Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Electro Aggression Records"

tEaR!doWn – “Skin”

Tags: , , ,


 

tEaR!doWn har släppt en video till “Skin”. Låten är hämtad från deras senaste album Shades of Apathy som släpptes i vintras via Electro Aggression Records.

Sleepwalk – “Tempus Vincit Omnia”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD***, digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedate: 18 december 2017
Genre: Electro-industrial, EBM
Bandmedlemmar: Andreas Lehmann, Bruno Ruch
Land: Schweiz
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

En moderniserad och originell tolkning

Tiden övervinner allt och allt kommer och går i cykler. Ta bara CD-skivan som ett exempel. Under åttiotalet när den lanserades, så var framtidsplanen från elektroniktillverkare och musikbranschen glasklar: Formatet skulle komma att ersätta vinylskivan och inom en snar framtid göra de sju till tolv tum stora samlarobjekten till inget annat än just samlarobjekt. Resten är numera historia.

Men nog om det nu, veteranerna i Sleepwalk har ju släppt ett nytt album via kanadensiska Electro Aggression Records!

Den schweiziska akten, som bildades av (den numera avhoppade) Oliver Spring (från Nine SecondstEaR!dOwN och Nerve Conflict), Andreas Lehmann (från Framework) och Bruno Ruch (från Skalpell) släppte sina två första kassetter redan 1993. Bandet gjorde sedan sin officiella albumdebut med Door to Insomnia… (1995) via det klassiska tyska skivbolaget Khazad Dum och har sedan dess gett oss ytterligare en handfull album, senast Nibiru som släpptes via Dark Dimension Label Groups dotteretikett Scanner under 2012.

Men låt oss backa bandet lite först. Från mitten av åttiotalet fram till några år på nittiotalet så hände det nämligen någonting oerhört viktigt med musiken i vår alternativa elektroniska scen. Kanadensiska pionjärer som Skinny Puppy och Front Line Assembly började addera alltfler influenser hämtade från den rådande europeiska EBM-scenen där belgiska och brittiska akter som Front 242 och Nitzer Ebb redan var i full gång med att bygga vidare på den grund som tyska DAF och industripionjärer som Throbbing Gristle redan hade lagt. Tillsammans med en själ som i sin tur var stöpt lika mycket i en nordamerikansk rock n’ roll som tysk techno-form så växte en helt ny musikgenre fram. Listan av akter som någonstans på vägen har influerats av soundet på albumklassiker som Skinny Puppys Vivisect VI (1988) och Too Dark Park (1990) eller Front Line Assemblys Caustic Grip (1990) och Tactical Neural Implant (1992) är oändlig. Dessa verk har inte bara bidragit till att befästa Vancouver på den alternativa elektroniska musikkartan för all framtid, de har också tillsammans med en mängd andra album, haft ett ett gigantisk inflytande på den musikaliska utvecklingen i det här sammanhanget.

Sleepwalk är tydligt influerade av den här tidens ljudbild och utöver några mer klassiska EBM-inslag i spår som “#Fck Pplsm” och “DarkCity”, så är det ett tjockt Vancouverdoftande ljudlandskap som möter lyssnaren på det nya albumet Tempus Vincit Omnia. Träffsäkra små melodiska inslag och andra spännande detaljer samsas med ett stadigt, tungt och ofta dansant driv via genomtänkta arrangemang i ett antal välskrivna låtar som innehåller såväl snyggt programmerat örongodis som starka refränger och ledande melodier.

Texterna på Tempus Vincit Omnia reflekterar över en lång rad olika ämnen med fokus på människans grymhet i både vår omvärld och vår tänkbara ibland nästan oroväckande mörka framtid och albumet binds samman likt ett långt välljudande soundtrack. Monotona mellantempospår som “Carbon Ultimate” på andra halvan följs upp med snygg detaljrik programmering och albumets starkaste refränger i mörka klubbhits som “Concience” och “The Slaughter”. På “Robots” gör Sleepwalk en överaskande avstickare i en Düsseldorfsk skapelse där en klassisk robotisk vocodereffekt kryddar det rytmiska mellanspelet.

Allting går som sagt i cykler. Vinylskivan är hetare än på väldigt länge och lika het är den här moderniserade formen av electro-industrial. Skivbolaget Electro Aggression Records skall förresten ha en stor eloge för att de i stor utsträckning släpper musik som anammar den här gyllene eran av musik och de kan numera ta på sig en stor del av äran när det kommer till att hålla den här musikgenren vid gott liv.

På bonusdiscen Addendum Est, som kommer med den begränsade 2CD-utgåvan, levereras intressanta tolkningar av och alternativa versioner av några av spåren. Remixarbetet håller skivbolagets vana trogen hög kvalitet och utöver starka bidrag från akter som PyrrolinekFactor och Tri-State så får vi även två svenska bidrag från Seven Trees och No Sleep By the Machine.

På Tempus Vincit Omnia levererar Sleepwalk en moderniserad och originell tolkning av ett sound som uppfanns någonstans kring tidpunkter för Berlinmurens fall på ett fullmatat album som inte innehåller speciellt många svagheter.

Tracklist

01. Tempus Vincit Omnia
02. Blood
03. #fck pplsm
04. Angels
05. LSD
06. Dark City (Old School)
07. Carbon Ultimate
08. Conscience
09. Robots
10. Degeneration
11. The Slaughter
12. Hypnotic
13. Downfall
14. Leaders in Front 2017
15. Hall of Heroes
16. Ghost of Time

CD2 “Addendum Est” ***

01. Carbon Ultimate (Seven Trees Remix)
02. Hypnotic (Terminal State Remix)
03. Conscience (Pyrroline Remix)
04. Dark City
05. Degeneration (KIFOTH Remix)
06. Blood (Atropine Vintage Mix)
07. Bastard
08. Angels (Satori Edit by Second Disease)
09. Carbon Ultimate (kFactor Remix)
10. #fck pplsm (No Sleep By The Machine Remix)
11. Embrace
12. Hypnotic (tri-state Remix)
13. Blood (Trilogy Remix)
14. Conscience (Amorphous Remix)
15. Pulse of Time

(English version below)

A modernized and original interpretation

Time conquers all and everything comes and goes in cycles. Just take the compact disc as an example. In the 1980’s, when the format was launched, the future plan from electronics manufacturers and the music industry was clear: The format was supposed to replace the vinyl record and in the near future the seven to twelve-inch collector’s items was ment to become nothing more than just collectibles. The rest is now history.

But enough about that, the veterans Sleepwalk have released a new album on Canadian Electro Aggression Records!

The Swiss act, that was formed by Oliver Spring (from Nine Seconds, tEaR!dOwN and Nerve Conflict), Andreas Lehmann (from Framework) and Bruno Ruch (from Skalpell) released their first two cassettes already in 1993. The band then made their official album debut with Door to Insomnia… (1995) on the classic German record label Khazad Dum and has since given us another handful of albums, most recently Nibiru released on Dark Dimension Label Group’s daughter label Scanner in 2012.

But let’s back it all up a little bit first. From the mid-eighties to a few years into the nineties, something extremely important happened with the music in this alternative electronic scene. Canadian pioneers like Skinny Puppy and Front Line Assembly picked up influences from the prevailing European EBM scene, where Belgian and British acts such as Front 242 and Nitzer Ebb were already in the process of building on the basis of the foundation that German’s DAF and industrial pioneers like Throbbing Gristle had already made. Along with inputs from both the North American alternative rock n’ roll scene aswell as German techno, a whole new genre of music grew forth. The list of acts that somewhere along the way has been influenced by the sound of album classics like Skinny Puppy’s Vivisect VI (1988) and Too Dark Park (1990) or Front Line Assembly’s Caustic Grip (1990) and Tactical Neural Implant (1992) is endless. These works have not only contributed to forever putting Vancouver on the map of alternative electronic music forever, but also along with a host of other albums, have had a huge influence on the musical development in this context.

Sleepwalk is clearly influenced by the sound of this era and, in addition to some more classic EBM featured in tracks like “#Fck Pplsm” and “DarkCity”, it’s a thick Vancouverish soundscape that meets the listener on the new album Tempus Vincit Omnia. Well placed small melodic touches and other exciting details are combined with a steady, heavy and often dance-driven drive through thoughtful arrangements in a number of well-written songs that contain both well-programmed ear candy aswell as strong choruses and leading melodies.

The lyrics on Tempus Vincit Omnia reflects on a wide variety of topics focusing on human cruelty in both our world and the worrying dark future we’re going towards and the entire album comes together as one long soundtrack. Monotonous intermittent tracks like “Carbon Ultimate” on the other half are followed up with great detailed programming and the album’s strongest songs in dark club hits like “Concience” and “The Slaughter”. On “Robots”, Sleepwalk makes a suprise visit in a Düsseldorfian creation where a classic robotic vocoder effect spices up the rhythmic interplay.

Everything comes and goes in cycles. The vinyl format is back just as this modernized form of the classic electro-industrial sound. The record label Electro Aggression Records should by the way be given alot of praise for releasing music that embraces this golden age and they should take alot of credit for keeping this music genre very much alive.

The Addendum Est bonus disc, that comes with the limited 2CD edition, delivers interesting interpretations and alternative versions of some of the tracks. The remix work keeps the record company’s habit of high quality and in addition to strong contributions from acts such as Pyrroline, kFactor and Tri-State, we also get two Swedish contributions from Seven Trees and No Sleep By the Machine.

On Tempus Vincit Omnia, Sleepwalk delivers a modernized and original interpretation of a sound invented somewhere around time for the fall of the Berlin wall on a fullmatized album that doesn’t contain particularly many weaknesses.

tEaR!dOwN – “Shades of Apathy”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedatum: 18 december 2017
Genre: Electro-industrial, dark electro
Bandmedlemmar: Oliver Spring, Nico Scharlock
Land: Schweiz
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Ett starkt inslag i genren

Smack, boom, bang! Efter ett par teasers under hösten är det nu äntligen här. Electro-industrial duon tEaR!dOwNs efterlängtade tredje fullängdare “The Shades of Apathy”.

I sann EAR-anda, packat till bristningsgränsen (inklusive tre bonusremixer signerade The Psychic Force, Pyrroline och kFactor) så levererar nu duon bestående av Nerve Conflict-,  Nine Seconds– och Sleepwalk-bekantingen Oliver Spring och Nico “Charly” Scharlock ett album inspirerat av (för alla er som är bevandrade) lättlokaliserade fornstora hjältar från båda sidorna av Atlanten.

“Shades of Apathy” serveras ett antal mörka electro- och electro-industriella skapelser med utgångspunkten i den klassiska skolan och samtliga inkluderar en stor del av de där fina detaljerna som vi alla efterfrågar. Stämningsskapande intros, outros och mellanspel placeras i en modern och proffsig produktion som är både sammetslen och harmonisk men på samma gång dissonant, mörk och hårdslående.

En av styrkorna på albumet är den ständigt närvarande kontrasten där vackra stråkarrangemang toppas med snygga ledsynthar och små inslag av både akustiskt piano och andra ljud som sedan skickas rakt in i en välkonstruerad och tjock barrikad av analoga basgångar, effekter, samplingar och oljud. Konceptet fungerar ypperligt i det dystopiska ljudlandskap där tEaR!dOwNs mörka, personliga och välskrivna berättelser utspelar sig alltmedan de med hjälp av lager på lager bygger upp en stor bubbla av mikrodetaljer för alla att upptäcka.

Att finna någonting att kritisera kräver att man gräver relativt djupt. Men om jag skall nämna något så är det att de vokala insatserna dippar på några få ställen och att albumet innehåller vad som skulle kunna uppfattas som ett par upprepningar längs vägen. Detta är dock petitesser i sammanhanget och det vägs också upp av den genomtänkta sammansättningen som gör albumet i sin helhet till ett långt och mörkt soundtrack snarare än en spretig samling av enskilda hits.

Mina tre favoritspår radas upp i mittpartiet. De refrängstarka “Mirror” och “Skin” är båda två väldigt dansanta exempel som skulle vända upp och ner på vilket mörkt dansgolv som helst. Den tunga och atmosfäriska “Pathfinder” får mig sedan att tänka på Front Line Assemblys mellantempoklassiker “Infra Red Combat” och dessutom att längta efter att få se en hårdslående batterist leverera trumrytmen ovanpå den vobblande basgången på en livescen omgiven av rök.

När det kommer remixerna så är alla som förväntas av hög kaliber. Allra bäst gillar jag The Psychic Forces avskalade och uppsnabbade tolkning av “Pathfinder” som verkligen lyckas med att plocka fram basgången och melodierna på ett bra sätt.

“Shades of Apathy” är ett av förra årets starkare inslag i den nya vågen av musik i den här genren som just nu sköljer över oss i en relativt stabil stridande ström från flera håll och dess sammansättning och proffsiga produktion gör det också väldigt långlivat.

Tracklist

01. Apathy Part 1 (01:24)
02. Apathy Part 2 (04:28)
03. My World (04:58)
04. Rivers (05:07)
05. Mirror (05:02)
06. Skin (04:19)
07. Pathfinder (04:42)
08. Desire Machine (05:32)
09. Across The Sky (04:50)
10. Shades (04:23)
11. Addiction (05:35)
12. Apathy Part 3 (04:55)
13. Pathfinder (Rmx By The Psychic Force) (05:16)
14. My World (Rmx By Pyrroline) (04:57)
15. Mirror (Rmx By kFactor) (09:10)

(English version below)

A strong input in the genre

Smack, boom, bang! After a couple of teasers during the fall, it’s finally here. Electro-industrial duo tEaR!DOwN’s long-awaited third full-length “The Shades of Apathy”.

In true EAR spirit and packed to the burst limit (including three bonus remixes by The Psychic Force, Pyrroline and kFactor) the duo with Nerve Conflict-, Nine Seconds– and Sleepwalk-acquaintance Oliver Spring and Nico “Charly” Scharlock delivers an album inspired by (for all of you who knows) easily located heroes from both sides of the Atlantic.

“Shades of Apathy” offers a number of dark electro and electro industrial creations made from a classic foundation including a great deal of the fine details that we all request. Mood-creating intros, outros and interludes are placed in a modern and professional production that is both velvety and harmonious but at the same time dissonant, dark and hard-hitting.

One of the strengths of the album is the ever-present contrast, where beautiful string arrangements are spiced up with nice leadsynths and small elements of both acoustic piano and other sounds and then sent straight into a well-constructed and thick barricade of analogue basslines, effects, samples and noise. The concept works superbly in the dystopian soundscape in wich tEaR!DOwN’s dark, personal and well-written stories take place while they’re constructing a big bubble of micro-details for everyone to discover.

Finding something to criticize requires that you dig deeply. But if I should mention something, the vocal qualities dips in a few places here and there and the album also containts what could be perceived as a couple of repetitions along the way. However, this is petitions in the context, and it the thoughtful composition easily makes up for that and it constructs the album in its entirety as long and dark soundtrack rather than a sparse collection of individual hits.

My three favorite tracks all appear in the middle. “Mirror” and “Skin” with their strong choruses are both quite dazzling examples that would turn any dark dancefloor completely upside down. The heavy and atmospheric “Pathfinder” then reminds me of Front Line Assembly’s mid-tempo classic “Infrared Red Combat”, and in addition to that also makes me longing to watch a hard-hitting batterist deliver the drum rhyme on top of the vibrating bassline on a live stage surrounded by smoke.

When it comes to the remixes, all of them are as expected of a high caliber. However, The Psychic Force’s scaled-down uptempo interpretation of “Pathfinder” is my favourite as it really succeeds in picking up the bassline and melodies in a good way.

“Shades of Apathy” is one of last year’s stronger outputs in this new wave of music in this genre which now is flowing over us in a steady stream from several directions. Its composition as a whole and professional production also makes it very long-lasting.

tEaR!dOwN följer upp med “Shades of Apathy”

Tags: , , , , , , , ,


Oliver Spring, som sedan tidigare är inblandad i akter som Nerve Conflict,  Nine Seconds och Sleepwalk, återvänder nu tillsammans med bundförvanten Nico “Charly” Scharlock med det nya albumet “Shades of Apathy” under deras gemensamma electro/industrial moniker tEaR!dOwN.

Duon debuterade på egen hand med “Mind!Kick” (2008) varpå man plockades upp av kanadensiska Electro Aggression Records och släppte uppföljaren “Clouds Cover the Sun” 2013.

“Shades of Apathy” innehåller tolv spår samt tre bonusremixer signerade skivbolagskollegorna Pyrroline och kFactor samt den tyska trion The Psychic Force.

Kolla in musikvideon till det första smakprovet “Mirror” och lyssna på mer smakprov (nedan).

“Shades of Apathy” släpps den 18 december via Electro Aggression Records.

Tracklist

01. Apathy Part 1
02. Apathy Part 2
03. My World
04. Rivers
05. Mirror
06. Skin
07. Pathfinder
08. Desire Machine
09. Across The Sky
10. Shades
11. Addiction
12. Apathy Part 3
13. Pathfinder (The Psychic Force Remix)
14. My World (Pyrroline Remix)
15. Mirror (kFactor Remix)

Akalotz – “Confront”

Tags: , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedatum: 27 juni 2017
Genre: EBM
Bandmedlemmar: Thorsten Henry, Nico Klenner
Land: Tyskland
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Detaljerad och stilfull EBM i klassisk tappning

Det är inte speciellt ofta som ett albumsläpp i den här genren fångar mitt intresse nuförtiden. Men Akalotzs andra album “Confront”, som följer upp debuten “Shift to Evil” från 2014, hör dock utan tvekan till ett av undantagen.

Bortsett från några spår med en del kanada-influerade electro-industriella inslag, så delar bandet stora delar av sin låtbyggnad och ljudbild med en hel del av EBM-scenens allra mest klassiska band. Precis som belgiska pionjärer som Front 242, vars styrka ofta bestod i att med stor fingertoppskänsla injicera en stor dos av snygga mikrodetaljer i ljudbilden, besitter Akalotz samma fina kunskaper där de, till synes med tämligen små medel, lyckas bra med att addera smakfulla och snygga detaljer, samplingar och effekter. Med hjälp av dessa bygger de en luftig och intressant ljudbild ovanpå de monotont avskalade rytmerna och basgångarna.

Men “Confront” innehåller långt mer än bara beroendeframkallande och retrodoftande örongodis i form av snygga basgångar- och läcker trumprogrammering. Även när det kommer till låtskrivandet och de melodiska inslagen ett stort antal väldigt starka sådana på det här albumet.

Även om ljuden som används i sig ofta är, avsiktligt och med omsorg, av äldre karaktär så ligger styrkorna i dess fina sammansättning. Spår som “Take Like a God” och “No Signal Response” är två tydliga exempel på just detta och även om “Confront” helt uppenbart håller sig inom relativt snäva ramar albumet igenom så blir jag trots detta gång på gång positivt överraskad. Det dansanta femtespåret “Canting Monger” är ett fint exempel när den studsar fram i ett lätt skimmer av något som skulle kunna vara hämtat från den tidiga delen av Front Line Assemblys diskografi.

Enligt skivbolaget Electro Aggression Records vana trogen så är albumet matat till bredden med hela 21 spår och trots att sångaren Thorsten har ett genomgående relativt fast tonläge, så finner jag tillräckligt mycket variation och intressanta detaljer i ljud- och arrangemang som gör att det håller ihop förvånadsvärt bra även i sin helhet och jag är övertygad att alla fans av genren kommer finna en god handfull favoriter på “Confront”.

När det sedan kommer till bonusremixerna så är den stora överraskningen naturligtvis legendariska a;Grumhs version av titelspåret medan den kanske mest intressanta är skivbolagskollegorna Serpents midtempoversion av “Canting Monger”. Min personliga favorit presenterar sig sedan när Plastic Noise Experience tar sig an “No Signal Response”.

Akalotz “Confront” är ett tydligt exempel på att oldschool EBM anno 2017 inte alls behöver vara platt, trist och repetetivt och albumet är ett av årets starkare bidrag inom avdelningen EBM i den klassiska skolan.

Tracklist

01. Man On The Run
02. Take Like A God
03. Warzone
04. Rapt Tears
05. Ages Of Sorrow
06. Canting Monger
07. Awake The Force
08. Orange Is Black
09. Mad Mind
10. Confront
11. Maverick Safety
12. Nothing Between Us
13. No Signal Response
14. Escalate To Dominate
15. Mirage Over Limit
16. Exit
17. Canting Monger (Serpents Remix)
18. No Signal Response (Nuclear Remix By Plastic Noise Experience)
19. Rise And Fall (Pyrroline Remix)
20. Confront (à;GRUMH…3:55 Remix)
21. Mirage Over Limit (kFactor Remix)

(English version below)

A detailed and stylish take on classic EBM

It’s not very often that an album release in this genre captures my interest nowadays. But Akalotz’s second album “Confront”, which is the follow-up to their debut “Shift to Evil” from 2014, is undoubtedly one of the exceptions.

Apart from some traces of Canadian influenced electro-industrial elements, the band shares a large part of its song build-up and sound with a lot of the EBM scene’s most classic bands. Just like Belgian pioneers Front 242, whose strengths often consisted of injecting a large amount of nice microscopic elements into the sound image, Akalotz possesses the same fine craftmanship when they, apparently with rather small means, put huge skills on display adding on tasteful and stylish details, samples and effects. With the help of these, they build an airy and interesting sound image on top of the monotonic rhythms and basslines.

But “Confront” contains far more than just addictive and retro-dapping ear candy in the form of great basslines and delicious drum programming. Even when it comes to songwriting and the melodic elements, a large number of very strong ones are found on this album.

Although the sounds used in themselves are often, intentionally and with care, quite retro, the strengths of their songs are based in fine song composition. Tracks like “Take Like a God” och “No Signal Response” are two obvious examples of this, and although “Confront” is obviously staying well within a relatively tight soundframe the album continues to suprise me all the way through. The dancable fifth track “Canting Monger” is a fine example when it bounces out in a light skimmer of something that could be taken from the early part of Front Line Assembly’s discography.

Right in line with the label Electro Aggression Records fine tradition, the album is fed to the width with 21 tracks. And despite the fact that the singer Thorsten has a consistently somewhat fixed tonal all the way through, I find enough variation and interesting details in the sounds and arrangements wich make the album surprisingly good in as a whole and I’m convinced that all fans of the genre will find a good handful of favorites on “Confront”.

When it comes to the bonus mixes, the big surprise is, of course, legendary a;Grumh’s version of the title track, while the most interesting one probably is labelmates Serpent’s mid tempo version of “Canting Monger”. My personal favourite then presents itself with Plastic Noise Experience’s take on “No Signal Response”.

Akalotz’s “Confront” is a good example of the fact that oldschool EBM anno 2017 does not have to be flat, boring and repetitive, and the album is one of the strongest contributions of the year in the classic school of EBM.

 

Pyrroline – “In the Dawn of Freedom”

Tags: , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedatum: 27 juni 2017
Genre: Electro-industrial, Dark electro
Bandmedlemmar: Arnte, Schmoun
Land: Tyskland
Recensent: Niklas Hurtig

(English version below)

Gammal elektro möter modern aggression

Tyska duon Pyrroline släppte i juni deras tredje album på amerikanska skivbolaget Electro Aggression Records, som även arbetar med artister som Object, kFactor, Terminal State m.fl. Då det handlar om EAR så vet vi att vi kan förvänta oss mörk aggressiv electro med vibbar från förra århundradet.

Tempot på “In the Dawn of Freedom” är överlag lågt med svepande stråkar och sorgsna bakgrundskörer. Ibland skruvas intensiteten upp till nyss nämnda Object-nivå och blir riktigt intressant, som på andra spåret “Maria” som lånar skamlöst från “Mechanical Man” från TV-spelet Command & Conquer och dess soundtrack från 1995.

Och visst är det 90-talet som hälsar på i detta “Old School Electro”-albumsläpp från EAR. Tyvärr får väl det även gälla sånginsatserna på spåret “With You” som inte kan bestämma sig för om det ska vara en Backstreet Boys-ballad eller en Covenant-dänga från samma tidsperiod, även om slutresultatet tyvärr ligger närmare det förstnämnda. Den distade sången på övriga spår låter i princip likartat och känns oengagerad.

Ambitionen att dels inkludera spår med skönsång och dels helt instrumentala sådana är logisk, men känns mer som en slaviskt följd produktionsmall än helhjärtade försök till originella spår, även om “A Story for You” är trevlig att lyssna på.

De tre avslutande remix-spåren är intressanta tolkningar av originalen där Soillodge’s remix av “Nothing to Lose” står ut som den bästa.

De största problemen med detta album är det låga tempot – utan att vara atmosfäriskt, det aggressiva tonläget utan att vara snabbt eller tungt, samt ambitionen att vara originell utan att engagera. Utöver det är “In the Dawn of Freedom” ett stabilt album med bra produktionsvärde.

Bästa spår: “Maria”

 

 

Tracklist

01. One People (05:43)
02. Maria (04:39)
03. Fellow Passenger (04:55)
04. Nothing To Lose (06:41)
05. Your Apathy (04:25)
06. Divine Revelation (04:16)
07. Dismantled Society (04:47)
08. A Story For You (05:06)
09. With You (Feat. Emdezet) (04:13)
10. Vukovar (04:53)
11. Succeed (05:02)
12. End Of The Path (04:14)
13. Nikad Zaboraviti (03:23)
14. Lights Out (04:17)
15. Divine Revelation (Rebloom Remix By One Eye Wanders) (04:09)
16. One People (Remix By kFactor) (06:59)
17. Nothing To Lose (Remix By Soillodge) (06:39)

(English version below)

Old electro meets modern aggression

The german duo Pyrroline released their third album in June on the american label Electro Aggression Records, that also harbours acts like Object, kFactor and Terminal State among others. When it comes to EAR you know you can expect dark aggressive electro with vibes from the past century.

The tempo on “In the Dawn of Freedom” is low in general with sweeping strings and mellow chants. Sometimes the intensity is cranked up to Object-level and turns out really interesting. Like on the second track ”Maria” that rips off ”Mechanical Man” from the game Command & Conquer and its soundtrack from 1995.

And it truly is the nineties that comes to visit on this ”Old School Electro”-release from EAR. Unfortunately that also applies to the vocal arrangements on the track ”With You” that can’t decide if it’s going to be a Backstreet Boys-ballad or a Covenant-floorfiller from the same time period. The result however is closer to the first amentioned. The distorted vocals on the other tracks are similiar in style and sound uncommited.

It can seem ambitious and logical to include tracks with clean vocals and completely instrumental tracks, but if feels more like a production template than a wholly hearted attempt to be original, although “A Story for You” is pretty easy on the ears.

The three finishing remix-tracks are interesting interpretations of the originals, where Soillodge’s remix of ”Nothing to Lose” comes out as the strongest.

The biggest problems with this album is the lack of tempo, despite not being atmospheric, the aggressive appearance without being neither fast nor harsh, likewise trying to be original but fail to commit. Other than that “In the Dawn of Freedom” is a solid album with good production values.

Best track: ”Maria”

KFactor – “You.. Worm! (Astma remix)”

Tags: , , ,


 

Kfactor har producerat en video till Astmas remix av “You.. Worm!” som är hämtad från det hyllade debutalbumet “Ghastly Monolith” som släpptes förra sommaren via Electro Aggression Records.

kFactor – “Ghastly Monolith”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) 2CD, Digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedatum: 2 juli 2015
Genre: Dark electro, electro-industrial
Bandmedlemmar: Lauro Guedes Junior
Land: Brasilien
Recensent: Jens Atterstrand

 

FacebookDiscogsBandcampSoundcloudReverbnationYoutubekollapslogga

(English version below)

Mångfacetterat mörkt elektroniskt soundtrack

Bakom albumdebuterande kFactor finner vi brasilianaren Lauro Guedes “Junior” och på “Ghastly Monolith” har han satt sin egen touch på ett sound som huvudsakligen har hämtat sin inpireration från den belgiska oldschoolscenen med pionjärer som Dirk Ivens (The KlinikDive) och Gin Devo (Vomito Negro), den brittiska Sheffield-scenens åttiotalsakter som Clock DVA och Cabaret Voltaire men även från de kanadeniska pionjärerna Skinny Puppy.

De suggestiva rytmerna och mörka minimala syntharrangemangen skapar en genomgående härligt krypande känsla och de flesta av spåren, som klockar in på mellan fem och sju minuter, målar sakta upp en tjock ljudbild via långa intron där lager på lager läggs till via trasiga kalla rytmer, analoga basgångar, effekter och mörk ambiens. Sången som i vissa fall blandas om vartannat med väl utvalda samplingar är mörk, väsande och distad.

Albumet är starkast i inledningen med den blytunga “Error” och den ödesmättade och melankoliska “A Blind Spot”“Take a Chance” och “Disorient” är dansant örongodis för alla fans av genren medan spår som “Claustrophobia” och de lite mer tillbakadragna, mörka och mystiska “Lobotomy”“Iron Tree”“Prototype”“Symmetry” sedan tar resan vidare in på en något annorlunda väg innan albumet avslutas med de kraftfullt rytmiska “Casting Shadows” och “Full Pressure”.

Bonusdiscen “Old School Prototype” *** inleder ungefär där den första avslutades. Den långsamt pulserande och kraftfulla “Nature’s Dream” och den snyggt arrangerade och den nattsvarta men samtidigt väldigt melodiösa “Faithful Children” är mina personliga favoriter. Den sistnämnda levereras här även i en riktigt grym remix signerad Serpents vilken även får sällskap av en härligt dansant EBM-version av “You… Worm!” signerad den svenska oldchool EBM-akten Astma.

Den mångfacetterade ljudbilden har ett till synes oändliga djup av mikrodetaljer vilket gör varje lyssning spännande och även om utvalda delar skulle fungera utmärkt på de mörka dansgolven så gör sig “Ghastly Monolith” allra bäst i sin helhet som ett enda långt och mörkt elektroniskt soundtrack.

Med tanke på det stora antalet spår fördelade över två skivor så håller den här fullängdaren en otroligt hög lägstanivå där ytterst få spår, om ens några, egentligen agerar så kallad utfyllnad. “Ghastly Monolith” är ett album jag kommer plocka upp igen och igen för nya resor in i kFactors ljudlandskap.

Det snygga omslaget är förresten designat av Michael Renfield och för den välljudande och dynamiska mastern står Martin Kraus (från Pyrroline och Nordslacht).

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist

kfactor

01. Error (05:26)
02. A Blind Spot (05:38)
03. Take A Chance (04:28)
04. Claustrophobia (04:12)
05. Disorient (05:47)
06. Lobotomy (04:43)
07. Iron Tree (03:57)
08. Prototype (06:14)
09. Symmetry (05:48)
10. White Monolith (06:41)
11. You… Worm! (05:02)
12. Parallel (05:43)
13. Chrome (04:48)
14. Casting Shadows (05:13)
15. Full Pressure (04:56)

 

Bonusdisc “Old School Prototype” ***

01. Humans (05:44)
02. Nature’s Dream (04:39)
03. Auto-Darwin (04:37)
04. Faithful Children (06:07)
05. The Right Course (05:29)
06. For Vultures (04:35)
07. No Land (04:30)
08. A Dead Place (05:39)
09. Images Of A New World (05:41)
10. A Dead Place (Jihad Remix) (04:58)
11. Symmetry (Pyrroline Remix) (05:06)
12. A Blind Spot (Fully Automatic By Soillodge) (04:39)
13. Faithful Children (Serpents Remix) (06:00)
14. You… Worm! (Astma Remix) (04:53)
15. Prototype (Rapid Prototyping By Tri-State) (04:59)

 

(English version below)

Multifaceted dark electronic soundtrack

Behind the album debutant kFactor, we find the Brazilian Lauro Guedes “Junior” and on “Ghastly Monolith” he has put his own touch to a sound mainly influenced by Belgian oldschool scene pioneers like Dirk Ivens (The Klinik, Dive) and Gin Devo (Vomito Negro), British Sheffield scene’s eighties acts like Clock DVA and Cabaret Voltaire but also the Canadian pioneers Skinny Puppy.

The suggestive rhythms and dark minimal synth arrangements creats a consistently delightful tingling and most of the tracks, which clocks in at between five and seven minutes, slowly paint up a thick soundimage through lengthy intros where layer upon layer is added by broken cold rhythms, analog basslines, effects and dark ambience. The vocals, that in some places are mixed up with well-selected samples, are dark, wheezing and distorted.

The album is strongest at the beginning with the leaden “Error” and the omnius and melancholic “A Blind Spot”. “Take a Chance” and “Disorient” are danceable ear-candy for all fans of the genre, while tracks like “Claustrophobia” and the slightly more reticent, dark and mysterious “Lobotomy”, “Iron Tree”, “Prototype”, “Symmetry” then takes a slightly different approach until the album ends with the powerful and rhythmic “Casting Shadows” and “Full Pressure”.

The bonus disc “Old School Priotiotype” begins roughly where the first ended. The slowly pulsating and powerful “Nature’s Dream” and the nicely arranged and pitch black but also very melodious “Faithful Children” are my personal favorites here. The latter also comes in a really cruel remix by Serpents, who’s remix is also joined by a lovely EBM-to-the-floor version of “You.. Worm!” by swedish oldschool EBM act Astma.

The multifaceted sound image has a seemingly endless depth of micro details which makes every listening exciting and although selected parts would work great on the dark dance floors “Ghastly Monolith” works best in it’s entirety as a long and dark electronic soundtrack.

Considering the large number of tracks spread over two discs the lowest level on this longplayer is incredibly high. Few traces of so called fillers, if any, can be found. “Ghastly Monolith” is one of those albums I will pick up again and again for repeated journeys into the soundscape of kFactor.

The stylish cover is by the way designed by Michael Renfield and the dynamic and great sounding master is done by Martin Kraus (from Pyrroline and Nordslacht).

Nyheter i korthet: 2013-02-27

Tags: , , , , , , ,


Henric De La Cour arbetar på uppföljaren till det hyllade självbetitlade debutalbumet från 2011. Albumet heter “Mandrills” och det är i nuläget oklart när det finns i närmsta skivbutik. Några av de avslöjade spåren är: “Rust on Rust”, “Shark”, “Blackie Lawless” och “Hank Psycho”. Han är även bokad till den tyska Gothfestivalen Wave Gotik Treffen i maj i år.

Ladytronsångerskan Helen Marnie planerar att släppa ett soloalbum någon gång i år. En 7″ EP har släppts via siten PledgeMusic och du kan skaffa den här. PledgeMusic är en sida där fans kan stötta artisterna ekonomiskt eller på annat sätt hjälpa till och få exklusiva erbjudanden tillbaka.

Det amerikanska Dark Electro/Industrial-skivbolaget Electro Aggression Records meddelar att de har tre nya albumsläpp på gång nu i mars. Dessa är Terminal State“Illegal Space Activity”, Pyrroline“Ruins Outlast” samt tEaR!doWn“Clouds Cover The Sun”. EAR är ett relativt nystartat skivbolag och är kända för att ha släppt Objects “Mechanisms of Faith” från 2012 samt samlingen “Old School Electrology” från 2011. Båda släppen fick fin kritik och det ska bli intressant att se hur de tre “uppföljarna” mottas av publiken.

Object – “Mechanisms Of Faith”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) 2CD, Digital
Skivbolag: Electro Aggression Records
Releasedatum: 12 januari 2012, 2 mars 2012
Genre: Electro-industrial, dark electro
Bandmedlemmar: Andreas Malik
Land: Tyskland
Recensent: Niklas Hurtig

 

 

Högteknologisk industrial i en fantastisk electrosymfoni

Andreas Malik är med sitt soloprojekt Object tillbaka med ett nytt dubbelalbum fyra år efter föregångaren “The Ethane Asylum”. Albumet släpptes på det relativt nystartade amerikanska skivbolaget Electro Aggression Records, som började som en underavdelning till amerikanska Vendetta Music, men som numera ligger under COP Internationals tak. EAR fokuserar enligt grundaren Nader Moumneh på att släppa album och kompilationer med autentisk komplex mörk electro. Detta album är blott den andra releasen från EAR efter den hyllade kompilationen “Old School Electrology Volume One” från förra året.

“Mechanisms of Faith” bjuds vi på en resa genom en dyster framtidsvärld på klassiskt industrial-manér där det inte finns plats för varken glädje eller hoppfulla drömmar. Texterna avverkar teman som droger, depressioner, vansinne och social fobi i ett högteknologiskt samhälle. Detta återspeglas i de framtidsosande låttitlarna som andas dystopisk cyberpunk: Ett stort plus!

Albumet rivstartar med den fantastiska “Mescaline Crisis”, där Object samarbetar med Fïx8:Sëd8. Inledningsspåret är aggressivt och snabbt och den mest dansvänliga på hela albumet. Man känner genast igen soundet som är snarlikt det som tysken har producerat de senaste tio åren, men utan att det känns upprepande. Man tror att albumet kommer fortsätta i samma snabba och semi-dansanta stil men tempot är tvärtemot genomgående lågt. Detta är något som utmärker “Mechanisms of Faith” från inte minst det förra albumet.

Till skillnad mot de mer dansvänliga eller gitarrbaserade släktgrupperna använder inte Object 4/4-basgång i någon låt förutom i femte spåret “State of Reality” och gitarrer eller akustiska instrument hörs inga spår av.  Över huvud taget är albumet ett genomelektroniskt sådant och inte ens sången lämnas omanipulerad vid något tillfälle. Den är starkt distortad och låter snarlik på samtliga spår där Andreas Malik sjunger. Det är på det första och nionde spåret “Soul Seeking” som gästgrupper bidrar med sången, i det senare fallet projektet LPF12.

Som alla goda producenter inom denna subgenre använder sig Andreas av många samplingar inbakade i spåren. Dessa kan ibland kännas malplacerade och otydliga – och tar i vissa fall över – men är inget som stör ljudbilden. Jämförelsevis kan man säga att samplingarna i både Front Line Assembly-, Rome- och Dead When I Found Her:s verk passar in perfekt i det som de vill förmedla med sin musik.

Förutom den mediokra “Density of Fear” (remixen på bonusdiscen “Old School Conspiracy” är bättre!) håller alla spår en genomgående hög kvalité där vissa partier är fullkomligt lysande. Men dessa utnyttjas inte till fullo i den relativt standardiserade mallen låtarna följer på detta album. Det fjortonde spåret “Empires in Peril (Album version)” är ett drivande industriverk i lugnt tempo med smattrande elektroniska trummor och basgång och är en av Objects bästa genom karriären.

Första delen av albumet avslutas med “Each Slow Turn”. Spåret börjar lugnt men ökar snabbt i intensitet och precis vid klimaxet väntar man sig en dansant och euforisk klubbhit men tempot återgår till ett malande elektroniskt groove. Detta är i mina ögon synd då denna avslutning hade satt Object på kartan som en akt som inte bara producerar stämningsfull industrial utan också fullblodad dansmusik.

Andra delen av albumet, som går under namnet “Old School Conspiracy”, är en remixsamling av nya och gamla låtar. Artister som Controlled Fusion (Dennis Ostermann från In Strict Confidence), Brain Leisure (som också mastrat albumet), amGod och Robotiko Rejekto har arbetat om några utvalda pärlor. Robotiko Rejekto som för 20 år sedan släppte musik i gränslandet mellan industrial och techno har inte varit aktiva sedan dess och gör nu comeback med en remix på detta album och en kompilation av deras tidigare verk. Bland medlemmarna ingår veteranen Andreas Tomalla som är känd från det i trancescenen välkända aliaset Talla 2XLC, men också från den gamla EBM-akten Bigod 20.

Man hade kunnat förvänta sig en större variation på de remixade spåren. Remixerna på “Mescaline Crisis” och “Morphine Desire” utgör nästan halva “Old School Conspiracy”. “Morphine Desire” är bland de bästa spåren på “Mechanisms of Faith” och remixerna är som bäst experimentiella versioner av originalet. Men remixalbumet avslutar starkt med de två tidigare osläppta originalspåren “Static Motion” och “End of Time”.

Jag kan efter otaliga genomlyssningar av “Mechanisms of Faith” konstatera att Object återigen levererat ett riktig starkt album. Och visst får man vibbar från den gamla skolans elektroniska sound och det fungerar lysande även år 2012. Det i sig är ett tecken på att denna typ av musik är odödlig!

Tracklist – “Mechanisms Of Faith”

  1. Mescaline Crisis (feat. Fix8:Sëd8)  4:42
  2. Neural Explosions  6:26
  3. The Mechanisms Of Faith  5:12
  4. Dream Collector  4:01
  5. State Of Reality  6:32
  6. Blind Obedience  5:54
  7. Under Zero Halo  5:14
  8. Distant Memories  3:59
  9. Soul Seeking (feat. LPF12)  4:59
  10. Morphine Desire  5:46
  11. For Eternity  4:53
  12. Density Of Fear  5:03
  13. Urban Claustrophobia  3:22
  14. Empires In Peril (Album Version)  6:22
  15. Each Slow Turn  4:29

Tracklist – “Old School Conspiracy”

  1. Blood Patch (Remix – Robotiko Rejekto )  4:22
  2. Blood Patch Part 2 (Remix – Controlled Fusion)  7:38
  3. Density Of Fear (Remix – Brain Leisure)  7:33
  4. Mescaline Crisis (Burnout) (Remix – Sleepwalk)  4:36
  5. Mescaline Crisis (Acoasm) (Remix – Second Disease)  4:52
  6. Blood Patch (Alternative Instrumental Version 2011)  4:35
  7. Morphine Desire (Analgetic TB-Mix) (Remix – amGod)  5:50
  8. Mescaline Crisis (Remix – RED+TEST)  5:44
  9. Morphine Desire (Reform) (Remix – One Eye Wanders)  5:27
  10. Existence On Trial (Abscess(ed)) (Remix – Abscess)  5:30
  11. Morphine Desire (Remix – Jihad)  7:33
  12. Existence On Trial (Remix – Pyrroline)  5:07
  13. Static Motion (Unreleased Demo)  4:58
  14. End Of Line (Unreleased Demo)  6:16