Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Dead Inside"

Grendel – “Age of the Disposable Body”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD ***, digital, kassett, vinyl
Skivbolag: Infacted Recordings
Releasedatum: 27 oktober 2017
Genre: Industrial rock, aggrotech, harsh EBM
Bandmedlemmar: JD Tucker
Land: Holland
Recensent: Alexander Johansson

 

(English version below)

Urtidsdjuret har slutat väsa

Jag har följt Grendel sen “Harsh Generation” (2007) och tycker att “Void Malign” är en av de fem bästa aggrotechlåtarna som någonsin gjorts. Jag älskade “Timewave Zero” (2012) och köpte den t o m på CD, något jag endast gör med exceptionella album i dessa strömmande musiktider. 2013 var Grendel bäst på Amphi. Mina förväntningar på “Age of the Disposable Body” var skyhöga – här skulle äntligen årets album komma efter helhetsmisslyckanden från bl a Depeche Mode. Så blev det tyvärr inte. När jag i mitt usla liv som bäst behövde ett framåtblickande och modernt aggrotech-album gör Grendel en industrirockplatta. Resultatet är lika svagt som när Skinny Puppy på 00-talet och Ministry under sent 80-tal ”bytte sida” från hård synth och industri till något slags hårdrocksuttryck.

Holländaren med det supercoola artistnamnet VLRK har låtit hår och skägg växa ut och flyttat till England och fortsatt byta livemedlemmar i en imponerande hastighet. 4N174, FLRS, MRK0, M4RC, 4DD2, Paul James och Mel Allezbleu har samtliga slutat eller avpolleterats. Tyvärr har JD Tucker, som VLRK egentligen heter, inte hamnat i en omgivning som fått honom att lysa som den fluourocerande leksak på bodydansgolvet som man hade kunnat önska. På “Age of the Disposable Body” fattas det för aggrotech-musiken så centrala väsandet men även ett starkare innehåll och uttryck. Istället för att väsa försöker VLRK sjunga men rösten bär inte längre än till vad man måste kategorisera som ett dussinhårdrockssjungande vilket är plågsamt tydligt i t ex titellåten “Age of the Disposable Body” och “Flux”. VLRK har aldrig varit en stor vokalist men det är dystert att han inte arbetar hårdare med sin sång eller tar hjälp av en bättre sångare.

Med “Dead Inside” blev Grendel andra artisten i år som inspirerats av Nitzer Ebbs “Join in the Chant” (1987). Svenska queerbody-drottningen Lizette Lizette var först med “Future” och det är väl egentligen bara den och “Scorn” som hör till den hårdare skolan på detta album ska aggrotechgudarna veta. Inga låtar är i närheten av det rena hatet som Grendel åstadkom 2007 med “Hate This”. Flera av låtarna har fina intron och mellanpartier med sköna film- och radiosamplingar ovanpå tunga beats, t ex “Hexit” och “Flux”, som t o m är lite bättre i remixversionerna av Spitmask och Solar Fake på den andra CD-skivan som levereras med deluxeutgåvan. Den avslutande instrumentella “Zero Hour” är mycket filmisk och fin och påminner mycket om låtarna på Neros fantastiska “Between II Worlds” (2015).

Absolut bästa låt är “Far Away” där VLRK överlåter refrängsången till skottske The .invalid och tillsammans får de till något som hade kunnat platsa på en best of-skiva av Linkin Park, även om det är en bit kvar till “Numb” (2003) eller “In the End” (2000). Refrängen låter f ö misstänkt likt refrängen från Empathy Tests lilla mästerverk “Holding On” (2016) och sämre inspirationskällor kan man givetvis ha. “Age of the Disposable Body” når tyvärr inte upp till föregående album “Timewave Zeros” klass. Det blir tyvärr inget Grendel CD-inköp för mig i år, tyvärr tror jag det här bara kommer fungera på den viktiga tyska marknaden.

Bästa låtarna: “Far Away” och “Zero Hour”.

Tracklist

01. Magnum Opus (intro)
02. Severed Nations
03. Hex It
04. Fall Like Rome
05. Flux
06. Far Away (feat. The.Invalid)
07. AOTDB
08. Scorn
09. Dead Inside
10. Zero Hour

Bonus Disc ***

01. AOTDB (Noir Antidote remix)
02. Severed Nations (Ludovico Technique remix)
03. Flux (Assemblage 23 remix)
04. Hex It (Sølve remix)
05. Dead Inside (Shiv-R remix)
06. Far Away (Panic Lift remix)
07. AOTDB (The Ladder remix)
08. Hex It (Spitmask remix)
09. Fall Like Rome (Riot Kitten remix)
10. Flux (Alpha Quadrant remix)
11. Severed Nations (Plastic Noise Experience remix)
12, Flux (Solar Fake Remix)
13. Hex It (High Functioning Flesh remix)
14. Far Away (Peter Turns Pirate remix)

(English version below)

The Beowolf creature doesn’t wheeze anymore

I have been a Grendel fan since “Harsh Generation” (2007) and I consider “Void Malign” to be one of the five best aggrotech songs ever made. I loved “Timewave Zero” (2012) and I even bought it on CD, something I only do with remarkable albums in these streaming music times. My expectations on “Age of the Disposable Body” were very high, finally would the album of the year come, after failures from e.g. Depeche Mode. But it did not. At a time in my poor life when I really needed a strong and prospective strong aggrotech album Grendel produce industrial rock. The result reminds me of Skinny Puppy in the 00’s and Ministry in the 80’s when they changed side from industrial synth to some kind of heavy metal (we do not take easy on that in Sweden – on judgement day the synth goths will stand up for truth and beauty and conquer every stupid and ugly metal banger (this is a famous scene from a Swedish comedy show in the late 80’ties)).

The Dutchman with the super cool alias VLRK has let the hair and a beard grow and moved to England. It looks better than in 2013 when Grendel kicked ass at the Amphi festival. Former Grendel live members such as 4N174, FLRS, MRK0, M4RC, 4DD2, Paul James and Mel Allezbleu has moved on or been made redundant by VLRK. Unfortunatelly JD Tucker, VLRK’s real name, has not found an environment that make him glow stick shine on the dark trance dance floor. Instead of hiss and wheeze VLRK sings in a heavy metal style on the title track “Age of the Disposable Body” and on “Flux”. He has never been much of a singer but this metal chanting is an aesthetic mistake.

With the song “Dead Inside” Grendel becomes the second artist this year to be inspired by Nitzer Ebb’s master hit “Join in the Chant” (1987). Swedish queerbody queen Lizette Lizette came first with “Future” (2017) in January. The tracks “Dead Inside” and “Scorn” are tough but miles from the clean hate Grendel produced 2007 with “Hate This”. Some of the songs has nice and heavy intros and segments with radio and TV show samplings, e.g. “Hexit” and “Flux” that comes remixed and slightly improved by Spitmask and Solar Fake on the bonus disc that comes with the deluxe edition. The final song “Zero Hour” is very good with nice cinematic inserts and it reminds me of Nero’s amazing album “Between II Worlds” (2015) from which the track “Into the Past” was used by Batz Luhrmann in the blockbuster movie “The Great Gatsby” (2013).

The best song by far is “Far Away” and on this track VLRK leaves the chorus to Scottish The .invalid. The result would make its way to a best of-album with Linkin Park, although it can not compete with hits like “In the End” (2000) or “Numb” (2004). The chorus is actually quite similar to the chorus in Empathy Test’s beautiful “Holding On” (2016) and you can of course have much worse sources for inspiration than that. “Age of the Disposable Body” never reach the high quality of “Timewave Zero” (2012) and I unfortunately will not buy a Grendel CD this year and allthough I’m confident that this will probably work out well on the important German market, I find it very sad from an artistic perspective.

Best songs: “Far Away” and “Zero Hour”

Grendel tillbaka efter fem års tystnad

Tags: , , , , , , , , ,


Fem år efter det senaste kritikerrosade albumet “Timewave Zero” (vars musikvideo till titelspåret har passerat en miljon hits på YouTube) så presenterar Grendel, med den numera London-stationerade holländaren JD Tucker aka VLRK, det kommande albumet “Age of the Disposable Body”.

Bland de tio nykomponerade spåren finner vi precis som på den förra fullängdaren såväl klubbhits som “Dead Inside” och “Fall Like Rome” liksom melankoliska poplåtar som “Far Away” och “Flux”.

Albumet levereras, utöver den ordinarie utgåvan som släpps digitalt och på CD, även i en begränsad vinylutgåva, på kassett samt i en 2CD-deluxeversion som kan förbokas här redan nu**.

Bonusdiscen inkluderar remixer signerade både mer etablerade akter som Shiv-R, Ludovico Technique, Assemblage 23Panic Lift och Plastic Noise Experience liksom nykomlingar som Spit Mask och The Ladder.

“Age of the Disposable Body” släpps den 27 oktober via Infacted Recordings.

Tracklist CD1

01. Magnum Opus (intro)
02. Severed Nations
03. Hex It
04. Fall Like Rome
05. Flux
06. Far Away (feat. The.Invalid)
07. AOTDB
08. Scorn
09. Dead Inside
10. Zero Hour

Bonus Disc ***

01. AOTDB (Noir Antidote remix)
02. Severed Nations (Ludovico Technique remix)
03. Flux (Assemblage 23 remix)
04. Hex It (Sølve remix)
05. Dead Inside (Shiv-R remix)
06. Far Away (Panic Lift remix)
07. AOTDB (The Ladder remix)
08. Hex It (Spitmask remix)
09. Fall Like Rome (Riot Kitten remix)
10. Flux (Alpha Quadrant remix)
11. Severed Nations (Plastic Noise Experience remix)
12, Flux (Solar Fake Remix)
13. Hex It (High Functioning Flesh remix)
14. Far Away (Peter Turns Pirate remix)

 

Panikattack när Zombie Girl gör comeback

Tags: , , , , , , ,


Kanadensiska Zombie Girl med sångerskan Renee Cooper har inte varit aktuellt med nytt material sedan (den numera avhoppade) andremedlemmen Sebastian Komor på egen hand följde upp projektets debutalbum “Blood, Brains & Rock n’ Roll” (2007) med “The Halloween EP” under hösten 2009.

Men efter nästan sex år av tystnad så återvänder nu den Vancouver-baserade Renee Cooper som Zombie Girl.

Den första singeln heter “Panic Attack” och låten levereras på en 6-spårs digital-EP som utöver remixer på titelspåret signerade bland andra nykomlingarna Avarice in Audio även inkluderar två remixversioner av b-sidan “Dead Inside” av de finska albumdebutanterna i Cardinal Noire.

Spåret är det första smakprovet från Zombie Girls kommande album “Killer Queen” som släpps i september. (Lyssna på smakprov nedan).

“Panic Attack” släpps den 19 juni via Alfa Matrix.

Stum – “Extra Play”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD, Download
Skivbolag: Megahype
Releasedatum: 27 april 2011

Genre: Pop, Synthpop

6/10

Jämtlänningar bytte bodychock mot electroterapi

1999 bildade David Engdahl och Daniel Sidevärn från Östersund EBM-duon Industrijugend. Enligt den officiella biografin började de göra musik i terapeutiskt syfte. Kanske tröttnade de på bodykatarsis och primalskrik och ville pröva på lite mjukare och mer kognitivt terapi, för så småningom bytte de både musikaliskt spår och namn.

Nu skivdebuterar de som electropopduon Stum med en femspårs EP på Megahype. Där är de bolagskamrater med bland andra Lowe och Statemachine – och det är också lämpliga referenser till hur Stum låter. 90-talsdoftande syntpop möter 80-talsgitarrer, IAMX och new wave. I avslutande ”A Sigh Too Deep” låter det till och med lite Nine Inch Nails i Trent Reznors lugnaste stunder. Låter det här som intressanta inspirationskällor, så är ”Extra Play” en skiva för dig.

Huvudspåret ”Sex on Fire” är en cover på Kings of Leon‘s rockdänga, som här lyfter i en värdig, något långsammare elektronisk version, även om det kanske är lite lättköpt att inleda sin skivdebut med en inlånad hit.

// Erik Uppenberg, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

  1. Sex On Fire  04:04
  2. Start A Fight  04:09
  3. Dead Inside  03:21
  4. Panic  04:06
  5. A Sight Too Deep  02:51

Lyssna på Spotify!

    Plasmodivm – “The Post-Modern Prometheus”

    Tags: , , , , , , , , ,


    Format: CD / Digital Download
    Skivbolag: Caustic Records
    Releasedatum: Ute nu!

    Genre: Harsh-EBM, Dark Electro

    5/10

    Når inte riktigt ända fram den här gången heller

    Sandro Veras startade detta spanska EBM projekt 1999 och debuterade med ”Paradise Under Fire” under 2008. Nu följer han upp med nya albumet ”The Post-Modern Prometheus”. Jag hade sett fram emot att få lyssna på de nya kreationerna då jag tyckte att förra skivan var lovande, men inte nådde riktigt fram.

    Tyvärr så tycker jag inte Sandro når ända fram med sitt Plasmodivm nu heller. Mitt intryck av den nya fullängdaren är att den är välkonstruerad, väl producerad och tyvärr väl tam. Man kan klart ana influenser från Hocico, Assemblage 23 och SITD. Albumet  i sig växer till att bli en trevlig utflykt i ett ljudlandskap man klart känner igen, men det är inte en dramatisk, revolutionerande och spännande utflykt. Snarare en picnic på välkänt territorium ungefär som att gå till kvarterskrogen; kanske inte alltid det bästa men man vet i allafall vad man får.

    Det kanske även är dess största brist. Det är inget nytt. Det är en trevlig skiva. Lagom melodisk, lagom arg, lagom med allt utan något sticker ut någonstans. Spår som ”Dead Inside” och ”Post-Modern/Post-Human” är undantagen och hade skivan i sin helhet haft samma nivå så hade upplevelsen varit väldigt trevlig och i min mening speglat bättre vad jag tror Sandro Veras faktiskt är kababel till. Jag ville ha mer. Jag ville ha mer mörk EBM och mer dystopi. Jag ville bli omfamnad av en hård, mörk och dunkande skiva. Det blev jag inte.

    Detta betyder inte att den är dålig på något sätt, den är bara inte mer än.. Lagom.

    // David Lysholm, ElektroSkull – Synthportalen

    Tracklist

    1. I Have Killed A Man  5:37
    2. Instinto Homicida  5:53
    3. Voices  4:20
    4. Dead Inside  4:38
    5. Vía Negativa  5:35
    6. Unbreakable Will  5:17
    7. Post-Modern/Post-Human  6:06
    8. The Beginning Of My End  4:45
    9. The Fear Of Being Alive  3:00
    10. High-Speed Collision  5:59
    11. Smashing White Pills  4:27
    12. A New Beginning  5:46
    13. Lost Dreams  4:43
    14. Réquiem (Missa Pro Defunctis)  7:18