Artister: [X]-Rx, Agonoize, Kirlian Camera
Datum: Lördagen 14 april 2012
Scen: Optimolwerk , München

Rapport & Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Väl tillbaka vid Fabriks scen var det dags för Kölnbaserade [X]-Rx, som med sin blandning av industri och techno fick hela golvet att gunga. Redan under de första tonerna på “The Update” var publiken med på noterna. Det var inte många sekunders vila och hittarna avlöste varandra. Utöver inlednings och avslutningsalstren var “Virus Infect”, “Push it!” och “Tanzschlampe” de låtar som fick publiken (och mig) att tända till lite extra. Spelningen avslutades med allsång till “Stage 2”. [X]-Rx gav 110 % och det smittade av sig. Det var kul att se den tyska publiken röra på sig som en homogen massa då den ganska ofta kan stå tämligen still.

Det var nu dags för Berlins bad boys Agonoize. där åsikterna är väldigt skilda. Vissa anser att effektsökeriet med blod och sperma är för mycket medans andra, däribland jag, tycker om att det är en show på scen. Det händer något nytt i nästan varje låt. Vissa av texterna har fått feminister i Tyskland att agera. Spelningar har fått flyttas från en stadsdel till en annan på grund av påtryckningar och hot. Agonoize svarade med låten “Vollrausfetischist”! Nåväl åter till DMF… Scenen fylls med rök när introt “Evil Inside” kör igång. Först in på scen är keyboradisterna Oli och Mike och när dom tagit plats bakom syntarna tonar introt ut. In kommer sångaren Chris och intar den plastbeklädda scenkanten. Låtarna framförs i ett rafflande tempo och de så kallade specialeffekterna får vänta ett tag. Först avverkas bland annat den kommande singeln “Dafür” och “Femme Fatale”. Det var först under “Bäng Bäng Goodbye” som det första blodet börjar rinna ordentligt från Chris huvud. Strax där efter under “Vollrausfetischist” börjar Chris gräva i byxan och vips hade den första raden i mitten blivit vitfläckiga. Kvällens påkostade show var i den lugna fina “In deinem grab”. In kommer två män bärandes på ett bord med en liksäck på. Den ene som är läkare, öppnar liksäcken och tar pulsen på det ruttna liket. Efter att ha dödförklarat det kommer Chris in med en kniv och opererar liket medans han sjunger. Under låtens sista toner tar han kroppens huvud och går bedrövat av scen. Det som slår mig är att han aldrig ler på scen. Ofta har han en dyster min som ibland varvas med ilska och vanvett. När det sen de första tonerna på “Sacrifice” spelas vädrar publiken blod och blod blev det. Halvvägs in i låten tar Chris den stora kökskniven och “skär upp” sin handled. Ett par liter låtsasblod sprutas på publiken och personen i mitten som tagit på sig en vit skjorta bara för denna spelning har väldigt snabbt en inte fullt så vit skjorta längre. Ett par låtar och en uppskuren halspulsåder senare är det dags för kvällens sista låt med Agonoize – “Staatsfeind”. Under låtens sista självande sekunder kommer en maskerad man upp och skjuter Chris. Läkaren från “In deinem grab” kommer in och dödförklarar honom och sen släpas han av scen av två munkar. Show, hits och bra låtval! Bortsett från Kiss-covern “I Was Made For Lovin’ You” var detta en mycket bra Agonoize-spelning!

Efter svabbning och städning av scenen var det dags för Italienska Kirlian Camera att gå upp på scenen. Under introt kommer bandet in i rånarluvor och ställer sig vid scenkanten med varsin ficklampa i handen. När introt tonat ut tar alla utom mannen som grundade bandet 1980, Angelo Bergamini, av sig luvorna. Banduppsättningen har varierat under de första 20 åren men sedan år 2000 är det den skönsjungande före detta modellen Elena Fossi som står bakom mikrofonen. Det är en förvånande arsenal av bra låtar som radas upp. “Eclipse”, “Hymn” och den underbara “Edges” trollbinder publiken. Det är bara att bocka och buga för Italiens förmodligen bästa elektroniska band.Efter att ha blivit inropad för extranummer en andra gång avslutas konserten med “Erinnerung” deklamerad av Angelo Bergamini själv. Ett monotont nummer där Angelo läser fraser på tyska till musik. En pampig avslutning på en fantastisk festival!

Vill rikta ett stort tack till Mucky, JB, DMF-crewen och alla band som gjorde denna festival till en succé. Jag kommer att återvända nästa år, hoppas ni följer med! Bland de band som redan är släppta till nästa år är bland annat Funker Vogt, Centhron, Rabia Sorda, Leaether Strip och Eisenfunk.

[X]-Rx

[X]-Rx

Agonoize

Agonoize

Agonoize

Agonoize

Kirlian Camera

Kirlian Camera

Kirlian Camera

Artister: Tyske Ludder, Klutae, Dive, Clan Of Xymox
Datum: Lördagen 14 april 2012
Scen: Optimolwerk , München

Rapport & Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

EBM Bunker i München har tagit steget upp från klubb- till festivalarrangör. DMF – Dark Munich Festival arrangerades på Optimalwerk för första gången i år. Banden spelade på två scener: klubbscenen Garage, som såg ut som den var hämtad ifrån en raggarklubb med kofångare , fälgar, nummerplåtar med mera på väggarna och i sin tur huvudscenen – Fabrik, som var en stor rektangulär lokal med plats förca 1300 besökare med en scen vid ena kortändan.

Det var nu dags för kvällens första spelning på Fabrik för min del – när det var Tyske Ludders tur att belägra scenen. Konserten startade som alltid i högt tempo. Redan första spåret, “Eugenix”, får publikhavet att koka. Claus Albers och Ralf Homann springer fram och tillbaka på scenen för elda på publiken medans Olaf kontrollerar allt från sitt tekniknäste bak på scenen. Samtidigt visar en TV-skärm vid scenkanten och två projektordukar längst bak ett potpurri av bilder som ger dom flesta mardrömmar. Ku Klux Klanbilder, svastikas, stridsvagnar samt flyg- och missil-bombningar är några av de otäckheter som avlöser varandra. När man således kom fram till “Anvordester front” blev tyskarna som galna och moshpiten var ett faktum.

Tyske Ludders spelning var i mina ögon och öron bland de bättre gångerna jag sett dom. Scennärvaron, projektionerna och låtvalet var snudd på perfekt! Det blandades och gavs från hela karriären. Gamla låtar som “Flieger”, “Hexenjagd” och det avslutande spåret “Monotonie” varvades med nyare alster som “Androgyner held” och “Abgesang”. Kvällens bästa låt var inte helt oväntat “Panzer (Jesus and the gurus cover)”. Om ni får chansen att se Tyske Ludder så ta den!

Nästa band på Garage var danska Klutae som är ett av Claus “Leaether Strip” Larsens andra projekt. Med album som “Hit’n’run” och “Electro Punks Unite” i bagaget beger jag mig förväntansfullt till Garagescenen. Efter att ha haft problem med en trasig mikrofon de första två låtarna tar spelningen rejält fart när den nya mikrofonen anlänt! Energin och spelglädjen strålar om Claus. Lekfullheten, dels mellan Claus och keyboardisten Kurt samt mellan Claus och publiken är slående. Det märks att han trivs med att stå på en scen. Det är svårt att inte ryckas med i musiken. Merparten av låtarna i kvällens set var ifrån 2011 års “Electro Punks Unite”. Låtarna som stack ut lite extra under den mycket bra spelningen var “Long Live EBM” , “You Define Me – I Destroy You” samt titelspåret från det senaste albumet – “Electro Punks Unite”.

Efter att ha lämnat Garage för en ny löpning till Fabrik var det dags för Hollands Gothband nr 1: Clan of Xymox. Ronny Moorings och bandet kliver upp på scenen och det låter bra. Stannar ett par låtar, vilka jag i ärlighetens namn, inte känner igen då jag lyssnar väldigt lite på genren. Bra ljud och ljus samt att Xymox-fansen som var där verkade förtjusta får summera spelningen. Istället ilade jag som en vessla för att stifta bekantskap med Dive inne på Garage. Dirk Ivens slänger sig fram och tillbaka på den tomma scenen. Hårt, argt och distat levererar han sin musik i konstant stroboskopljus. Stämningen blir smått klaustrofobisk vid scenkanten så efter ett par låtar drar jag mig tillbaka till mitten av lokalen. Det kändes som att iaktta en människa i en isoleringscell genom ett osynligt glas samtidigt som man hör de galna tankarna som pågår i Dirks huvud. Har svårt att säga om det var bra eller dåligt bara att jag lämnar Garage med en känsla av obehag. Divespelningen berörde mig, något annat vore förnekelse. Det var sista spelningen för mig på garage denna festival.

Det är dags för de tre huvudbanden [X]-Rx, Agonoize och Kirlian Camera inne på fabrikscenen. (Rapport från dessa kommer inom kort i del 3).

Tyske Ludder

Tyske Ludder

Tyske Ludder

Klutae

Clan Of Xymox

Clan Of Xymox

Artister: Electronic Noise, Body Harvest, Electronic Frequency, Enter And Fall, Stahlnebel & Black Selket
Datum: Lördagen 14 april 2012
Scen: Optimolwerk , München

Rapport & Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

EBM Bunker i München har tagit steget upp från klubb- till festivalarrangör. DMF – Dark Munich Festival arrangerades på Optimalwerk för första gången i år. Banden spelade på två scener: klubbscenen Garage, som såg ut som den var hämtad ifrån en raggarklubb med kofångare , fälgar, nummerplåtar med mera på väggarna och i sin tur huvudscenen – Fabrik, som var en stor rektangulär lokal med plats förca 1300 besökare med en scen vid ena kortändan.

Banden avlöste varandra i ett rasande tempo inledningsvis, vilket gjorde det svårt att se alla banden.De första banden på Garage var av EBM-typ medans det var ett gothpass inne i Fabriken, så valet var inte svårt för mig. Begav mig mot Garage med förhoppningar om hårda basgångar och dansande publik.

Först ut var Electronic Noise, en trio från Leipzig som trots tekniskt strul gjorde en godkänd spelning. Sångaren Takkker gjorde vad han kunde för att få igång publiken. På grund av den tidiga speltiden, redan kvart över ett på eftermiddagen, var det ganska glest i publiken som trots sitt lilla antal njöt av konserten. Efter att ha spelat “Hass und liebe”, “Fucking Bitch” samt några alster till klev dom av scenen synbart nöjda och belåtna.

Efter en paus med byte av syntar var det dags för Body Harvest att gå på scenen. Bandet som bestårav Rene och Julia framförde en blandning av hård instrumental technobody samt några aggrotech-låtar. Det hela kändes en aning spretigt. Det kändes som om dom borde bestämma sig för vilken typ av musik man vill spela. Aggrotechspåren var riktigt bra, medan de instrumentala spåren inte gjorde ett allt för stort intryck på mig. Projektionerna från Josef Fritzls hem och familj är bilder jag sent skall glömma. Riktigt otäckt!

Electronic Frequency från Brandenburg, som avlöste Body Harvest, öste på i sann oldschool-anda fast med en lite väl juckande sångare. Med låtar som “Kampfraum guben”, “Diary Of Death” och “Masturbation Generation” (ingen Agonoize-cover) kan dom få vilken klubbscen att börja skuffas i en moshpit.

Från Dresden kom nästa band – Enter And fall. Bandet består av David och Daniel, som för kvällen förstärktes av en gitarrist. Återigen var det ett band som inte kändes som dom hittat sin identitet. Daniel dundrar på i sann EBM-anda, men när det är dags för David att lämna över sin synt och ta över mikrofonen blir det en blek variant av Stromkerns rapinfluerade musik. Sedan var det dags för kvällens stora överraskning. Ett band som tills ikväll passerat mig obemärkt förbi: Stahlnebel & Black Selket. Bandets sångare Ralph, som dagen till ära ackompanjerades av Branko och Ingrid bakom elektroniken – bröt scengränsen bokstavligt då han hoppade ut ibland den nu vältaliga publiken, vidare genom lokalen och upp på bardisken. Där avslutade han låten innan han återvände till scenen för att än en gång hoppa ut i publiken och stryka runt en ung liten tyska. Hon såg heltskräckslagen redan innan han armen lade runt hennes hals i ett stryptag och framförde låten till sitt slut. Till kvällens sista låt raggade han upp tre ur publiken upp på scenen som dansare. För er som gillar EBM av den hårdare skolan, kolla upp Stahlnebel & Black Selket – ni kommer förmodligen inte bli besvikna, det blev i alla fall inte jag!

Body Harvest

Body Harvest

Electronic Freuency

Enter And Fall

Enter And Fall

Stahlnebel & Black Selket

Stahlnebel & Black Selket

Stahlnebel & Black Selket