Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Ett"

Folk Är Folk – “Ett”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) Kassett, digital
Skivbolag: Rundgång Rekords
Releasedatum: 20 juli 2019
Genre: Electropop, pop
Bandmedlemmar: John Lindqwister, Jonas Rasmusson, (Richard Flow)
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

 

Charmant punk-progg-elektropop från talangfull duo

Hur vida den nya svenskduon Folk Är Folks bandnamn lånats från en rak översättning av titeln till Depeche Modes klassiker “People are People” från 1984 är väldigt oklart. Även efter ett antal genomlyssningar av deras debutalbum Ett.

Folk Är Folk består av John Lindqwister (Machinista, Basswood Dollies, Cat Rapes Dog), producenten och låtskrivaren Jonas Rasmusson (Train to Spain) och live-medlemmen Richard Flow (Machinista, Haze For SaleVision Talk). Tillsammans komponerar de minimalistisk elektronisk pop med en stor dos do-it-yourself attityd i samma lekfullt melodiska anda som exempelvis Page.

Med delar lånade från både Adolphson & Falk och Kraftwerk samt inspirerade av svensk punk och progg avhandlar Ett låtar om ensamhet, sorg och panikångest men Folk Är Folk hinner även med en fin hyllning till skivbolaget Rundgång Rekords med dess tillhörande charmanta butik. Alltsammans utspelat i det här elaka, onda och ibland nästan omänskliga satans rummet i tiden som ödet har tvingat oss leva våra liv i.

Berättelserna på Ett är nakna och ärliga, utan krusiduller och på träffsäkert THÅSTRÖM-manér sätter många av låtarna ord på de där känslorna som vi alla bär inom oss med jämna mellanrum. Albumet förmedlar budskapet att det ta mig fan bara måste få vara okej att må jävligt risigt ibland och duon förmedlar detta charmant och opretentiöst, både på fullaste allvar och med glimten i ögat med en stor dos svart ironi.

Ljudbilden på Ett är sprungen likt direkt ur en 8-kanals-porta där fyra av kanalerna har slutat fungera för längesen och med hjälp av simpla synthriff och minimala analoga basgångar ovanpå lika simpla trummaskinsrytmer så förmedlar John Lindqwister sina personliga berättelser. Som den om ensamhet i det medryckande inledningsspåret “Sommarregn”, en låt som tillsammans med punkiga “Så jävla less”, där Folk Är Folk vill uttrycka en tillfällig avsky mot den digitala tidsåldern, är mina personliga favoriter. “Hela handen” i sin tur får mig med ett leende på läpparna att helt utan anledning att tänka på Imperiet.

Ett är ett ojämnt, eftertänksamt och på många ställen väldigt underhållande debutalbum, från två lika talangfulla som opretentiösa musikskapare. Rent musikaliskt vill verkligen jag såga några av spåren med motorsåg någonstans nere vid fotknölarna. Men det handlar nog egentligen mer om personlig smak och vem är jag att döma egentligen? Folk Är Folk gör ju precis vad de vill och passar det inte så stick och brinn!

Tracklist

Bilden kan innehålla: 1 person

01. Sommarregn (04:34)
02. Feber (05:00)
03. Hela handen (04:43)
04. Så jävla less (03:09)
05. (Jag) menar sådär (03:35)
06. Kontrollen blinkar rött (02:24)
07. Varför därför (03:29)
08. Vinyl (04:09)
09. Det kommer. Det står. Det faller. (03:40)