släpptes tidigare i år. Både Holger och James greppar mikrofonen i detta sprakande dansgolvsfyrverkeri.

Precis som på tidigare Boytronic-album blandas upptempolåtarna upp med aningen lugnare midtemponummer, som exempelvis ”Smell of Fire”, som lätt hade platsat på The Continental, och Pet Shop Boys-doftande ”You Can’t Get Fooled By Love”.

Som band har Boytronic genomgått otaliga lineups med varierande framgång. De gånger Holger Wobker varit ombord är dock de gånger det verkligen känts att det är på riktigt, och The Robot Treatment är absolut inget undantag. Hans samarbete med James Knights har resulterat i ett album som är precis lagom retro samtidigt som det blickar framåt. Jag håller tummarna för att detta samarbete håller i sig och bjuder på mer musik framöver.

Tracklist

Bildresultat för boytronic robot treatment release date

01. Venus Covers Mars (Intro) (00:18)*
02. Under the Red (04:30)
03. All You Can Eat (03:58)
04. Wayward Sister (03:52)
05. Smell Of Fire (05:08)
06. No Sad Songs (04:04)
07. Venus Covers Mars (03:34)
08. You Can’t Get Fooled By Love (04:21)
09. Bark (04:18)
10. She Gave Me Money (05:08)
11. Can’t Wait A Second (04:57)

Bonus Tracks

12. Venus Covers Mars (Antoni Maiovvi Remix) (06:12)*
13. Under The Red (Leaether Strip Remix) (05:16)*
14. All You Can Eat (Ant-People Remix) (05:35)*

Boytronic for real

Off the top of my head I can’t think of any previous instance where a former original singer and his replacement have come together and brought new life to a band they both have fronted. Well, now it’s happened. On The Robot Treatment Holger Wobker, who once founded Boytronic, join forces with James Knights who was brought in as singer on the last album Jewel (2017) and who is also keeping busy with his own solo project Knight$.

Holger brings that unmistakable Boytronic vibe that is so much embedded in his voice, while James spices things up with his love of the 80s and the unique hybrid of synthpop and italo disco that characterizes his solo output. This becomes immediately apparent in ”Under the Red” that opens the album after a short intro and sets the tone for what’s to come.

Next up is the single ”All You Can Eat” where James Knights shines through with his crisply produced ”britalo” that could very much have been taken from his solo album that was released earlier this year. Both Holger and James take to the mic in this sparkling dance floor stomper.

Just like on earlier Boytronic albums the uptempo songs are interspersed with slightly slower midtmpo numbers, such as ”Smell of Fire”, which wouldn’t have been out of place on The Continental, and the Pet Shop Boys-tinted ”You Can’t Get Fooled By Love”.

Boytronic as a band has gone through a countless number of lineup changes, with varying degrees of success. However, the times when Holger Wobker has been on board are the times when it has felt for real, and The Robot Treatment is by no means an exception. His collaboration with James Knights is just the right level of retro while still being forward-looking. I’m crossing my fingers that this team-up will bring us more music in the years to come.

Boytronic – “Jewel”

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: SPV (Oblivion) / Metropolis Records
Releasedatum: 3 november 2017
Genre: Electropop, synthpop
Bandmedlemmar: Hayo Lewerenz, Ingo Hauss, James Knights
Land: Tyskland/England
Recensent: Jens Atterstrand

 

(English version below)

Komplicerar inte saker i onödan

Boytronics historia är kortfattat en rätt komplicerad historia. Utan att dra hela händelseförloppet ännu en gång, så kan man kort och gott säga att bandet har haft snudd på en handfull olika sättningar efter det att originalduon med Holger Wobker och Peter Sawatzki debuterade med det klassiska albumet “The Working Model” 1983. Den nuvarande trion består av Hayo LewerenzIngo Hauss och den nyrekryterade brittiske sångaren James Knights, som sedan tidare även är känd från Scarlet Soho och soloprojektet Knight$.

När en klassisk akt bestämmer sig för att återuppstå ytterligare en gång med total avsaknad av originalmedlemmar, så måste jag erkänna att det ibland kan skapa lätt förvirrade och kluvna känslor inombords. Men utan att gräva ner mig ytterligare i detta, så tänker jag nu försöka avhandla Boytronics nya album “Jewel” med öppet sinne, som det i sammanhanget relativt starka elektroniska popalbum det är.

Att inte referera till det “klassiska” Boytronic i det här sammanhanget hade varit ett tjänstefel av högsta graden och i den bemärkelsen får “Jewel” fullt godkänt. James Knights är en duktig sångare, som förresten också bör ha en stor eloge för det mod han visat upp när han till synes utan minsta tvivel eller tveksamhet har tagit sig an uppgiften att fronta en av den här scenens mest klassiska akter. Även om jag helst vill bedöma honom för hans egna insats, så vill jag samtidigt uttrycka att han även har lyckats väldigt bra med uppgiften när det kommer till att förmedla de känslor som jag och många med mig säkert förknippar med Boytronics musik.

“Jewel” innehåller en bred flora av välskrivna elektroniska poplåtar i såväl dur som moll paketerade i en ständigt åttiotalsdoftande ljudkostym. Samtliga låtar har stark hitpotential med fina melodier och starka refränger. Glädjespridare som de inledande “Time After Midnight” och den OMD-doftande “The Universe” möter mörkare i mittpartiet melankoliska och lite mörkare inslag, som min personliga favorit “Dark Passion”“Free to Love” och den starka balladen som utgör titelspåret. “Mad Love” lånar sedan basgången från New Orders megahit “Blue Monday” och för tankarna till åttiotalets Eurythmics när James Knights med en stor dos av soul i Annie Lennox-manér framför refrängen ovanpå ett skruvat och komplext ljudarrangemang.

“Jewel” komplicerar inte saker i onödan och har heller ingen som helst anledning att göra det. Det innehåller ett antal väldigt välskrivna spår och alla som uppskattar åttiotalsdoftande melodistark synthpop med refränger som fastnar ordentligt kommer garanterat finna ett antal favoritlåtar på det här albumet.

Tracklist

01. Time After Midnight (04:41)
02. The Universe (05:32)
03. Mad Love (04:14)
04. Share (06:15)
05. My Baby Lost Its Way (04:47)
06. Jewel (05:53)
07. Dark Passion (04:25)
08. Free To Love (05:47)
09. Big Hands For The Dreamers (03:51)
10. Disco City (05:12)
11. New Year’s Day (04:31)

(English version below)

Doesn’t complicate things unnecessarily

Boytronic’s history is briefly a fairly complicated story. Without going through the whole sequence of events once again, let’s just leave it to the fact that this band has been set up in almost a handful of different ways since the original duo with Holger Wobker and Peter Sawatzki released their classic debut album “The Working Model” back in 1983. The current trio consists of Hayo Lewerenz, Ingo Hauss and the newly recruited British singer James Knights, who is also known from Scarlet Soho and his Knight$ solo project.

When a classic act decides to reappear once more with total lack of original members, I have to admit that it sometimes leaves me with somewhat confused with shattered emotions inside. But without dwelling deeper into this, I’m going to try and deal with Boytronic’s new album “Jewel” with an open mind and just as the, in this context, relatively strong electronic pop album that it is.

Not referring to the “classic” Boytronic in this context would be misconduct at the the highest degree, and in that sense, “Jewel” gets my full approval. James Knights is a good singer who, by the way, should also be given huge credit for seemingly without any doubts have had the great curage to take on the task of fronting one of the most classic acts. Even though I’d prefer to judge him for his own inputs, I would also like to express that he has also been very successful when it comes to conveying many of the feelings that I and many with me surely associates with Boytronic’s music.

“Jewel” contains a wide flora of well-written electronic pop songs that goes in major aswell as minor tones, constantly packed in an 80’s sound suit. All the songs have strong hit potential with nice melodies and strong choruses. Joyful songs like the introductory “Time After Midnight” and the OMD-scented “The Universe” meet melancholic and slightly darker additions, like my personal favorite “Dark Passion”, “Free to Love” and the strong ballad that make up the title track. “Mad Love” then lends the bassline from New Order’s megahit “Blue Monday” and makes me think of the eighties era of Eurythmics as James Knights with a large dose of soul in Annie Lennox-style brings us the chorus on top of the quirky and complex sound arrangement.

“Jewel” doesn’t complicate things unnecessarily and it has no reason to. It contains a number of very well-written tracks, and anyone who appreciates eighties-throbbing melodic synth pop with choruses that stick will definitely find a number of favorite songs on this album.