Subscribe via: RSS

Tag Archive | "DAC"

15-års jubilerande Xotox bjuder på svansång

Tags: , , , , , , , ,


Efter 2010 års “Die Unruhe 2.0” så återvänder nu Xotox med det nya albumet Schwanengesang”.

Hjärnan bakom projektet, den tyske Andreas Davids, introducerade sig redan 1998 och har sedan dess levererat i runda tal två dussin fullängdare och en lång rad singlar och EP’s. Det stora genombrottet kom med “Lichtlos” (2003) som släpptes efter det  att Xotox upptäckts och signats av tyska Dark Dimensions dotterlabel ProNoize.

Albumet toppade DAC (den tyska alternativtopplistan) i flera veckor när det begav sig och skrev in Xotox som ett av de absolut största namnen i genren.

På Schwanengesang” attackerar Xotox de mörka alternativa dansgolven ännu en gång. Via tio nya spår samt en bonusremix av titelspåret signerad Empusae så tar man vid sina tidigare klubbhits som “Eisenkiller” och “Nasse Waende”. (Lyssna på smakprov från det kommande albumet nedan).

Schwanengesang” släpps den 24 maj via ProNoize (Dark Dimensions)

Tracklist

  1. Kampf Um’s Licht
  2. Slå Tillbaka
  3. Schwanengesang
  4. Muy Fragil
  5. Notwehr
  6. Revolution Doesn’t Happen on the Weekend
  7. Alte Muster
  8. Chaos
  9. Ich-Fremd
  10. Revolution Non-Stop
  11. Schwanengesang (Remix by Empusae)


Diorama – “Even the Devil Doesn’t Care”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Accession Records
Releasedatum: 25 januari 2013
Genre: Synthpop, Darkwave
Bandmedlemmar: Felix Marc, Torben Wendt, Sash Fiddler, Marquess (live trummor)
Land: Tyskland
Recensent: Niklas Hurtig

 

Sammansvetsat, välljudande och fruktansvärt bra

Diorama består av multimusikern Torben Wendt, Felix Marc samt gitarristen Sash Fiddler. För de bevandrade i den tyska Darkwave-scenen är Torben bekant då han är keyboardist och andrevokalist i Adrian Hates projekt Diary of Dreams. Detsamma gäller för Felix Marc som, förutom sitt egna soloprojekt ju också är aktiv med sitt huvudprojekt Frozen Plasma samtidigt som han är keyboardist och andrevokalist i just Diorama.

Torben och Adrian blev vänner i slutet av 90-talet då Adrian signade Diorama på sitt egna skivbolag Accession Records. Han hjälpte skriva och producera debutalbumet “Pale” som släpptes 1999. Nu i januari släpptes deras åttonde studioalbum “Even the Devil Doesn’t Care” – fortfarande på samma skivbolag.

Albumet är uppföljaren till den tre år gamla “Cubed” som var en stor framgång världen över. Singelsläppet “Child of Entertainment” toppade den tyska alternativa DAC-listan i sex veckor.

Even the Devil Doesn’t Care öppnar med den lugna och lite break-beat’iga “Maison du Tigre” och soundet är omedelbart bekant. Diorama följer sin vana trogen och blandar friskt mellan engelsk och tysk flerstämmig sång, snabba poplåtar, lugna ballader, elektroniska ljudlandskap och akustiska instrument.

De avancerade tonbyten i vissa av spåren är en vidareutveckling från förra albumet men en aning mer melodiöst. Ibland är det svårt att följa med i hur melodin utvecklas och det krävs några lyssningar för att man ska uppfatta det som Torben och Felix försöker förmedla. Detta brukar vara ett gott tecken för ett bra album. Even the Devil Doesn’t Care växer för varje genomlyssning och det märks att det är ett gediget arbete bakom!

Texterna kräver även dessa en viss uppmärksamhet av lyssnaren för att komma till sin fulla rätt.  De är i vanlig ordning fyllda med underfundiga liknelser och betydelser. Ett exempel är från “Maison du Tigre” där Torben sjunger “Mother nature lost her child, there’s no earth beneath my feet”.

Albumet fortsätter med den fantastiska “Hope” där man för första gången i Dioramas historia får höra någon annan än Felix eller Torben som andrestämma. Under en kort passage hörs en kvinnlig, lite flickaktig sångröst bidra med ett utmärkt inslag i denna euforiska och mörka poplåt.

“The Scale” är albumets singel och en bra låt om än inte lika bra som braksuccén “Child of Entertainment”. Texten avhandlar de rikas perversa extravaganser och detta är något som gruppen berört i tidigare produktioner.

Resterande spår på albumet är en fenomenal blandning av tyska electroballader, synthrockiga gitarrer, funkiga beats och vackra pianospel tillsammans med upp till tre stämmor av de mycket skickliga sångarna (Rekordet är fortfarande på spåret “Someone Dies” från albumet Amaroid med fyra stämmor). Det märks att Diorama hela tiden har haft den halvrockiga och poppiga ådran i sin musik. Det låter aldrig medvetet poppigt eller medvetet aggressivt med gitarrerna. Till skillnad mot ljudbilden på In Strict Confidences senaste fullängdare “Utopia” är alla influenser och genrer helt införlivade i soundet och det låter aldrig krystat.

Diorama har återigen visat att de är mycket skickliga musiker som tillsammans har skapat ett fruktansvärt bra album. Jag har svårt att tro att musik i allmänhet kan låta mer sammansvetsat eller välljudande än så här. Albumet har något för alla och även den som inte är en inbiten synthare kan uppskatta detta. Att sammanfoga ett så nischat sound med mer kommersiella inslag och lyckas så här bra är imponerande.

Tracklist

01. Maison du Tigre  (06:06)
02. Hope  (05:05)
03. The Scale (05:34)
04. My Favourite Song (05:36)
05. The Expatriate (04:35)
06. Sumit (07:20)
07. Weiss und Anthrazit (05:27)
08. When We Meet Again in Hell (06:36)
09. The Long Way Home From… (05:14)
10. Hellogoodbye (06:02)
11. My Justice for All (05:32)
12. Over (05:30)

Autodafeh presenterar tredje fullängdaren

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Efter att ha släppt debutalbumet “Hunt For Glory” (2008) och uppföljaren “Identity Unknown” (2010) via Nordamerikanska skivbolaget Sigsaly Transmissions (där man även släppte EP’n “Re:lectro” under 2009) så är nu Autodafeh redo att presentera bandets tredje studioalbum “Act Of Faith”.

Bandet har nyligen signats (för Europa) av det tyska skivbolaget Scanner/Dark Dimensions.

Förutom de tio nya ordinarie albumspåren så inkluderar man även nyinspelningar av två gamla låtar – “Fuel of Fire” och “Divided We Fall”.

(OBS! Missa inte smakprovet nedan!)

Den svenska EBM-trion, som består av Anders Olsson, Jesper Nilsson och sångaren Mika Rossi, bildades på ett releaseparty (för deras andra gemensamma band Endless Shame) under senhösten 2007. Bandets debutalbumet “Hunt For Glory” toppade den tyska alternativtopplistan DAC och hamnade på tionde plats i dess årliga sammanställning för 2008. Trion har sedan dess varit förband till bland annat storheter som Front 242.

Alla tre bandmedlemmarna har även (till stor del gemensam) bakgrund i en handfull olika band och projekt:

  • AgrezziorMika och Jesper tillsammans med före detta Dupont-medlemmen Johan Damm. Signat till tyska Infacted Recordings och debuterade under 2010 med albumet “Domination”.
  • Endless ShameAnders och Mika tillsammans med Mattias Levin. Har släppt tre album sedan 2007. Under året aktuella med senaste albumet “Generation Blind” via Italienska EKProduct.
  • Bonanza Brothers (remixteamet) – Anders, Mika samt DJ Ricco.
  • EchoknocksAnders och Mika tillsammans med Endless Shame-medlemmen Mattias Levin.

“Act Of Faith” släpps den 16 september via Scanner/Dark Dimensions.

Tracklist

  1. Heaven Screams
  2. Killer
  3. Land of Nothing
  4. Reality Shock
  5. Make Us Believe
  6. Watch Out
  7. Treasure Hunt
  8. Wheel of Faith
  9. Promises
  10. Camp Intel
  11. Fuel of Fire (2011)
  12. Divided We Fall (2011)

Heaven Screams by autodafeh

Clan Of Xymox – “Darkest Hour”

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD, Download
Skivbolag: Trisol Music Group
Releasedatum: 24 maj 2011

Genre: Electronic, Darkwave

8/10

Darkwave-legendarerna blickar både framåt och bakåt

Det är alltid förenat med viss ängslig förväntan när ens gamla hjältar släpper nytt material, särskilt om det följer på några album som inte gjort särskilt stora avtryck. Clan Of Xymox släppte i mitten på 80-talet två album på legendariska etiketten 4AD, som enligt mig är fullkomligt unika. Jag kan inte påminna mig om något som låter likadant, varken gjort före eller efter dessa två. En närmast magisk blandning av electro, new wave och pop som förenar ambient ljudkonst, gnistrande kalla elektroniska ljudbilder och varm, melodiös popromantik. Det har gått 25 år sedan det andra albumet, ”Medusa”, och jag kan än en gång konstatera att bandet inte förmår, eller kanske inte vill, återskapa den ljudbild som för mig för alltid kommer att definiera vad bandet Clan Of Xymox är.

”Darkest Hour” är på många sätt ett modernt album. Det märks att Ronny Moorings, som står för kompositionen, har tagit intryck av många aktuella strömmingar inom den elektroniska musiken, t ex den djupa, svepande subbasen från t e x dubstep, eller en del vassa synthljud som skulle kunnat användas av vilket aggrotech/harsh-EBM-band som helst. Han försöker dock inte härma dessa subgenrer, utan bara inspireras av ljuden och arrangemangen. De flesta låtar är i grunden rätt typiska för vad bandet gjort under det senaste decenniet, fast med en delvis annorlunda ljudpalett. Kvar finns dock de typiska klagande gitarrmelodierna och Ronnys karakteristiska röst. Det jag saknar är det unika, episkt skimrande anslaget bandet hade under sin tidiga period. Men, med tanke på att ingen av bandets originalmedlemmar, förutom Ronny Moorings själv, är kvar kanske det är ofrånkomligt?

(fortsätter nedan)

Albumet inleds med två uppenbart moderna låtar. Här är både ljudbild och komposition tydligt avsedd för den publik som följer tyska alternativlistan DAC och lyssnar på aktuell musik inom scenen. Inledande ”My Reality” funkar riktigt bra med sin tunga svepande bas och lite sävliga tempo. Kanske den låt som känns mest ”ny”. Andra spåret, ”Delete”, har högre tempo och är väl som låt betraktad helt okej, men jag tycker texten och sången är lite irriterande. Därefter träder bandet in på en mer bekant väg och trots nya inslag i ljudbilden så känner man igen Clan Of Xymox. Förutom den lite tjatiga och gnälliga ”In Your Arms Again” så tycker jag resten av albumet håller en hög nivå, betydligt högre än exempelvis förra albumet ”In Love We Trust”. Här bjuds vi på både sorgsna klagosånger och fartigare dansgolvslåtar, samt ett instrumentalt spår. I låten ”Tears Ago” kommer dessutom bandet närmare den känsla de en gång hade, än vad de gjort på många, många år. Här lyckas de göra en pigg poplåt som låter både glad och ledsen på samma gång, med en medryckande och samtidigt lite sorgsen melodi och en gitarrslinga som är lika enkel som den är genial. Det är första gången på evigheter som något faktiskt påminner mig om bandets gamla hit ”Louise” från ”Medusa”. Inte riktigt lika bra, men bra nära!

På det hela taget är ”Darkest Hour” ett album som gör mig glad, och ger relevans åt detta band, som hållit på i snart 30 år (åtminstone har Ronny Moorings gjort det). Jag får acceptera att bandet troligtvis aldrig kommer låta som de gjorde när jag tycker de var som bäst, men de är fortfarande ett högst kapabelt band och har förmågan att briljera med pärlor som ”Tears Ago”, ”Dream Of Fools” eller ”She Did Not Answer”. Det är definitivt inte det sämsta…

// Anders Eklund, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

  1. My Reality
  2. Delete
  3. My Chicane
  4. Dream Of Fools
  5. Deep Down I Died
  6. In Your Arms Again
  7. She Did Not Answer
  8. Tears Ago
  9. The Darkest Hour
  10. Wake Up My Darling

Centhron levererar femte studioalbumet

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Tyska Centhron skapades vintern 2001 när sångaren Elmar Schmidt och Jörg Hermanns vänskap ledde till första demoalbumet “Malek Taus” som släpptes 2002. Bandet ville inte stå utan släppt material när man skulle ställas på scen som support till Feindflug senare samma år. Efter att demon fått en del uppmärksamhet fortsatte duon arbetet som resulterade i det första “riktiga” albumet “Lichtsucher”, som släpptes via Starfish Music året efter. Ett album som vid tidpunkten hyllades runtom i europa genom DUC Charts, DAC‘s speciella DJ Bullet kategori och via den tyska musiktidningen Zillo‘s populära sampler.

Ett antal spelningar runtom i europa följde. Tyskland, Österrike, Holland, Belgien och Italien gästades och bandet gavs möjligheten att spela tillsammans med storheter som Suicide Commando, SITD, Kiew, Xotox, Agonoize, Reaper, Psyclon Nine, Grendel, Soman och många fler. Liveshowen förbättrades, kvinnliga livesångerskan Melly Thies rekryterades tillsammans med Stefan Thies (bas) och livekeyboardisten Anette Schmidt.

Bandet följde sedan upp med tredje studioalbumet “Gottwerk” under 2006 via Final Dusk Records. Under 2009 landade bandets senaste alster “Roter Stern” via Scanner, ett album som också mixades av Jan L (känd från bland annat X-Fusion och Noisuf-X) och även släpptes i USA och Kanada.

Nu är Centhron tillbaka med ett sprillans nytt album efter att ha rekryterat ännu en livebassist i Markus Vogler och väl förberedda inför sommaren och höstens festivalspelningar runtom i europa.

“Dominator” släpps den 8 april via Scanner.

Tracklist

  1. Leitwolf
  2. Kopfschuss
  3. 666
  4. Gang Bang Dolly
  5. Atomschlag
  6. Cnt
  7. Die Stalinorgeln
  8. So sterbe ich
  9. Kind des Wehrmuts
  10. Dominator
  11. Höllenhunde
  12. Faust
  13. Slave

Front Line Assembly släpper exklusiv turné-EP

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Alla som har följt den tyska alternativtopplistan – D.A.C, den sista tiden har noterat att Front Line Assembly givits en toppnotering med albumspåret “Angriff” på den DJ-baserade singel/spårlistan. Aptitretaren som släpptes innan albumreleasen, “Shifting Through The Lens” och nya fullängdaren “Improvised.Electronic.Device” har också haft en fast placering i toppen under sommaren.

Nu släpper bandet singel nummer två från albumet och valet är, efter det stora visade intresset, tämligen enkelt; “Angriff” kommer att säljas exklusivt under bandets oktoberturné (tillsammans med Mind.In.A.Box) och innehåller inte mindre än två tidigare outgivna spår, b-sidan “Attack” samt hela fem mixar på titelspåret. Till dessa har man tagit in Project Pitchfork, Tim Skold (från KMFDM) och Mindless Faith. Utöver dessa tre inkluderar man även en egen alternativ edit och en remix av turnékollegorna Mind.In.A.Box.

Låten, som handlar om Bill Leebs mammas krigshärjade hemland (Ryssland), har med sin tyskspråkiga refräng “Kampfbereit Kameraden ..”, på engelska “Ready for combat comrades ..” slagit stort på de alternativa dansgolven runtom i europa under sommaren.

Missa inte vår recension av albumet här, turnéschema för hösten hittar du här.

Front Line Assembly får support och lägger till livedatum

Tags: , , , , ,


Front Line Assemblys “Improvised.Electronic.Device” gör minst sagt succé runtom i europa. Denna veckan toppar man åter den tyska alternativtopplistan – DAC’s albumlista. Singeln “Shifting Through The Lens” går också fortsatt bra både i nordamerika och europa. (Läs vår recension av albumet här!)

Bandet har under sommaren inlett sin europaturné och lägger nu till ytterligare datum till höstens turnéschema. Bandet gästar också stockholm, göteborg och malmö under oktober, läs mer här! En trevlig nyhet är att också man får support av inga mindre än Mind.In.A.Box på samtliga datum!

Höstens turnéschema:

  • 30 september – Frankfurt, Batschkapp, Tyskland
  • 1 oktober – Hannover, Musikzentrum, Tyskland
  • 3 oktober – Oberhausen, Saint, Tyskland
  • 5 oktober – Hamburg, Logo, Tyskland
  • 6 oktober – Göteborg, Brew House, Sverige
  • 7 oktober – Stockholm, Debaser, Sverige
  • 8 oktober – Malmö, KB, Sverige
  • 9 oktober – Århus – Voxhall, Danmark
  • 10 oktober – Berlin, Columbia Club, Tyskland
  • 12 oktober – Leipzig, Werk II, Tyskland
  • 13 oktober – Lodz, Dekampresja, Polen
  • 14 oktober – München, Backstage, Tyskland
  • 16 oktober – Budapest, Petofi Hall, Ungern
  • 17 oktober – Ljubiljana, Kino Siska, Österrike
  • 18 oktober – Wien, Planet Music, Österrike
  • 20 oktober – Paris, Le Bus Palladium, Frankrike
  • 21 oktober – Stuttgart, Röhre, Frankrike
  • 22 oktober – Aarau, Kiff, Schweiz
  • 23 oktober – Padova, Revolver, Italien