Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Forrest Avery Carney"

Artificiell intelligens på nytt Mr. Kitty-album

Tags: , , , , , ,


Mr. Kitty, som senast släppte “Fragments” (2015) är återvänder senare under våren med nytt material.

Bakom Mr. Kitty finner vi den Texasbaserade Forrest Avery Carney och på det kommande albumet “AI” bjuder på femton nya spår av sin självdestruktiva minimal-synthpop inklusive två gästspel signerade den New York-baserade dreampop-akten Pastel Ghost och vocaloid-superstjärnan Megurine Luka.

Utöver den begränsade CD-utgåvan av “AI”, som levereras med det exklusiva bonusspåret** “Inside Your Skull”, så släpps albumet även digitalt och i en begränsad kassettutgåva.

Lyssna på det första smakprovet “Crisis Point” nedan.

 

“AI” släpps den 5 mars via Negative Gain.

 

Tracklist

01. I…
02. Undo
03. Habits (feat. PASTEL GHOST)
04. Forget
05. give/take
06. No Heart
07. Malformed
08. Crisis Point
09. Earthstones
10. Lamentation
11. Dream Diver (feat. 巡音ルカ)
12. Birds Of Prey
13. Healing Waters
14. Greater Than Us
15. I Hope You Fall Apart
16. Inside Your Skull (Bonus Track)**

Mr. Kitty – “Time” + “Life”

Tags: , , , , , , , , ,


Format: (Album), CD, 2CD, Kassett, Digital
Skivbolag: Juggernaut Music Group
Releasedatum: 28 mars 2014 / 8 juli 2014
Genre: Electropop, Synthpop
Bandmedlemmar: Forrest Avery Carney
Land: USA
Recensent: Alexander Johansson

FacebookTwitterLast.fmwimpSpotifyDiscogsSoundcloudBandcamp

(English version below)

Hankatten spinner charmant

Det är först i tredje Southpark-säsongen Cartmans katt får namnet Mr. Kitty. Detta efter att Cartman upptäckt att det han trodde var en hankatt var en honkatt, enligt Urban Dictonary. Forrest Avery Carney delar vissa androgyna själsfrändedrag med IAMX men menar själv att han tog namnet från en katt i bok iklädd slips och hatt som han funnit det sofistikerat. Detsamma måste sägas om kattens musik som är ytterst elegant och sofistikerad. Carney kallar själv musiken för ”self-destructive synthpop”. Och visst är det pop, särskilt på vackra “Life” som tidigare i år kom i en deluxe-utgåva och som jag varmt rekommenderar. För en gubbsynthpopare påminner musiken kanske lite mer om electro-techno – ett fåtal, ofta vemodiga, strofer repeteras i radiovänlig längd – än traditionell synthpop. Samtidigt så finns där ljuva melodier, fina texter och en större bred i ljudbilden än vad technon brukar erbjuda.

Nya albumet “Time” är rivigare än “Life”, det är fler distade röster, som i bästa låten “Laceration” och tempot är i genomsnitt högre än på “Life”-låtarna. Detta brukar indikera bättre i min värld, men tyvärr kommer inte “Time” riktigt upp till det fina popsnickeriet på “Life” som är det mer enhetliga och mjukt spinnande albumet av de båda. Trots att “Time” är rivigare är det fortfarande mycket långt till Skrillex och liknande. Mr. Kitty skapar samma dansanta electro med bas i techno kryddat med ett synthpopiskt svårmod som upplevs väldigt europeiskt trots kattens hemvist bland cowboysarna i Austin, Texas. Det är elegantare, smartare och innerligare än partyelectropoparen Rex the Dog och mer dansant än östkustlandsmannen Maxwell’s Complex minimalistiska synthpop. Mr. Kitty har inte samma röstomfång och bredd som IAMX, många låtar innehåller pratsång och påminner om fantastiska Sydafrikanska Acretongue.

Denna katt spinner charmant.

“Time”

6/10 BRA!

Bästa låtarna: “Laceration” och “Hold Me Down”

“Life”

7/10 MYCKET BRA!

Bästa låtarna: “London”, “Insects (IIOIOIOII Remix)”, “Unstable”, “Holy Death” och “Sacrifice”

Tracklist “Time”

mr.kitty

01. XIII (03:36)
02. Rats (03:29)
03. Glow (03:45)
04. Hollow (04:12)
05. Devour (04:13)
06. Neglect (03:36)
07. Serenity (04:06)
08. Pathogen (03:20)
09. After Dark (04:19)
10. Laceration (03:40)
11. Black Truth (03:50)
12. Into Nothing (04:29)
13. Hold Me Down (03:57)
14. Shadow Dancer (04:15
15. Child Of The Earth (04:14)

 

Tracklist “Life” (Deluxe Edition)

01. Insects (03:57)
02. Heaven (04:33)
03. Unstable (04:15)
04. Sacrifice (05:29)
05. Holy Death (03:36)
06. Labyrinth (04:00)
07. Scars (04:18)
08. Drown (04:24)
09. London (04:04)
10. Dearlove (04:44)
11. Choke (03:44)
12. Years (03:34)
13. Escape (04:58)
14. Amnesia (03:55)
15. Father (03:16)
16. Hurt (04:33)
17. Insects (IIOIOIOII Remix) (04:48)

 

(English version below)

Purring in the most amiable fashion

According to Urban Dictonary it is in Southpark season 3 when Cartman’s cat gets the name Mr. Kitty. Only after Cartman found out that the cat he thought was male actually was female. Forrest Avery Carney, the artist behind Mr. Kitty, share some androgyne features with one of my favourite artists IAMX but my hypotheses about the name proves to be wrong. Mr. Carney claims that the name is actually from a cat in book with a hat and a bow tie and that he had found the cat looking sophisticated. Mr. Kitty’s music contains a lot of that same sophisticated quality. But there are elements of abundance in sounds, styles and productivity that resembles the Southpark cat’s insatiable hunger.

Mr. Kitty calls his music ”self-destructive synthpop”. And yes, it is pop, especially on the beautiful album “Life”, that came in a deluxe edition earlier this year and which a dearly recommend. For synthpop-oldsters Mr. Kitty’s music perhaps sound a little more like electro with techno elements; a few, often melancholy, verses in radio-friendly length; than traditional synthpop. Mr. Kitty’s voice has a more narrow range than IAMX’s and on some songs he is almost singing-speaking in a manner close to another favourite artists of mine, South African Acretongue. At the same time there are these sweet melodies, fine lyrics and the great depth in atmosphere and subtle sound production that techno rarely is capable of providing. Mr. Kitty has qualities superior to the party-electro artist Rex the Dog. He has more in common with fellow countryman Maxwell’s Complex and his minimalistic electro-synthpop and self-destructive sadness.

The new album “Time” is more raucous than “Life”, there more distorted voices, e.g. the best song “Laceration”, and the overal tempo is slightly faster compared to the songs on “Life”. This usually indicates better in my world, but I am not sure if “Time” reaches the peaks and fine touch of “Life”. Although, both albums are purring in the most amiable fashion.

Best songs on “Time”: “Laceration” and “Hold Me Down”

Best songs on “Life”: “London”, “Insects (IIOIOIOII Remix)”, “Unstable”, “Holy Death” and “Sacrifice”