Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Daily Planet"

Johan Baeckström – “Utopia”

Tags: , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 15 juni 2018
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Johan Baeckström
Land: Sverige
Recensent: Stefan Last

FacebookTwitterLast.fmSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsSoundcloud

(English version below

En studie i popperfektion

När Johan Baeckström släppte sitt hyllade debutalbum Like Before som soloartist för tre år sedan tänkte jag att det här blir svårt att överträffa. Tredje albumet Play Rewind Repeat med Johans band Daily Planet (tillsammans med Jarmo Ollila) som kom förra året gjorde det förvisso inte, men tangerade definitivt nivån från solodebuten. Nu är det då dags för soloalbum nummer två och förväntningarna är så klart höga.

Det dramatiska titelspåret och tillika albumets första singel ”Utopia” inleder starkt och är som en programförklaring för albumet som helhet med sin något mörkare ton. Ljudbilden känns igen men har skruvats till nästa nivå, medan melodier och känsla blir till ett slags hybrid av Erasure och tidiga Vacuum. Resultatet blir en av Johans starkaste låtar hittills.

Spår som efterföljande ”Homeless”, och lite längre fram i låtlistan ”Silence”, kanaliserar Erasure och album som Wonderland och The Innocents på ett föredömligt sätt utan att bli bleka kopior. Med tydliga rötter i den svenska synthtraditionen är låtarna mer än vassa nog att stå på egna ben.

Instrumentala ”Cassini” skulle nästan kunnat vara resultatet om samarbetet mellan Jean-Michel Jarre och Vince Clarke härom året istället hade skett 1984. Stämningsfullt örongodis av finaste märke.

Inte i någon del av det vi serveras har det tummats på kvaliteten. Över sammanlagt elva låtar bjuder Johan Baeckström på ett varierat smörgåsbord av poppärlor och elektroniska guldkorn. Han har sedan Daily Planets comeback för fyra år sedan visat bortom all tvivel att han är en av synthscenens främsta låtskrivare och producenter. Jag stod och vägde mellan en nia och en tia när jag skulle bestämma mig för ett betyg, och det blev slutligen det senare. När jag funderade på om det var något som skulle kunna motivera ett poängavdrag så kom jag helt enkelt inte på något. I genren klassisk synthpop är ”Utopia” årets hittills bästa album.

Tracklist

01. Utopia (04:49)
02. Homeless (04:10)
03. The World Through Your Eyes (04:31)
04. Better Stories (04:41)
05. I Can Read Your Mind (05:32)
06. Cassini (04:36)
07. Ask Them Why (03:35)
08. Blood Red Moon (05:17)
09. Into The 80’s (03:16)
10. Silence (04:22)
11. Blinded (04:55)

(English version below)

A study in pop perfection

When Johan Baeckström released his critically acclaimed debut album Like Before as a solo artist three years ago I was thinking to myself that this is going to be hard to beat. The third album from Johan‘s band Daily Planet (together with Jarmo Ollila) Play Rewind Repeat that came out last year may not have done so, but it most definitely reached similar heights. Now that it’s time for solo album number two the expectations are understandably high.

The dramatic title track and also the album’s first single ”Utopia” makes for a strong opener and sets the tone for the album as a whole with its slightly darker touch. The sonic landscape is recognisable but has been tweaked and taken to the next level, while melodies and the general feel of the track is like a hybrid between Erasure and early Vacuum. The end result is one of Johan‘s strongest songs to date.

Tracks like ”Homeless” and ”Silence” are chanelling Erasure and albums like Wonderland and The Innocents in an exemplary way without turning into pale imitations. Deeply rooted in the Swedish synth tradition the songs are more than solid enough to stand on their own.

The instrumental piece ”Cassini” could possibly have been the result if the collaboration between Jean-Michel Jarre and Vince Clarke the other year had taken place in 1984 instead. Atmospheric ear candy of the finest kind.

In no part of what we are served has the quality been compromised. Across eleven songs Johan Baeckström treats us to a veritable smorgasbord of electronic pop gems. Since the return of Daily Planet four years ago he has proven without a shadow of a doubt that he is one of the synth scene’s finest producers and songwriters. Trying to decide between a nine and a ten grading, I ended up with the latter. Considering things that could possibly motivate a reduced grade, I simply couldn’t think of anything. As far as classic synthpop goes, ”Utopia” is the best album of the year so far.

“Utopia” andra soloalbumet från Johan Baeckström (Daily Planet)

Tags: , , , , , , , , , ,


Johan Baeckström, som tillsammans med Mr. Jones Machine– och La Vogue-sångaren Jarmo Ollila sedan tidigare är känd från Daily Planet, följer nu upp den hyllade solodebuten Like Before (2015) med det nya albumet Utopia.

Albumet innehåller elva nya spår av Johan Baeckströms retrodoftande synthpop och titelspåret (lyssna nedan), som släpptes digitalt tidigare under våren, finns även med på den femte delen av Swedish Electro Scenes populära gratissamling Swedish Electro som ni finner här!

(Foto: Helene Shippey)

 

CD-utgåvan, som kan förbokas här redan nu, är begränsad till 500 handnumrerade exemplar och bakom den snygga albumdesignen står Peter Nyborg känd från Dead Eyes Open och Automatic.

Daily Planet debuterade med det numera klassiska albumet The Tide redan 1996 för att sedan göra comeback med Two (2014) och uppföljaren Play Rewind Repeat som var ett av genrens absolut starkaste albumsläpp förra året.

Johan Baeckström är för övrigt ett givet kort när Progress Productions bjuder in till den tredje upplagan av till skivbolagets omåttligt populära årskalas som äger rum på Sticky Fingers i Göteborg den 17 november!

Utopia släpps den 15 juni via Progress Productions.

Tracklist

01. Utopia
02. Homeless
03. The World Through Your Eyes
04. Better Stories
05. I Can Read Your Mind
06. Cassini
07. Ask Them Why
08. Blood Red Moon
09. Into the 80’s
10. Silence
11. Blinded

Daily Planet – “Play Rewind Repeat”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 26 maj 2017
Genre: Synthpop, electropop
Bandmedlemmar: Jarmo Ollila, Johan Baeckström
Land: Sverige
Recensent: Stefan Last

 

FacebookLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogs

(English version below)

Svårslagen, klassisk synthpop

Mellan debutalbumet ”The Tide” (1996) och uppföljaren ”Two” (2014) tog Daily Planet en liten paus på 18 år, men nu behövde vi tack och lov inte vänta lika länge. ”Play Rewind Repeat” är här och duon Johan Baeckström och Jarmo Ollila har finputsat sin redan högklassiga synthpop. Jämförelser med Yazoo och Erasure är oundvikliga men känns samtidigt orättvisa, för trots likheterna med de uppenbara förebilderna har bandet genom Johans produktion i kombination med Jarmos sång hittat ett eget unikt uttryck i både melodier och arrangemang.

Man sätter tonen direkt och inleder albumet med den Yazoo-doftande ”Goodbye Late Nights”. Denna följs av ”Grains Of Sand” som släpptes som singel i februari. Släktskapet med Mr Jones Machines debutalbum ”New Wave” är påtagligt men inte på något sätt ovälkommet. Efter att tempot sänkts något under ”Fire In Me” så dras det på ordentligt i ”Set Me Free”, som förutom att vara albumets snabbaste spår också var det första smakprovet vi fick från albumet när den släpptes som singel i oktober förra året.

Hittills fyra närmast felfria exempel på klassisk synthpop på raken alltså. Och det håller i sig albumet igenom. Plattans överraskning får nog sägas vara ”Heaven Opened” där självaste Mac Austin från 80-talsbandet White Door gästar på sång. Andra höjdpunkter är den något mörkare ”Over Water” och stämningsfulla ”Silver Moon”, men det är svårt att sätta några låtar över andra när kvaliteten är så jämn och hög som den är här.

Johan Baeckströms soloalbum ”Like Before” (2015) gav en hint om vad som var på gång, men redan på comebacken ”Two” året innan gav bandet ledtrådar som pekade åt samma håll. Den lilla invändning jag hade då om att det övergripande tempot var en aning för lågt, det har de åtgärdat med den äran på ”Play Rewind Repeat”. Nya plattan innehåller ett dussin låtar som levereras i ett föredömligt varierande tempo och i en genomtänkt följd som ger albumet ett naturligt flyt. Den som sa att albumet som format var dött hade fel, vilket härmed är bevisat. Jag tror inte att jag sticker ut hakan speciellt långt när jag förutspår att Daily Planets nya kommer att finnas med på många årsbästalistor när det blir dags att sammanfatta 2017.

Tracklist

01. Goodbye Late Nights (03:43)
02. Grains Of Sand (04:18)
03. Fire In Me (04:39)
04. Set Me Free (04:44)
05. Drown (05:11)
06. Heaven Opened (featuring Mac Austin) (04:47)
07. Why (03:33)
08. Over Water (04:24)
09. Silver Moon (04:35)
10. Tranquility (04:23)
11. Vicious Circle (04:39)
12. Weeping (04:21)

Bonus CD**

01. Lifelines (04:34)
02. Here From My Room (05:33)
03. Set Me Free (Delaykliniken Remix) (03:43)
04. Grains Of Sand (Saft Remix) (04:20)
05. Over Water (Liquid Remix by Carl N.) (05:24)
06. Vicious Circle (Glamtronica Remix by Eddie B.) (03:30)
07. Over Water (Hans Olsson Brookes Remix) (04:45)
08. Silver Moon (Burg Live Remix) (10:12)

(English version below)

Hard to beat, classic synthpop

Between the debut album ”The Tide” (1996) and the follow-up ”Two” (2014), Daily Planet took a little break for 18 years, but thankfully this time around we didn’t have to wait quite as long. ”Play Rewind Repeat” is here and the duo of Johan Baeckström and Jarmo Ollila have fine-tuned their already highly graded synthpop. Comparisons with Yazoo and Erasure are unavoidable but at the same time unfair, because despite the similarities with their obvious role models, the band have found their own unique tone in melodies and arrangements through Johan‘s production skills and Jarmo‘s vocal talent.

The tone is immediately set with the Yazoo-tinted album opener ”Goodbye Late Nights”. This is followed by ”Grains Of Sand” which was released as a single back in February. The kinship with Mr Jones Machine‘s debut album ”New Wave” is palpable but in no way unwelcome. After slowing the tempo down for a while during ”Fire In Me”, it’s pedal to the metal again on ”Set Me Free” which, besides being the fastest track on the album, was also the first taster we got from it when it was released as a single in October last year.

So, four close to flawless examples of classic synthpop in a row then. And it continues right through to the end. The biggest surpise on the album must be ”Heaven Opened”, where none other than Mac Austin from the 80’s band White Door provides the vocals. Other highlights are the slightly darker ”Over Water” and the atmospheric ”Silver Moon”, but it’s difficult to put some songs above the others when the quality is of such a high standard throughout.

Johan Baeckström‘s solo album ”Like Before” (2015) gave us a hint about what was coming, but already on the comeback ”Two” the year before the band provided clues that were pointing in the same direction. What bothered me slightly about that one was that the overall tempo was a bit too slow, but this has been more than adequately taken care of on ”Play Rewind Repeat”. The new album features a dozen songs delivered in varying tempos and in a carefully thought out running order that gives it a natural flow. Whoever said that the album as a format is dead was wrong. I don’t think I’m sticking my neck out very far when I predict that this new release from Daily Planet will be mentioned on many best-of-the-year lists when the time comes to sum up 2017.

Liverapport: Progress 12, Göteborg

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Progress Productions bjöd in till Sticky Fingers i Göteborg den 19 november med Haul, Nattskiftet, Hearts of Black Science, Johan Baeckström, Mr Jones Machine, Wulfband, Henric de la Cour, Titans, Cosmic Overdose och Pouppée Fabrikk på de två scenerna.

Jens Atterstrand (text & foto) var på plats med sin kamera i publikhavet för att rapportera från kvällen.

 

 

(English version below the photo galleries)

Ett för tredje året i rad utsålt Sticky Fingers väntade besökarna till vad som nu bör räknas som en av de viktigaste årliga händelserna på vår inhemska svartklädda elektroniska alternativscen: Progress Productions årliga fest

Precis som tidigare så radades det upp ett stort av de egna akterna med fokus på de för det här året aktuella och nytillkomna. Jönköpingsakten Haul inledde med dramatisk och nattsvarta mörk experimentell postpunk på den stora scenen inför en förvånande stor publik trots den tidiga starten. Hauls musik fungerade för mig mycket bättre live än på skiva med en vacker om än väldigt mörk tillhörande scendesign.

Lite mer kraft och omfång var det på Hearts of Black Science som släppte det starka albumet “Signal” förra vintern. Bandet stod för en av de proffsigare och mest träffsäkra live-insatserna under kvällen med trivsamma gitarrpålägg på deras shoegaziga synthpop och en snygg mörk scenshow.

Mr Jones Machine genomförde sedan albumet “Återvändsgränd” från början till slut. Jarmo Ollila levererade i vanlig ordning en väldigt träffsäker sånginsats från den stora scenen, uppbackad av sin, från Asien speciellt för kvällen hemflugen, bror Jouni. Låtarna står sig mycket bra även 2016 och bra synthpop på svenska är vi ju verkligen inte bortskämda med.

Henric de la Cour levererade en, om än relativt kort, precis lika känslosam konsert som vanligt med sin fantastiska scennärvaro och känsla. Nya singeln spelades och den får mig verkligen att sukta efter det nya albumet som är på gång.

Titans stod sedan för kvällens stora bedrift då den amerikanske sångaren Dan Von Hoyel för första gången stod på scen tillsammans med sina bandkamrater utan att ha repat en enda gång tillsammans. Sitt allra första liveframträdande gjorde även Daily Planet-bekantingen Johan Baeckström, som solodebuterade med “Like Before” förra sommaren. En väldigt tonsäker Johan, som från den lilla källarscenen, utöver utvalda spår från debutalbumet, även bjöd på en riktigt trevlig cover på Rational Youths klassiker “Saturdays in Silesia”.

Wulfband röjde som bara Wulfband kan på den mindre källarscenen där den, för mig personligen, största överraskningen Nattskiftet också sedan kom att leverera en intensiv och härligt energisk spelning. Jag skall erkänna att jag inte riktigt har fastnat för bandets tokroliga bodypop på skiva, men live fungerar konceptet alldeles ypperligt med tillhörande blåställ, oljefläckar och sot i pannan.

Cosmic Overdose, som nyligen har släppt en unik samlarbox med klassiskt material, agerade sedan överraskningsakt till åtminstone den äldre publikens stora jubel. Gentlemännen Dan Söderqvist och Karl Gasleben visar upp stor rutin och jag imponeras över hur pass bra deras nu över trettio år gamla låtmaterial fortfarande håller.

Pouppée Fabrikk, som för kvällen gjorde ett udda uppträdande i full originaluppsättning med en hemflugen Jouni Ollila på keyboard levererade sedan en riktig käftsmäll med nya fantastiskt snygga arrangemang av bandets klassiker.

Progress Productions årliga festival levererar en mysig familjär alla-känner-alla stämning och kärleken som Torny Gottberg och hans artister levererar i det här formatet är svårslaget. Boka in 18 november 2017 för då smäller det igen! Som livefotograf är man dock lätt sliten i benen efter en sådan här kväll då akterna avlöser varandra i tät följd på de olika våningarnas livescener, vilket leder till en hel del springande i trappor alternativt avkortade spelningar för att kunna förbereda sig inför det som komma skall.

Ett stort tack till Progress Productions och alla andra inblandade. Vi ses igen nästa år!

Haul

Nattskiftet

Hearts of Black Science

Johan Baeckström

Mr Jones Machine

Wulfband

Henric de la Cour

Titans

Cosmic Overdose

Pouppée Fabrikk (foto: Anja Böttcher)

For the third year in a row a sold out Sticky Fingers invited the visitors to what now should now be counted as one of the most important annual events in Sweden’s black-clad electronic alternative scene: Progress Productions annual celebration.

Just as usual, the line up consisted of the label’s own acts with the main focus on the new ones. Jönkoping act Haul opened the night with their dramatic, dark and experimental post-punk on the big stage in front of a surprisingly large crowd despite the early start. Haul’s music worked much better for me live than on record with a beautiful albeit very dark stage design and lightning effects.

A little more bite was delivered by Hearts of Black Science who released the strong album “Signal” last winter. The band presented one of the more professional and spot-on live shows of the evening with pleasant guitars add ons top of their shoegaze style synthpop together with a stylish dark stage show.

Mr Jones Machine performed the “Återvändsgränd” album from beginning to end. Jarmo Ollila as usual delivered a very good vocal performance from the big stage, backed by his, from Asia, especially for evening brought home, brother Jouni. The songs are still high quality even in 2016 and good synth pop sung in Swedish are something we’re definetely not spoiled with these days.

Henric de la Cour gave a, albeit relatively short, just as emotional concert as usual with his amazingly emotional and charismatic stage performance. He played the new single and it really makes me hankering for the new album that is on it’s way.

Titans then did the biggest achievements of the night when the band’s American singer Dan Von Hoyel stood on a stage with his band mates for the first time ever, without even rehearsing a single time together. Another live debut then came from the Daily Planet acquaintance Johan Baeckström, who released his solo debut “Like Before” last summer. A vocally secure Johan, who from the small basement stage, in addition to selected tracks from his debut album, also did a really nice cover of the Rational Youth classic “Saturdays in Silesia”.

Wulfband ranted on in the way that only Wulfband can on the small basement stage where, for me personally, the biggest surprise of the evening Nattskiftet then also delivered a intense and wonderfully energetic gig. I must admit that the band’s hilarous bodypop are not really my cup of tee on record, but live the concept worked excellent with associated overalls, oil stains and soot on the band members faces.

Cosmic Overdose, who has recently released a unique collectors box with their classic songs then acted as the secret suprise act of the evening and it was highly appriciated by the older parts of the audience. Gentlemen Dan Söderqvist and Karl Gasleben put great experience on display and I am impressed by how well their now over thirty years old songs still hold up very well.

Pouppée Fabrikk, who especially for the event made an odd appearance in the original full setup with Jouni Ollila on keyboards then delivered a real punch in the face with new fantastic sounding arrangements of the band’s classics.

Progress Productions annual festival is executed in a cozy family-all know-all mood and the love that Torny Gottberg and his label’s bands give is hard to beat. Book in November 18, 2017 because then it’s time again! As a live photographer you get slightly worn in the legs after a night like this when the different acts follow one and another in quick succession on the different floors two live stages, leading to a lot of running up and down the stairs and a need to skip a few songs at the end of the gigs to be able to prepare for what is to come on the other stage.

Massive thanks to Progress Productions and everyone else involved in this event. See you again next year!

Daily Planet – “Set Me Free”

Tags: , , ,


 

Svenska synthpopduon Daily Planet, med Mr. Jones Machine-sångaren Jarmo Ollilla och Johan Bäckström, presenterar videon till den nya singeln “Set Me Free” som finns  ute nu digitalt och på USB via Progress Productions.

Musikvideo och EP från Johan Baeckström

Tags: , , , , , , , , ,


Johan Baeckström, som förra året levererade ett av årets absolut starkaste synthpopalbum när han solodebuterade med “Like Before”, släpper nu en femspårs-EP samt en musikvideo med albumets titelspår i fokus.

Den fem spår långa EP:n inkluderar, utöver två remixer av titelspåret av bland andra skivbolagskollegorna i Delaykliniken och tysken Mikael Pohls synthpopprojekt Wave in Head, även den exklusiva b-sidan “Jerusalem” och en akustisk version av titelspåret titulerad “Quantum Symphonics remix”.

 

(Se videon nedan)

Den Göteborgsbaserade Johan Baeckström har tillsammans med Mr Jones Machine-bekantingen Jarmo Ollila även synthpopduon Daily Planet, som efter 18 års tystnad följde upp debutalbumet “The Tide” (1996) med comebackalbumet “Two” under 2014.

“Like Before EP” finns ute nu via Progress Productions.

Tracklist

johan_baeckström

 

01. Like Before
02. Jerusalem
03. Like Before (Delaykliniken remix)
04. Like Before (Wave in Head remix)
05. Like Before (Quantum Symphonics remix)

Johan Baeckström – “Like Before”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 5 juni 2015
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Johan Baeckström
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

 

FacebookTwitterLast.fmwimpSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsSoundcloudkollapslogga

(English version below)

Retrosynthpop bättre utan Jarmo

Johan Baeckström är den andra halvan av synthpopduon Daily Planet, som i övrigt består av Mr. Jones Machine-bekaningen Jarmo Ollilla vid mikrofonen. Duon återvände som bekant efter 18 långa års tystnad med “Two” förra året.

Nu har Johan själv tagit kontroll över både kontrollrattar och mikrofon och ger oss den ljuvt retrodoftande solodebuten “Like Before”, där han med full avsikt vrider klockan tillbaka till 1982 och landar sin tidsmaskin någonstans längs gränsen mellan Depeche Modes “Speak & Spell”, The Assembly, Yazoo och det tidigaste av Erasure-land.

Trots att jag egentligen inte är något gigantiskt fan av den här ofta rätt fjantiga och mesiga synthpopen utan egentligen föredrar de mörkare tonerna från tiden när de vitpudrade rougetoppade kinderna och ljusa kläderna byttes ut mot svarta kajalsotade ögon, helsvart och långrock, så finner jag många både låt- och produktionstekniskt starka kvaliteter på det här albumet.

Första halvan är otroligt stark. Den inledande “Starlights”, vars framtoning känns som uppspeedad dito av Depeche Modes “Any Second Now” från tidigare nämnda ljudreferens, inleder i mellantempo och brister ut i en kraftfull och medryckande refräng. Hitsen avlöser sedan varandra i mittpartiet med de tre medryckande upptemplåtarna “Great Unknown”, min absoluta favorit “Come With Me” och “Forever and A Day”. Tillsammans med de påföljande “Running Away From Myself” och midtempoballaden “Talking in My Sleep” så avtar den sedan något i styrka. Det blir stundtals lite för smörigt men lägstanivån är genomgående väldigt hög och alla spåren på albumet skulle kunna vara singelsläpp.

“Like Before” ger mig en skön känsla av hur Johan har släppt sitt musikhjärta fritt och låtit det härja obehindrat bland de analoga monosyntharna och simpla trummaskinerna i studion. Covern på Rational Youth-klassikern “Saturdays in Silesia” förresten, är väldigt trevligt framförd om än väldigt trogen originalet.

Jag kommer på mig själv att vid flera tillfällen faktiskt lyssna mer på arrangemangen än melodierna och låtarna i sig men det skulle inte förvåna mig mycket om det är just det Johan velat åstadkomma. Johan Baeckstroms retrosynthpop fungerar definitivt bättre utan Jarmo Ollilla, som borde ägna sig mer åt att skriva nya Mr. Jones Machine-låtar istället, gärna på svenska.

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist

johan_baeckström

01. Starlights (04:40)
02. Great unknown (05:09)
03. Come with me (03:12)
04. Winter times (04:20)
05. Forever and a day (04:35)
06. Running away from myself (03:57)
07. Talking in your sleep (05:12)
08. Saturdays in Silesia (04:39)
09. One last time (04:34)
10. Tonight (05:00)
11. Like before (04:42)

 

(English version below)

Retro synthpop better without Jarmo

Together with Mr. Jones Machine-singer Jarmo OllillaJohan Baeckström forms the synth pop duo Daily Planet who after 18 long years of silence with “Two” last year.

Now Johan has put himself in charge of both control knobs and microphone to give us the sweet retro scented solo debut “Like Before” where he, fully intentional, turns the clock back to 1982 to land his time machine somewhere along the border between Depeche Mode’s “Speak & Spell”, The Assembly, Yazoo, and the earlier works of Erasure-country.

Although I’m not an enormous fan of this often quite silly and wimpy synthpop, and actually prefer the darker tones of the time when they white pudered blush topped cheeks and bright clothes were replaced with black eyeliner-smoky eyes, black clothing and long coats, I find many both song- and productionwise technically strong qualities on this album.

The first half is incredibly strong. The initial “Starlights”, whose appearance feels as an speeded version of Depeche Mode’s “Any Second Now” from the aforementioned reference, starts in a calm midtempo and then bursts out into a powerful and captivating chorus. Hitsongs then succeed each other in the middle part with the three rousing upptemposongs “Great Unknown”, my absolute favourite “Come With Me” and “Forever and A Day”. Put together with the subsequent “Running Away From Myself” and the midtempo-ballad “Talking in My Sleep” it then decreases slightly in strength. It surely becomes too cheesy somtimes, but the lowest level is consistently very high and all the tracks on the album could be single releases.

“Like Before” gives me a good feeling of how Johan has released his music heart freely and has let it ravage unhindered through the analog mono synths and simple drum machines in the studio. The cover of the Rational Youth-classic “Saturdays in Silesia”, by the way, is very nicely rendered albeit very faithful to the original.

I will find myself on several occasions actually listening more arrangements than the melodies and the songs themselves, but it would not surprise me very much if it’s just what Johan wanted to accomplish.

Johan Baeckstroms retro synth works better without Jarmo Ollilla, who ought to spend his time writing new Mr. Jones Machine songs instead, preferably in Swedish.

PREORDER THIS ALBUM RIGHT HERE!

Soloalbum från Daily Planets Johan Baeckström

Tags: , , , ,


Johan Baeckström, tidigare känd som hjärnan bakom synthpopduon Daily Planet tillsammans med den Mr Jones Machine-bekante sångaren Jarmo Ollila, gör nu solodebut med “Like Before”

Albumet innehåller elva spår av retrodoftande minimal synthpop där Johan inte bara visar upp talangerna i maskinparken utan även bakom mikrofonen. Utöver de nyskrivna egna låtarna finner vi även en cover av Rational Youth-klassikern “Saturdays in Silesia” (1982).

(Lyssna på smakprov nedan).

 

Daily Planet slog igenom med “The Tide” (1996), ett album som idag räknas till toppskiktet av svenska synthpopsläpp genom åren. Förra året gjorde man comeback med “Two” och stod bland annat på scenen under årets upplaga av Electronic Summer i Göteborg.

Utöver arbetet med “Like Before” så har frontmannen nyligen även levererat en remix åt landsmännen i Vogon Poetry på deras EP “More Things to Do in Zero Gravity” som släpptes förra året.

“Like Before” släpps den 5 juni via Progress Productions.

Tracklist

johan_baeckström

01. Starlights
02. Great unknown
03. Come with me
04. Winter times
05. Forever and a day
06. Running away from myself
07. Talking in your sleep
08. Saturdays in Silesia
09. One last time
10. Tonight
11. Like before

Various Artists – “10 Years Anniversary Compilation”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Samling) 2CD, Digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 26 november 2014
Genre: Synthpop, EBM, Electro, Industrial, Futurepop, Dark Electro, Harsh-EBM, Experimental, Powernoise
Bandmedlemmar: Various
Land: Sverige, Norge, Danmark, Grekland
Recensent: Jens Atterstrand

HemsidaFacebookSpotifyDiscogsSoundcloud

(English version below)

Tio år av kvalitet före kvantitet

Kvalitet före kvantitet har alltid varit Progress Productions slogan och ingenting kunde vara mer berättigat när man nu firar tio år som skivbolag.

Den Göteborgsbaserade etiketten med Torny Gottberg i spetsen har under de här tio åren hållit ett nästan overkligt högt snitt på sina skivsläpp. Det gäller både när man handplockat och släppt skivor med mer etablerade akter och (i synnerhet) när man med fantastisk fingertoppskänsla har lanserat nya diton. Genidragen har varit många och i flera fall har man också satsat på artister som inte speciellt många andra trodde på.

När man nu i samband med tioårsfesten presenterar 28-spårs samlingen “10 Years Anniversary Compilation” råder inget undantag: Bortsett från ett par alternativa, tidigare en outgivna versioner och remixer, så är det genomgående exklusivt och starkt material som presenteras här. Alla akter som presenteras har enligt uppgift spelat in unika spår enbart till den här samlingen och dipparna är genomgående oerhört få.

Bland höjdpunkterna på den första CD:n finner vi bland annat Henric de la Cours kraftfulla och på svenska framförda “Venen”, en ovanligt dansant och fartfylld electropopdänga från DelayklinikenWulfbands passande “Was Für Ein Fest!” som mycket väl hade platsat på bandets debutalbum utan problem, en ny stark låt från Grekiska Iambia och en splitterny och stenhård dansgolvsrökare från 8kHz Mono.

Den andra CD:n starkare nummer finns sedan representerade i Agent Side Grinders moderna Joy Division-doftande “This is Us”, en ny dänga från Spark! med Spetsnaz-bekantingen Pontus Stålberg vid mikrofonen, nya starka låtar från The New DivisionKiteChildren Within och sist men inte minst en blytung version av Stürm Cafes “Der Grosse Schwein” signerad Terror Punk Syndicate.

Progress Productions levererar kvalitet före kvalitet och inget som helst undantag råder på den här samlingen.

8/10 STRÅLANDE!

Tracklist CD1

01. Henric de la Cour – Venen
02. Delaykliniken – Wishes
03. Necro Facility – Last Breath (Cthulhu Demo Mix)
04. Wulfband – Was Für Ein Fest!
05. Dupont – Corridor
06. Kingdom Of Evol feat. Freddie Wadling – Pleasure & Pain (Leaether Strip Remix)
07. Red Cell – Neverending Story
08. Iambia – The Wrong Direction
09. Xenturion Prime – Voyagers (Infinity Remix By Zone Tripper)
10. Daily Planet – Tunnels Of Light
11.  Hype – Make You Wonder
12. 8kHz Mono – The Game
13. Scapa Flow – Wailing (1991 Live)
14. Nexus Kenosis – Arcus Pluvius Nigrum

 

CD2

01. Agent Side Grinder – This Is Us
02. Spark! – Infectious (feat. Spetsnaz)
03. Cryo – Zero-G (Live Evolved Version)
04. Kite – True Colours
05. The New Division – Curse
06. Children Within – Architecture Of Love
07. Mr Jones Machine – Eyes Of Anger
08. System – Under Surveillance
09. Titans – Plausible
10. Angst – Rädda Barn (Dansar Bäst)
11. Vanligt Folk – Vitt Skum
12. Sturm Café – Der Grosse Schwein (Terror Punk Syndicate Version)
13. Mommy Hurt My Head – Engulfed By A Black Sun (Rough Mix)
14. Kopfer Kat – Ventilate

 

(English version below)

Ten years of quality above quantity

Quality above quantity has always been Progress Productions slogan and nothing could be more justified when they now celebrates ten years as a record company.

The Gothenburg-based label fronted by Torny Gottberg has during these ten years kept an almost unrealistic high standard on it’s releases. That comes to both the cases where they’ve hand picked and released records with more established acts and when they’ve with a fantastic touch have launched their newcomers. The genius features have been many down the line and in several cases they’ve also gone all in on bands and artists that noone else believed in in the first place.

And when they now in time for their 10 year celebration present the 28-track collection “10 Years Anniversary Collection” there make no exceptions: Aside from a couple of alternative, but still previously unreleased remixes and versions, there are constantly exclusive and strong material presented here. We’re told that all the represented acts have composed new songs only for this collection and the lowpoints are very few.

Among the highlights of the first CD we find Henric de la Cour‘s powerful (and swedish) “Venen”, an unusually danceable and energetic electropop-stunner from Delaykliniken, Wulfband‘s for the occation very fitting “Was Für Ein Fest!” that would easily have made it’s place onto their debut album, a strong new song from Greek Iambia and a brand new and fierce dancefloor smoker from 8kHz Mono.

The second CD’s stronger tracks are the represented in Agent Side Grinder‘s modern and Joy Division-inspired “This Is Us”, a new wallop from Spark! with Spetsnaz-acquaintance Pontus Stålberg at the microphone, new strong songs from The New DivisionKite, Children Within, and last but not least a leaden version of Stürm Cafe‘s “Der Grosse Schwein” signed Terror Punk Syndicate.

Progress Productions deliver quality above quantity and no exception whatsoever is made on this compilation.

Intervju: Torny Gottberg (Progress Productions)

Tags: , , , , , , , , , , ,


Jens Atterstrand

Göteborgsbaserade Progress Productions, som sedan starten 2004 huserar band och artister som Henric de la Cour, Spark!, Necro Facility, Mr. Jones Machine, Xenturion Prime (tidigare Code 64) och många fler och som på senare år har lanserat och återlanserat bland andra Daily Planet och Wulfband fyller tio år.

Elektroskulls redaktör Jens Atterstrand fick en pratstund med upphovsmannen Torny Gottberg.

 

Hej Torny! Så, Progress Productions firar tio år i år. Hur känns det?

Hej Jens! Jag har nog inte riktigt förstått att det gått 10 år redan. Herregud, känns som tiden har gått så otroligt fort. Men det känns helt fantastiskt! Det har vart tio helt otroliga år!

Det är så mycket minnen, intryck och annat som är svåra att smälta faktiskt. Jag har under dessa år fått vara med om så otroligt mycket roligt och att vi har lyckats från att vara en liten svensk label till att bli en stark spelare även internationellt har varit en resa jag aldrig någonsin kommer kunna sätta ord på!

Vem trodde detta 20 Oktober 2004 när vi släppte PROCD001 som var 8kHz Mono “Monochromator”?! Jag kan säga att det fanns folk som sa att vi inte skulle klara oss i det tuffa skivbolagsklimatet mer än max 6 månader! Well. I got news for you: Mer än 80 produkter senare – We are still here!

Artister har debuterat via er och ni har släppt ett stort antal skivor genom åren. Vilket eller vilka är du mest stolt över att ha fått vara med om?

Det där är en omöjlig fråga för mig att svara på. Jag får ju ofta frågan om vilken skiva jag gillar mest på Progress. Det går inte att svara på. Jag gillar ju alla på sitt sätt annars hade vi aldrig satt namnet Progress Productions på skivan!

Progress är och kommer alltid vara en etikett som värderar kvalitet före kvantitet. Men det är klart att det har vart otroligt häftigt att jobba fram band mot större framgångar. Samtidigt skall man aldrig glömma att det är artisterna som gör musiken. Man skulle kunna säga att jag är snickaren och artisterna är verktygen.

Och vilka verktyg jag har haft möjligheten att få hantera dessa tio år. Jag tycker på riktigt att Progress Productions har världens absolut bästa artister. I och för sig så hoppas jag att alla bolag känner så om sina artister. För vad är ett bolag utan sina band? Ett tomt skal med en logo. Alla skivbolag måste lära sig att tänka så, de gör inte artisterna en tjänst att släppa något, det är faktiskt artisterna som ger mig möjligheten att få jobba med deras kreativitet och verk. Jag är otroligt ödmjuk inför det, att vi får förtroendet.

Progress Productions adderar ett stort antal arbetstimmar på din ordinarie arbetsvecka. Var hittar du orken och inspirationen att bara ösa på?

Ja, det är klart att det funnits stunder som jag funderat “Vad fan håller jag på med!??” även om de stunderna är otroligt korta. Man kommer snart underfull med varför. Jag älskar verkligen musiken, jag älskar människorna i och runt skivbolaget. Man kan ju säga att det är en livsstil för det har kommit att bli det under åren som gått. Man är liksom en del i maskineriet. Men det är klart att det många gånger känts kämpigt, jag skulle ljuga om jag inte säger det.

I början när vi var en liten spelare så kämpade man för allt. Att få press, få radio att synas, höras. Det kanske är lite lättare idag för oss, men man får aldrig som skivbolag ta saker för givet. Jag tycker mig ha sett det för många gånger nu. Indiebolag som hype:as upp som fan och får massa mediautrymme helt utan jobb. Men den där hype:en håller sällan länge och det brukar kunna bli ett brutalt uppvaknande den dagen man inser att man är “yesterdays news” och man måste jobba.

Det är bättre att jobba långsiktigt och sätta upp delmål som man försöker nå tillsammans med banden. Och det är faktiskt i bandens musik jag hittar inspirationen att köra på. De har liksom lagt ner sin själ i något och har vi tagit på oss att förvalta detta så är det till att kavla upp armarna och bjuda till. Jag fick fråga av en kille som ville starta skivbolag om det var värt att starta ett skivbolag. Jag svarade ungefär “Om du är sjuk i huvudet så är det faktiskt det bästa man kan göra”. Var kanske att dra det jävligt hårt, men det ligger något i det. Jag är en rastlös själ och jag trivs med mycket som händer. Men det är definitivt inte gjort för alla. Det lovar jag.

front242debaser_960

Vilket är det spontant trevligaste Progress-minnet?

Oj, tack för den! Inte den lättaste frågan, det är så många. Men skall jag sätta ett så får det ju nästan vara känslan när jag höll i PROCD001 första gången. Det var ju liksom då det var på riktigt, det var nu det skulle hända. Jag känner i och för sig precis likadant varje gång en ny skiva kommer från tryck fortfarande. Det är något nästan religiöst att hålla i en produkt man vart med om att göra. Att se det från bilder och filer på datorn till att verkligen känna den i handen!

..och nu 10 års jubileum. Det blir en riktig brakfest i Göteborg den 22 november och en stor del av ert garde kommer också stå på scen under kvällen. Men utöver detta blir det också ett antal speciella jubileumssläpp och nya utgåvor, kan du berätta mer?

Detta är verkligen vår fest! Det är bandens och bolagets. En slags hyllning till oss själva, en kväll vi förtjänar. Ett bevis på att vi byggt något under ett decennium. Det är en kväll vi delar med oss av vår vänskap, vår musik, våran vision till folket!

Jag är verkligen så lycklig för att vi gör denna kväll och att jag kommer få möjligheten att dela den med inte bara väldigt många Progress band utan folk som är på plats. Det är väl även ett sätt att säga tack till alla som stöttat oss, drivit oss framåt och köpt våra skivor!

Vi kommer släppa en fantastisk CD-samling på 10 års festen som innehåller 28 låtar. Men de andra 10 års specialutgåvorna som Spark! “60 Ton Stål”-vinylen och Necro Facility “The Black Paintings”-vinylen kommer ju finnas redan innan festen.

Vilken av våra recensioner på Elektroskull är du mest stolt över?

Det vill jag inte svara på! En recension är ju väldigt subjektiv. Det är ju bara en persons åsikt. Och man kan ju ifrågasätta det där med recensioner och om de betyder något. Kanske på ett sätt, men samtidigt nej. En person kan inte tycka åt resten. Men visst är det kul med bra recensioner. Vore ju att ljuga om jag sa annorlunda, men att välja ut en specifik känns galet. Jag tackar då snarare de som recenserat skivorna på Elektroskull. Tack för att ni lyssnar och tar er tid!

progress_10_år