Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Every Day is Halloween"

Panic Lift – “Skeleton Key”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital**
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 23 september 2016
Genre: Industrial rock, electro-industrial, harsh EBM
Bandmedlemmar: James Francis, Dan Platt, (Ben Tourkantonis)
Land: USA
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampSoundcloudReverbnationYoutube

(English version below)

En mix av stilar tar avstamp i nordamerikansk industrirock

New Jersey-baserade Panic Lift, som består av sångaren James Francis och Dan Platt, följer nu upp “Is This Goodbye?” (2012) med bandets fjärde album i ordningen.

“Skeleton Key” gör liksom tidigare ett tydligt avstamp i en relativt typisk nordamerikansk och stundtals väldigt melodisk industrirock, men Panic Lift är inte rädda för att förpacka sitt låtmaterial i en lång rad olika stilar. Ljudbilden innehåller inslag av såväl poppigare tongångar liksom mer avskalad EBM och aggressiva mörkare elektroniska dansgolvsnummer som bandet tidigare har levererat en hel del av.

Det som lyfter helheten är Panic Lifts fina förmåga att ofta väva in tämligen medryckande och greppvänliga melodier som i electro-industriella rockhymner som i den fullmatade och refrängstarka “The Poison Remains” och “Of Shadows and Trees” där den senare på sina ställen får mig att tänka på storslagen psykadelisk industrirock. “Mercy Home” är komplex, melodiös och bombastisk på samma gång och den gitarriff-tunga refrängen sitter verkligen som en smäck. Spåret ändrar skepnad flera gånger och ett härligt mörkt och mystiskt skimmer framträder när den tonas ner och toppas med såväl vocoder som flera väldigt originella syntharrangemang.

De hårdare inslagen är väl framförda och även om det måhända inte är i dessa spår som Panic Lifts visar sina starkaste låtskrivarkvaliteter, så torde såväl “The Path” och “How Long it Takes to Break” fungera ypperligt på de mörkare dansgolven. “Paper Mask” och “From Blue to Black” innehåller i sin tur en mix av såväl hårt distad liksom en mer avskalad och ren sånginsats i samma stil som Aesthetic Perfection och Imperative Reaction. Detta ger gott utrymme till de genomgående relativt starka refrängerna och bidrar till ett förhållandevis lättlyssnat och trivsamt intryck.

Det här är ett album som, trots sin spretighet, fungerar hyfsat bra även i sin helhet och trots ett par, enligt min uppfattning, rätt ordentliga bottennapp som den tämligen menlösa “Every Day is Halloween” så kommer Panic Lift definitivt undan med äran i behåll med “Skeleton Key”.

7/10 MYCKET BRA!

panic_lift

Tracklist

01. Time Enough At Last (05:22)
02. Paper Mask (03:41)
03. This Poison Remains (04:21)
04. A Ghost Story (04:42)
05. The Path (04:28)
06. Of Shadows And Trees (04:39)
07. Finally What You Wanted (04:54)
08. How Long It Takes To Break (04:53)
09. Skeleton Key (06:52)
10. Every Day Is Halloween (04:41)
11. Mercy Home (05:10)
12. From Blue To Black (03:16)
13. Lighthouse (By My Side Tonight) (06:46)
14. This Poison Remains (The Amatory Murder Remix) (04:10) **
15. Of Shadows And Trees (DeeperNET Remix) (04:46) **
16. Finally What You Wanted (Cynical Existence Remix) (04:02) **
17. Paper Mask (Silver Walks Remix) (03:52) **

(English version below)

A mix of styles resting on foundation of North American industrial rock

The New Jersey-based duo Panic Lift, with singer James Francis and Dan Platt, now follow-up “Is This Goodbye?” (2012) with the band’s fourth album in order.

“Skeleton Key”, as their previous material, has it’s foundation in fairly typical North American and sometimes very melodic industrial rock, but Panic Lift is not afraid to package their song material in a wide variety of styles. The sound image contains both pop elements aswell as stripped down EBM and more aggressive and darker electronic dancefloor numbers that the band previously have delivered in abundance.

The key that lifts the whole is Panic Lift’s superb abilities to often weave quite captivating and gripping melodies into it all in electro-industrial rock anthems like the fully loaded and chorus-strong “The Poison Remains” and “Of Shadows and Trees” where the latter in some parts makes me think of quite grand and gloomy psychedelic industrial rock. “Mercy Home” is complex, melodic and bombastic at the same time where the guitarloaded chorus really fits like a glove. The track changes character several times and a wonderfully dark and mysterious glow emerges when it’s transitions are toned down and topped with vocoder well as several very original synth arrangements.

The harsher elements are all well rendered and although it may not be in these kind of tracks that Panic Lift puts their best abilities on display, both “The Path” and “How Long It Takes to Break” will surely work superbly on the darker dancefloors. “Paper Mask” and “From Blue to Black”, in turn, contains a mix of both hard distorted and more stripped-down and clean vocal performances in the style of Aesthetic Perfection and Imperative Reaction. This gives generous space to the continuously strong choruses and contributes to a relatively easy and pleasant listening experience.

This is an album that despite its slight case of sprawling, works pretty well even in full and despite a few, in my opinion, proper lows on here like the rather bland and dull “Every Day is Halloween”, Panic Lift has definitely gets away with their honor completely intact with “Skeleton Key”.