Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Artoffact Records
Releasedatum: 22 februari 2019
Genre: electro-industrial, industrial metal, industrial
Bandmedlemmar: Craig Joseph Huxtable, Chris Peterson
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Från Kanada med kärlek.

Kanadensarna Chris Peterson och Craig Joseph Huxtable behöver inte någon närmare presentation. Den förstnämnda har en lång rad genreikoniska album i bagaget och har gjort ett bestående ljudmässigt avtryck exempelvis i många av Front Line Assembly-duon Bill Leeb och Rhys Fulbers olika projekt. Chris stoltserar i skrivande stund med 220 (!) krediteringar på sin Discogsprofil och även om sångaren och låtskrivaren Craig Joseph Huxtables 26, i sammanhanget kan verka blygsamma, så är det notbart att även Craig har ett gediget CV. Ett CV som utöver arbete med just Front Line Assembly även inkluderar musikprojekt som Noise Unit, Landscape Body Machine och Stiff Valentine.

Duons självtitulerade och av många rosade debutalbum från 2013 föll kanske oförtjänt under mångas radar. Uppföljaren, den självtitulerade OHMelectronic (vars titel kommer sig av Ohms nyliga namnbyte), uppfyller de flesta av mina högt ställda förväntningar.

Albumet kommer förpackat i en omtumlande men samtidigt träffsäker och välljudande produktion av kompositioner som med hjälp av handplockade pusselbitar ur det klassiska Vancouversoundet och en stark personlig tvist gör att OHMelectronics musik vilar stadigt på egna ben.

Tematiskt och lyriskt har duon injicerat mycket punk i sin musik. OHMelectronic hymlar inte med att de, minst sagt, är förbannade på mänsklighetens allmäntillstånd och alla de grymma omständigheter som råder runtom i världen. En värld där multinationella företag och makthungriga politiker med järnhand styr oss människor med hjälp av destruktiva, avhumaniserande “money talks”-paroller.

OHMelectronic går på knockout redan i första ronden. Låten “Uppercut” är högoktanig och träffsäker och den får mig att med ett brett leende på läpparna att tänka på de allra bästa från ur det tidiga 90-talets stora genreöverskridande musikvåg. En musikvåg där banden med stora framgångar mixade EBM och metal. De efterföljande “Everything is Gone” och “Disarmed” fortsätter delvis på samma spår och understryker faktumet att den här duon definitivt inte är här för att vända andra kinden till och låta sig förminskas till någon sorts anonym gråklädd massa av tystnad. Här är det fullmatad industrirock i upptempo med rejält agiterade undertoner som gäller. Technotrash med punkattityd av det finaste Nordamerikanska märket.

OHMelectronic fullkomligt svämmar över av nyss nämnda känslostämningar men bandet visar även upp andra sidor. Som på den bluesdoftande och överraskande “With” till exempel, som ljudmässigt påminner både om Nine Inch Nails men även den bluesrock-funkiga EBM som Nitzer Ebb producerade på sina senare album. Avsticket är dock kortvarigt och “Undone” sätter åter ner foten i mer välbekanta jaktmarker via både ett medryckande driv och en slagkraftig refräng.

Apropå bandmedlemmarnas kopplingar till Front Line Assembly så är den mörka och technoinspirerade “Decline” (som introduceras  via det ambienta instrumentalspåret “Godspeed”) det allra mest uppenbara exemplet på att det är en akt från den stora “Vancouverfamiljen” vi har att göra med. Även om skillnaderna är rätt stora om man detaljstuderar tillvägagångssättet. OHMelectronic har ett mycket mer direkt anslag och låtarna är konstruerade med kortare intron och outron. Dessutom har de genomgående en snabbare väg fram till själva crescendot.

OHMelectronics andra fullängdare innehåller det mesta av det jag älskar när det kommer till den här musikgenren. Från Kanada med kärlek.

Tracklist

01. Uppercut (04:44)
02. Everything is gone (03:30)
03. With (04:24)
04. Undone (05:14)
05. Disarmed (03:41)
06. Godspeed (02:41)
07. Decline (04:12)
08. Endless War (04:06)
09. Redshift (01:33)

(English version below)

From Canada with love.

Canadians Chris Peterson and Craig Joseph Huxtable don’t need a deeper introduction. The former has a long series of genre iconic albums in the baggage and has injected a lasting sound impression in for example many of Front Line Assembly duo Bill Leeb and Rhys Fulber’s various projects. At the time of writing, Chris holds 220 (!) credits on his Discogs profile and although the singer and songwriter Craig Joseph Huxtable‘s 26, in the context may seem modest, it is noticeable that Craig also holds a solid resumee, that in addition to his work with Front Line Assembly also includes music projects such as Noise Unit, Landscape Body Machine and Stiff Valentine.

The duo’s self-titled and praised debut albums from 2013 may have fallen undeservedly under many radars. The sequel, the self-titled OHMelectronic (whose title comes from Ohm‘s recent name change), meets most of my high expectations.

The album comes packed in a tumultuous but also accurate and well-sounding production of compositions which, with the help of hand-picked pieces of the classic Vancouversound and a strong personal twist, make OHMelectronics music rest firmly on its own feet.

Thematically and lyrically, the duo has injected a lot of punk into their music. OHMelectronic are, to say the least, in no pretence regarding the fact that they’re indeed quite pissed about the general state of humanity and all the cruel circumstances that prevail around the world. A world where multinational corporations and power-hungry politicians with no remorse are set to control us with the assistance of destructive, dehumanizing “money talks” parolls.

OHMelectronic aims for the knock out already during the first round. The song “Uppercut” is highly octanic and accurate and it makes me, with a big smile on my lips, think of the very best from the great genre-transgressing music trend of the early 90’s. A music trend where various bands with great success mixed EBM and metal. The subsequent “Everything is Gone” and “Disarmed” continues partly down the same street and underlines the fact that this duo is definitely not here to turn the other cheek and let themselves be reduced into some sort of anonymous gray-clad mass of silence. Here the full-fledged industrial upbeat presents itself with agitated undertones. Technotrash with attitude of the finest North American kind.

OHMelectronic completely overflows with the aforementioned emotional moods, but the band also has a few other sides to put on display. Like the bluesy and surprising “With”, for example, which reminds both of Nine Inch Nails and the blues rock funky style of EBM that Nitzer Ebb produced on they’re later albums. The detour, however, is indeed short-lived and “Undone” puts it all back on track in more familiar hunting grounds with a catchy drive along with a powerful chorus.

Regarding the band members’ connections to the likes of Front Line Assembly, the dark and techno-inspired “Decline” (which is introduced via the ambient instrumental track “Godspeed”) is the most obvious example of them being an act coming from the great “Vancouver family”. Even if the differences do become quite obvious if you study their approach in detail. OHMelectronic has a much more direct drive and the songs are designed with shorter intros and outros. In addition, they also take a consistently faster route to the actual crescendo’s.

OHMelectronic‘s seond longplayer include most of what I love when it comes to this music genre. From Canada with love.

Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 23 september 2016
Genre: Electropop, downtempo, ambient
Bandmedlemmar: Bill Leeb, Rhys Fulber, (Jared Slingerland), (Craig Johnsen)
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Varje generation har sina egna hjältar

“Varje generation har sina egna hjältar” var ett av de kloka citat som Bill Leeb leverade under intervjun jag fick med honom i samband med Front Line Assemblys senaste Sverigebesök i mars i år och det faktumet kan appliceras i flera olika relevanta sammanhang. Rent allmänt när det kommer till musik, men i synnerhet när det kommer till han och hans högra hand Rhys Fulbers gemensamma sidoprojekt Delerium, som fyra år efter “Music Box Opera” nu är tillbaka med “Mythologie”.

Delerium är ett musikprojekt som länge har varit i ständig rörelse och det är alla ni som har varit med hela resan väl medvetna om. Den inleddes i det sena åttiotalets mörka industriella och ambienta soundtracks för att sedan, med hjälp av ett antal begåvade sångare och sångerskor, ta oss fram till den senaste två decenniernas vidareutvecklade ethereal-pop. Men som Bill Leeb mycket riktigt underströk, varje generation har ju sina egna hjältar och med tanke på hur pass annorlunda det låter idag jämfört med när det begav sig så gäller det verkligen just Delerium.

Men som jag sa till Bill den där gråmulna tisdagseftermiddagen på Debaser Strand i Stockholm: “Det finns små bitar av all musik ni någonsin skapat i Delerium..“ och ingenting kunde vara mer korrekt. “Mythologie” understryker den genialitet, fantasirikedom och vilja som de här kanadensarna har att ständigt förnya och utveckla sig. Grundplattformen är alltid välbekant, ta singeln “Ritual” (som släpptes innan albumet) som exempel, där hela programmeringen och arrangemanget i stort påminner förvånande mycket om “Blood” från det senaste Front Line Assembly-albumet “Echogenetic”.

En dryg handfull nyupptäckta sångerskor medverkar den här gången, faktiskt fler än någonsin på ett Delerium-album. Den enda bekantingen sedan tidigare är Jaël Malli som levererar ännu en kristallklar sånginsats på den vackra “Keep on Dreaming”. “Ghost Requiem” (med Geri Soriano-Lightwood), “Once in a Lifetime“ och den snygga nutida electropoplåten “Stay” (båda med JES) är för övrigt samtliga drömska ethereal electropophits av rang medan de mer komplexa numren som “Angels” (med Mimi Page) och “Continuum” (med Leah Randi) förmedlar en känsla av triphop i stil med band som Lamb eller Massive Attack.

Förra albumet “Music Box Opera” var trots några få svagheter ett bra elektroniskt popalbum med ethereal touch, men “Mythologie” är ett ännu bättre album  som understryker att firma Leeb och Fulber tillsammans med den nytillkomna medarbetarna Jared Slingerland och Craig Johnsen verkligen har en fantastisk vilja att ta Delerium vidare framåt.

Tracklist

01. Blue Fires (06:24)
02. Zero (04:50)
03. Keep On Dreaming (05:22)
04. Stay (04:08)
05. Angels (05:56)
06. Ritual (05:13)
07. Seven Gates Of Thebes (04:44)
08. Ghost Requiem (05:44)
09. Once In A Lifetime (04:28)
10. Made To Move (06:11)
11. Continuum (06:44)
12. Dark Visions (04:20)

(English version below)

Each generation has its own heroes

“Each generation has its own heroes” was one of the wise quotes that Bill Leeb delivered in the interview I did with him when Front Line Assembly visited Sweden back in March this year, and that fact can be applied in a wide variety of relevant contexts. In general when it comes to music, but especially when it comes to him and his right-hand Rhys Fulber’s common side project Delerium, that four years after the latest album “Music Box Opera” now make their return with “Mythologie”.

Delerium is a music project that has been in a constant motion for a long time and that’s something that all of you whom been around the whole trip are well aware of. It all began in the late eighties with the industrial and dark ambient soundtracks and then, with the help of a number of talented singers, it has taken us to the past two decades further developed ethereal pop sound. Though, as Bill Leeb rightly pointed out, each generation has its own heroes and considering how different it sounds today compared to back in the days it really can be adapted to the case of Delerium history.

Though, as I told Bill that grey Tuesday afternoon at Debaser Strand in Stockholm: “There are bits and pieces of everything you’ve done in Delerium..” and nothing could be more accurate. “Mythologie” underscores the ingenuity, wealth of imagination and desire that these Canadians have to constantly innovate and develop. The basic platform is always familiar, take the single “Ritual” (which was released before the album) as an example, where the whole programming and arrangement resembles surprisingly alot of “Blood” from the latest Front Line Assembly album “Echogenetic”.

A handful of newly discovered singers have participated this time, actually more than ever before on a Delerium album. The only acquaintance already known is Jael Malli who delivers another stunning and crystal clear vocal performance on the beautiful “Keep on Dreaming”. “Ghost Requiem” (with Geri Soriano-Lightwood), “Once in a Lifetime” and the stylish contemporary electropop song “Stay” (both with JES) are all kind of dreamy ethereal electronic pop hits of high quality, while the more complex numbers such as “Angels” (with Mimi Page) and “Continuum” (with Leah Randi) conveys a sense of trip-hop in the style of bands like Lamb or Massive Attack.

The last album “Music Box Opera” was despite a few weaker points a good electronic pop album with ethereal touch, but “Mythologie” is an even better album. It underscores that the duo Leeb and Fulber, along with the newly added employees Jared Slingerland and Craig Johnsen, really have a great willingness to take Delerium even further forward.

Format: (Album) CD, Digital, Digital**
Skivbolag: Armada Music
Releasedatum: 20 november 2015
Genre: Electro, Downtempo
Bandmedlemmar: Rhys Fulber
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Rhys bemästrar begåvat kollektiv

Bakom Conjure One står kanadensaren Rhys Fulber, för de allra flesta mest känd som Front Line Assemby-frontmannen Bill Leebs högra hand, men som även har varit inblandad i en lång rad av Vancouverduons övriga gemensamma musikprojekt som Delerium, Intermix, Synaesthesia, Noise Unit och Fauxliage. Han ligger även bakom det tidiga nittiotalsprojektet Will tillsammans med producenten och ljudkonstnären Chris Peterson och är nu själv högaktuell som producent av Los Angeles-duon Youth Codes kommande album. Dessutom kommer han göra comeback på scenen när Front Line Assembly ger sig ut på ny turné för att fira 30 års jubileum som band under året.

“Holoscenic” är den fjärde fullängdaren i ordningen sedan Conjure One 2002 gjorde sin självbetitlade albumpresentation och följer upp “Exilarch” som släpptes 2010. Precis som tidigare så har Rhys här arbetat med en rad sångare och låtskrivare varav några som exempelvis Kirsty Thirsk är bekanta sedan tidigare.

Ljudlandskapen är precis som tidigare konstruerade av breda stråkarrangemang, snygga synthar och små akustiska inslag av såväl piano som gitarr. Dessa binds i sin tur ofta samman med inslag hämtade från världsmusik som samplade österländska körer och andra detaljer vilket ger en spännande och intressant ljudbild.

Fyra av albumets tio spår är instrumentala där min absoluta favorit är “All That you Leave Behind” som verkligen visar upp Rhys känsla för rytmer och detaljer i sitt esse. Brittiskan Hannah Ray medverkar till den inledande dansanta och poppiga “Kill the Fear” där ett skruvat beat och basgång möter en vacker pianoslinga och en stark refräng. Leigh Nash står för albumets starkaste röstresurser när hon med stor pondus sjunger den storslagna “Under the Gun” medan rutinerade och mycket sjönsjungande Kirsty Thirsk i sin tur varsamt levererar den sorgsna och vackra “Ghost” som är byggt ovanpå ett en spännande ljudbild med inslag av såväl österländska körer som rytmer.

Conjure One påminner (av förklarliga skäl) på sina ställen en del om senare Delerium-albumen, men det som imponerar mest med “Holoscenic”, utöver den genomproffsiga och kristallklara produktionen, är hur Rhys har lyckats med bedriften att hålla ihop hela projektet. Räknar man in alla sångare, sångerskor och låtskrivare så är det dryga dussinet hjärnor bakom det här albumet som därmed bör tilldelas priset för 2015 års starkaste kollektiva insats.

Tracklist

01. Kill The Fear (06:11)
02. Miscreant (05:59)
03. Under The Gun (05:34)
04. All That You Leave Behind (08:17)
05. Only Sky (05:23)
06. Serac (05:58)
07. Still Holding On (06:15)
08. Ghost (05:22)
09. The Garden (06:20)
10. Brave For Me (06:34)
11. Oceanic (05:10)
12. Face The Music (Andrew Kay Remix) (09:16) **
13. The Distance (03:54) **
14. Face The Music (Kaskade Club Mix Edit) (03:43) **

(English version below)

Rhys masters a talented collective

Behind the side project Conjure One we find Canadian mastermind Rhys Fulber, who to most people are probably most known as Front Line Assemby-frontman Bill Leeb’s right hand, but who also has also been involved in many of the Vancouver duo’s other joint music project like Delerium, Intermix, Synaesthesia, Noise Unit and Fauxliage. He was also involved in the early nineties project Will together with producer and soundmaster Chris Peterson and at the moment he’s also been selected to produce the Los Angeles duo Youth Code’s upcoming album. During this year he will also once again join his former bandmates on stage when Front Line Assembly tour to celebrate their 30:th anniversary.

“Holoscenic” is the fourth full-length album in order since Rhys presentented Conjure One through it’s self-entitled debut album in 2002 and its a follow-up to “Exilarch” which was released in 2010. As before, Rhys has worked with a number of singers and songwriters, some of which (like Kirsty Thirsk) we’re familiar with since before.

The soundscapes are as previously designed with wide string arrangements, fancy synths and small acoustic elements of both piano and guitar. These then makes a bond with elements often taken from world music like sampled oriental choirs and other details which makes the sound interesting and exciting.

Four of the album’s ten tracks are instrumentals where and my absolute favorite here is “All That you Leave Behind” a track that really shows off Rhys’ feel for the rhythms and details in his certain kind of sound element. The British singer Hannah Ray contribute to the initial dancepop number “Kill the Fear” where a swerving beat and bassline meets a beautiful piano loop and a strong chorus. Leigh Nash shows up one of the album’s strongest vocal contributions on the magnificent “Under the Gun” while experienced Kirsty Thirsk fragily delivers the vocals on the sad and beautiful “Ghost” a song constructed on top an exciting soundimage with elements of both oriental choirs and rhythms.

Conjure One reminds (for obvious reasons) of the newer Delerium-albums here and there, but what impresses most with “Holoscenic”, in addition to the professional and crystal-clear production, is how Rhys has managed the feat of keeping it all together. If you put together all the singers and songwriters included here, we’re talking about over a dozen people behind this album, which should award it the prize for the 2015 strongest collective effort.

Officiella musikvideon till Deleriums “Days Turn Into Nights” som är det andra singelsläppet från det senaste albumet “Music Box Opera”. Delerium är ett sidoprojekt (som numera är) signerat Front Line Assembly-kvartetten Bill Leeb, Rhys Fulber, Jared Slingerland och Jeremy Inkel. Enjoy!

Första smakprovet från Ohm  – det nya musikprojektet från Chris Peterson (Producenten från Front Line Assembly, Delerium och Decree m.m.) och Craig Joseph Huxtable (som varit inblandad i bland annat Landscape Body Machine och Noise Unit). Enjoy!

Format: (Album) CD (Ltd Digipak)**, CD, Digital***
Skivbolag: Nettwerk Music Group (KAN) (Playground Music)
Releasedatum: 30 oktober 2012
Genre: Electropop, downtempo, ambient
Bandmedlemmar: Bill Leeb, Rhys Fulber, Jeremy Inkel, Jared Slingerland
Land: Kanada
Recensent: Jens Atterstrand

Fungerar som ett väldigt bra soundtrack i vissa stunder..

Front Line Assembly-duon Bill Leeb och Rhys Fulber introducerade sidoprojektet Delerium redan 1986. Det nya albumet “Music Box Opera” blir det trettonde i ordningen och följer upp “Nuages Du Monde” som släpptes för sex år sedan (2006) och den akustiska samlingen “Voice: An Acoustic Collection” som kom 2010. Debutalbumet “Faces, forms and Illusions” släpptes 1988 via det legendariska Berlinbaserade skivbolaget Dossier (som var ett dotterbolag till Manfred Schieks Konnex Records) för drygt 24 år sedan (1988).

Till inspelningarna av den nya fullängdaren har man även plockat in den nyrekryterade Front Line Assembly-duon Jared Slingerland och Jeremy Inkel.

Det som under slutet av åttiotalet introducerades som ett mörkt industriellt ambientprojekt har genom åren gjort en intressant musikalisk resa. En resa som sedan mitten av nittiotalet, med “Semantic Spaces” (1994) och “Karma” (1997) givit Delerium ett sound som alltmer lutat sig mot world music (i stil med Enigma) och mer dreampoppiga tongångar.

På “Music Box Opera” tar man ytterligare ett steg mot den tillbakadragna, lugna, melodiösa och ethereal-influerade electropop som vi blivit vana vid på de senaste albumen. Mallen med skönsjungande gästsångerskor ovanpå svävande och stämningsfulla elektroniska arrangemang fortsätter. Arrangemangen poängterar på många ställen verkligen den fantastiska förmåga som Bill Leeb, Rhys Fulber och hans nytillkomna kombatanter besitter bakom spakarna. Det är färgsprakande, drömskt, vackert och stundtals väldigt… poppigt?

Albumet spinner över ett hyfsat brett spektrum: Den inledande “Consciousness of Love” (med den kanadensiska sångerskan Stephanie Lang) doftar väldigt mycket soul och R n’ B. Andraspåret “Monarch” (med Nadine) doftar mer av världsmusik med sina österländska inslag, medan det tredje “Days into Nights” (med Michael Logan) flirtar med elctrojazz. Den medryckande, refrängstarka, poppiga och väldigt snygga (kommande singeln) “Chrysalis Heart” (med Stephanie Lang) tillsammans med den släpiga “Sky (Tears From Heaven)” och “Lock Down” – båda med Delerium-bekantingen Kristy Thirsk bakom mikrofonen, är ett par av mina personliga favoriter. På den sistnämda låter man akustisk gitarr och piano möta skruvade synthar på ett mycket smakfullt sätt.

Den digitala utgåvan av “Music Box Opera” innehåller femton spår (inklusive den exklusiva “Stargazing” med Angela McCluskey) – där man sett till helheten kanske valt ut ett par-tre för många spår till albumet för att kunna hålla en hög lägstanivå. Detta gör att man tappar initiativet något under den andra halvan. Men i sin helhet så bjuder den trots detta på en snyggt producerad och väldigt behaglig resa. Och utan att avslöja alltför mycket om mitt privatliv så kan jag härmed bekräfta att den fungerar som ett väldigt bra soundtrack i vissa stunder…

Firma Leeb/Fulber har valt en inriktning med sitt Delerium som jag inledningsvis (för ett par-tre album sedan) hade lite svårt att acceptera. Men när allt kommer omkring så är det bara lyfta på hatten och inse att personalen bakom Front Line Assembly behärskar detta mycket bra. Också.

Tracklist

01. Consciousness of Love (feat. Stephanie Lang) (04:37)
02. Monarch (feat. Nadina) (05:18)
03. Days Turn into Nights (feat. Michael Logen) (06:08)
04. Chrysalis Heart (feat. Stephanie Lang) (03:49)
05. Light Your Light (feat. Jaël) (05:38)
06. Rain Down (05:48)
07. Sky (Tears from Heaven) (feat. Kristy Thirsk) (07:09)
08. Hammer (feat. Leona Naess) (05:33)
09. Awakening (feat. Nadina) (06:44)
10. Frostbite (feat. Anna-Lynne Williams) (06:00)
11. Keyless Door (feat. Azure Ray) (05:05)
12. Music Box Opera (05:30)
13. Stargazing (feat. Angela McCluskey) (4:12) ***
14. Lock Down (feat. Kristy Thirsk) (04:18) **/***
15. Still Kill (feat. Leigh Nash) (06:21) **/***

Officiella musikvideon till “Monarch” (med gästspel av sångerskan Nadine) det första singelsläppet från det kommande Delerium-albumet “Music Box Opera”. Delerium är ett sidoprojekt av Front Line Assembly-frontmannen och sångaren Bill Leeb. Enjoy!

Officiella musikvideon till BT – “A Million Stars” med gästspel på sång av Kirsty Hawkshaw, som tidigare även gästspelat med Bill Leeb (Front Line Assembly) och hans sidoprojekt Delerium på “Nature’s Kingdom” från albumet “Poem” (2000).

“A Million Stars” släpps som EP via Nettwerk inom kort med remixer av Marc Simz, Myon & Shane 54, Jason van Wyk, Airwave, Sultan & Ned Shepard, Digital Stories och Save The Robot.

Låten är hämtad från BT’s senaste (och Grammy-nominerade) album “These Hopeful Machines”. Enjoy!
BT – A Million Stars [sampler] by nettwerkmusicgroup

Chris Peterson, tidigare ordinarie medlem på ett antal Front Line Assembly-produktioner samt en lång rad av dess sidoprojekt som Delerium, Noise Unit, Will, Pro>Tech, Intermix, Synaesthesia och Equionox, är nu tillbaka med nytt material med sitt industrimetallprojekt Decree.

Bandet är numera en trio bestående av Chris Peterson tillsammans med Ross Redhead och Sean Lawson. Chris har under den senaste tiden, förutom med de två senaste Front Line Assembly-albumen, arbetat med bland annat Unit 187 och Left Spine Down.

Det nya Decree-albumet, som fått titeln “Fateless”, är det första sedan “Moment Of Silence” från 2004.

Chris bildade Decree tillsammans med de (numera avhoppade) medlemmarna Jeff Stoddard och John McRae varpå man året efter släppte debutalbumet “Wake Of Devastation”.

Den Vancouver-baserade programmeraren, ljudkonstnären och producenten har under lång tid varit Front Line Assembly-frontmannen och sångaren Bill Leebs högra hand i studion. Han har även arbetat med en lång rad andra Vancouver-relaterade band och projekt, som exempelvis Cyberaktif. Utöver detta har han även producerat Rhys Fulber (före detta medlem i Front Line Assembly) och hans sidoprojekt Conjure One.

“Fateless” släpps den 3 maj via Artoffact Records.

Tracklist

1. Finite Years
2. Fateless
3. The Prey
4. The World Enslaves
5. Bloodthirst
6. Night and Fog
7. Into the Light
8. Arrogance
9. Faded Glory

Rhys Fulber, av och till medlem i Front Line Assembly, planerade att släppa soloprojektet Conjure Ones nya singel – “I Dream In Colour”, den 25 maj.

På grund av byte av distributör så får alla nyfikna nu vänta till den 29 juni. Singeln är hämtad från nya albumet “Exilarch”, som man planerar att släppa senare i år. Rhys Fulber har tidigare släppt två album med projektet, som i mångt och mycket är hans “svar” på kollegan Bil Leeb’s “Delerium”.

Bidrar med sånginsats på titelspåret gör Leah Randi, som arbetat med Conjure One tidigare. Utöver detta har hon bidragit med sång på bland annat L’ame Imortelles “Gezeiten”, Delerium-albumet “Chimera”, samt Front Line Assemblys “Civilization”.

Debutalbumet med samma namn, “Conjure One”,  släpptes September 2002. Uppföljaren, “Extraordinary Ways” kom tre år senare, 2005.  Flera hitsinglar togs från de två albumen, “Sleep”, samt “Tears From The Moon”, från debuten. Därefter “Extraordinary Way”, och “Face The Music” från uppföljaren.

Jens Atterstrand, ElektroSkull – Synthportalen