Format: (Album) CD, Digital Skivbolag:DSM Records Releasedatum: 6 april 2012 Genre: Dark electro, industrial Recensent:Joakim Holfve
Ett steg fram och två tillbaka
Det är lite svårt att veta vad AD Inferna vill vara. Efter att ha gått från hybridfusion till harshelectro i och med förra årets “There is No Cure”, har man i stället för att slipa på formen tagit ett kliv till. Man har landat någonstans mellan gothiga ballader och förbannad ebm.
Musiken ligger kvar där den låg ifjol. Skillnaden är att man har tonat ner hela ljudbilden och låtit de franska sångtexterna ta en större plats. Syntharna är vad de är och även om det inte är originellt så är det välarbetat och snyggt. Då är det större skillnad på hur man framför sina elva spår rent vokaliskt. Som att bygga vidare på sitt skräcktema är det mycket dova smygskrik och utdragna vokaler avslutandes i choking. Det funkar – men det blir heller aldrig riktigt bra! (fortsättning nedan)
“Ultimum Omnium” hamnar någonstans i mellanmjölkens land. Arvet från förra albumet finns där, men då liksom nu är det inget som riktigt står ut – åt något håll. Plattan blir jämntjock och de spår som har det lilla extra, till exempel “Revelations” och “Extinction”, är inte vassa nog för att höja fransmännens sjätte album. Spåren är för lika varandra och oavsett hur väljobbat det än är blir det lite grötigt när kompen och melodierna smälter ihop.
AD Inferna känns jämnare, snyggare, seriösare och mer kompletta än någonsin tidigare – men det riktigt kvalitativa låtmaterialet saknas fortfarande och det blir lite för uppenbart på “Ultimum Omnium”.
Tracklist
Opus Dei 1:07
Shed No Tears 5:08
Hell Within 5:14
All Shall Die 4:33
Madone 3:32
Revelations 17 5:28
Extinction 4:19
Das Ende 4:39
Litanie de Sang 5:46
AD Inferna 4:43
Inifinite Si Mal 5:15
RecensionComments Off on AD Inferna – “Ultimum Omnium”
Format: CD / Download Skivbolag:Katyusha Releasedatum:20 juni 2011
Genre: Harsh-EBM, Dark Electro
8/10
Värt den långa väntan
Det har tagit lång tid för svenska Trakktor att få ut sitt debutalbum “Force Majeure”, men nu är det äntligen här och få gånger tidigare har jag tyckt att det verkligen var värt att vänta på ett debutalbum som nu. Albumet innehåller influenser från storheter som Skinny Puppy och Front Line Assembly.
Bandet har verkligen lyckats med en nästan scenisk ljudbild som ger mig personligen rysningar i sin brillianta enkelhet. Det är även en av aspekterna som gör det här albumet till en sådan fullträff.
Enkelhet kombinerad med en känsla som är insvept i en slöja av rytmiskt pumpande. De inblandade i projektet har anpassat plattan väldigt väl och skapat en komposition av hela albumet som mer eller mindre gör den till en ultimat partyplatta för de av oss som gillar hårdare EBM.
Skivan inleds med “Pandora’s Box” som är en galen inledning och verkligen flaggar upp vad som skall komma. “Soothsayer” är kanske min egen favorit, även om det är svårt att välja bara en, då den kombinerar alla de influenser som jag vill ha i en låt medan låtar som “Spitfire” och “Extinction” är dansanta, med en klar glimt i ögonvrån och ett litet flin när Trakktor ger en liten känga och gliring till andra storheter i genren.
Den tidigare trion, som numera är en duo bestående av frontmannen och sångaren Pierre Maier och Jens Lagnekvist (efter Tobias Janssons avhopp nyligen) är ju verkligen inga nykomlingar på den elektroniska musikscenen. Bandet har spelat live ett stort antal gånger runtom i sverige och keyboardisten Jens är även flitig i DJ-båsen på diverse synthklubbar under sitt alias DJ Conan.
Hela “Force Majeure” känns otroligt välkonstruerad och välgjord, vilket inte är så konstigt då bandet, enligt de själva, har konstruerat om albumet flera gånger innan man blivit helt nöjda med slutresultatet. Plattan är ett sant nöje att lyssna på och den blir inte heller aldrig tråkig. Jag tycker den är allt jag vill ha på ett album; dansant, rolig på sina ställen, hård, snabb och oldschool.
Det här är precis i min smak och jag rekomenderar den varmt. Själv väntar jag redan ivrigt på mer då det är svårt att få nog av Trakktor.
// David Lysholm, ElektroSkull – Synthportalen
(med viss korrektur/komplettering av Jens Atterstrand)
