Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Deliberate Prefrontal Leucotomy"

Severe Illusion – ”A Familiar State of Passive Compliance”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Format: (EP) CD, digital
Skivbolag: Osignerat
Releasedatum: 19 december 2017
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Fredrik Djurfeldt, Ulf Lundblad
Land: Sverige
Recensent: Lars-Åke Andersson

 

FacebookLast.fmSpotifyDiscogsSoundcloud

(English version below)

Underbart är kort

Jag tror inte på jultomten längre. Har länge vacklat i min tro på om han finns eller inte men nu är det definitivt. Hur svårt kan det vara egentligen? Önskade mig en enda sak i julklapp. En sak. Ska det vara så svårt? Med ett påklistrat leende sitter man där som ett fån på julafton och försöker vara glad över sina tre julklappar man fick. En slips, ett deostick och ett par grytvantar. Är det ett elakt skämt? Det enda jag önskade mig var den nya plattan från Severe Illusion. Visserligen var det kanske inte så moget att lägga sig under granen och grina resten av julafton, men tomten gjorde mig rejält besviken.

Har fortfarande lite ouppklarade recensioner från musikåret 2017 att brottas med, så det är lika bra att börja med en gång. Först ut är då Severe Illusions nya EP ”A Familiar State of Passive Compliance” som följer upp bandets senaste albumsläpp “Deliberate Prefrontal Leucotomy” (2013). Mannen bakom Severe Illusion, Fredrik Djurfeldt, var oerhört produktiv under 2017 och släppte skivor med många av sina bandkonstellationer som Instans, Boar Alarm och Analfabetism. Han gästspelar dessutom flitigt i Alvar och det som får en att dregla lite är att det ska turneras lite under 2018 också.

Den nya EP:n är ett litet mästerverk. Man bjuds på fem låtar av högsta klass! I botten på låtarna finns enkla, monotona smått förföriska rytmer (läs gärna erotiska) och sedan vidgas ljudbilden med pålagt brus, gnissel och annat för att toppas med Fredrik Djurfeldts massivt filtrerade röst som vrålar ut underbara texter. Det är militärisk ordning och reda blandat med slagfältets makabra kaos. Det hörs framför allt i ”No Rage To Spare” som har en smått hypnotisk effekt på lyssnaren men även i ”All The Way Down”. ”Wrong Planet” för genast tankarna till riktigt tidiga Front Line Assembly och är en rejäl energikick!

Det lugna sävliga tempot i ”Talking Walls” bygger tillsammans med de inspelade rösterna upp en rätt kuslig känsla av att befinna sig i en operationssal eller inspärrad på mentalsjukhus. Som en ny version av ”Final Report” av Dive. Det sista spåret ”White White White” blir ett stenhårt mayhem i bästa industrianda som påminner om en korsning mellan Front Line Assembly och tidiga Wumpscut.

Summa summarum då. En sanslöst välproducerad skiva med fem spår. Kort och intensiv. När man väl gottat ner sig i den så tar den slut. Sett över tid är jag lite orolig över hur man ska utveckla soundet vidare. Det låter makalöst bra nu och har gjort så under en längre tid. Hur ska det bli ännu bättre än att kopiera sig själv? Tyvärr lär det dröja ett tag innan det kommer mer material med Severe Illusion enligt Fredrik Djurfeldt. Men jag har inget emot att vänta…

Lars-Åkes favoritspår: ”Wrong Planet”

Tracklist

01. No Rage To Spare (04:37)
02. Wrong Planet (03:15)
03. All The Way Down (05:18)
04. Talking Walls (03:06)
05. White White White (04:59)

(English version below)

Wonderful is brief

I do not believe in Santa Claus anymore. Has long wavered in my belief if he exists or not but now it’s definitely. How difficult can it be? Wishing me a single thing as Christmas gift. One thing. Should it be so difficult? With a sticky smile, you’re sitting there like a kid on Christmas Eve and trying to be happy about the three Christmas presents you got. A tie, a deostick and a pair of griddles. Is that a bad joke? All I wanted was the new album from Severe Illusion. It wasn’t really mature of me to lay down under the Christmas tree and cry for the rest of Christmas eve, but Santa made me really disappointed.

Still have some undeclared reviews from the music year of 2017 to wrestle with, so I might just get on with it. First off then is Severe Illusion’s new EP “A Familiar State of Passive Compliance”, their first release since “Deliberate Prefrontal Leucotomy” (2013). The man behind Severe Illusion, Fredrik Djurfeldt, was extremely productive in 2017 and released albums with many of his band constellations such as Instans, Boar Alarm and Analfabetism. He’s also a live member of Alvar annd what makes one to drool a little is that there are plans for alot of touring during 2018.

The new EP is a small masterpiece. The record gives you five top-rated songs! At the bottom of the songs there are simple, monotonous little seductive rhythms (read erotic) and then the soundtrack widens with harsh industrial noises and squeaks with Fredrik Djurfeldt’s massive filtered voice that roars wonderful texts. It is military order and mixed with the battlefield’s macabre chaos. You hear this primarily in “No Rage Two Spare” which has a slight hypnotic effect on the listener but also in “All The Way Down”. “Wrong Planet” instant brings to mind early Front Line Assembly and is a real energy kick!

The calm paced tempo in “Talking Walls”, together with the recorded voices, builds up a pretty creepy feeling of being in an operating room or locked in a mental hospital. Almost sounds like a new version of “Final Report” of Dive. The final track “White White White” becomes a mayhem in the best industrial music spirit, reminiscent of a cross between Front Line Assembly and early Wumpscut.

Total summaries then. A remarkably well produced album with five tracks. Short and intensive. Once you have settled in it, it will end. Over time, I’m a little worried about how to further develope the sound. It sounds too good to be true now and has been doing that for a long time. How will it be even better than copying yourself? Unfortunately, it will take a while to get more material with Severe Illusion, according to Fredrik Djurfeldt. But I do not mind waiting …

Lars-Åke Andersson’s favourite track: ”Wrong Planet”

Severe Illusion – “Deliberate Prefrontal Leucotomy”

Tags: , , , , ,


Format: (Album) CD, CD (Ltd.Ed), Digital, LP
Skivbolag: Complete Control Productions
Releasedatum: 23 november 2013 / 31 januari 2014
Genre: Electro-industrial
Bandmedlemmar: Fredrik Djurfeldt, Ulf Lundblad
Land: Sverige
Recensent: Niklas Hurtig

FacebookLast.fmSpotifyDiscogsSoundcloud

Med oljud som rytmer maler Severe Illusion på hörselnerven

Severe Illusions nya album går inte utanför den kända ljudbilden och den vana lyssnaren kommer känna igen sig på ”Deliberate Prefrontal Leucotomy”.

Albumet är i grund och botten kompakt lågmäld electro varvad med skrikiga diskanter och starkt distad sång. Det är nästan som att man inte kan prata om instrumentala spår då sången är så inbakad och distad att den blir som ett instrument bland andra. På ”Tardative Dyskinesia” rullar ett mörkt skräckinjagande ljud fram medan förvridna elektroniska ljud och en skrikig röst berättar en okänd historia. Jag skriver okänd för det är i princip helt omöjligt att höra vad låttexten går ut på.

Aggressionerna hålls på en långsam nivå där vissa spår lutar mer åt Industrial medan andra åt Rhythmic Noise-hållet. De åtta spåren flyter på utan större överraskningar men slutsatsen är ändå en tätt sammanhållen produktion som inte tråkar ut.

Bästa spår ”Compassion to Delete”

6/10 BRA! Severe Illusion

 Tracklist

01. Louder Than Words (04:41)
02. Postsynaptic Receptor Disruption (03:43)
03. Discontinuation Syndrome (03:54)
04. Hole (04:27)
05. Compassion To Delete (04:17)
06. Tardative Dyskinesia (04:57)
07. Cro Magnon (04:14)
08. Strategy Of Aprehention (03:38)

 

Severe Illusion-lägret rapporterar

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


Två år har nu passerat sedan Severe Illusion gjorde stark comeback med den senaste fullängdaren “No More Alive Than You Deserve” och efter livespelningar på två kontinenter, och släppet av den fristående EP:n “Psychosurgery”, så är det nu dags att presentera det kommande albumet “Deliberate Prefrontal Leucotomy” som enligt rykten släpps under november månad.

Den svenska duon, som består av Fredrik Djurfeldt och Ulf Lundblad –  och som vid några tillfällen dessutom har fått sällskap på scenen av The Pain Machinery-bekantingen Anders Karlsson – har redan bokat in ett antal nya spelningar utomlands.

Den 23 november gästar man Berlin där man får sällskap av landsmännen i No Sleep By the Machine och Gubbjävel. Bandet planerar även spelningar på hemmaplan och ytterligare ett besök i Chile innan det tredje albumet på samma tema – “The Legacy of António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz” släpps.

I samma veva avslöjar frontmannen Fredrik Djurfelt även att han har nytt material på gång med sitt ambient-noise projekt Knös efter några års tystnad. Det kommande albumet “Face Without Face” släpps inom kort via Maligna Records och är ett samarbete med Negru Voda (tidigare Megaptera).

Livespelningar är inplanerade i både Stockholm och Buenos Aires den 9 november respektive 7 december.

Som om detta inte vore nog så finns det även goda nyheter att rapportera från (det andra sidoprojektet) Instans läger: Efter “Understatement”, som släpptes tidigare i år via Ungerska Advoxya Records, välkomnar man nu batteristen Janina Danes (Severe Illusion och Marsupium Massacre) som permanent medlem efter hon medverkat på scen vid några tillfällen tidigare.