Format: CD, Digital, Spotify
Skivbolag: ITN Corporation
Releasedatum: 29 April 2011

Genre: Neo-classical, Modern classical

7/10

Neoklassiskt mörker fusionerat med bombastiska slagverk

In the Nursery bildades i Sheffield, England 1981 och består av bröderna Klive och Nigel Humberstone samt vokalisten Dolores Marguerite. Senaste albumet “Blind Sound” släpptes på deras egna skivbolag ITN Corporation i våras.

Det inledande spåret “Artisans of Civilisation” lyckas sammanfatta albumets olika musikaliska komponenter väl. Spåret ljuder med starka trummor och vackra stråkar ackompanjerat med brödernas mörka stämmor, ända till sista tredjedelen då tempot slår av och kvar finns en vacker ljudslinga som skulle passa i modern klassisk musik. Skivan har en övergripande känsla av filmmusik både till arrangemanget och soundet. Musiken låter som den är framförd av en orkester och inspelad live i en konsertsal. Detta gör dock att tyngden i trummorna och basen inte blir lika påtaglig vilket hade passat bättre in i albumets bitvis bombastiska ljudbild.

Fjärde spåret “Crepascule” inleder med mäktiga trumpeter som för tankarna till Arcana eller inledningsspåret “Ni dieu ni matre” på Romes album “Confessions d’un voleur d’ames”. Dolores framför enstaka textrader på franska ackompanjerat med andliga chants och smattrande trummor.

Albumet har ett mörkt akustiskt bombastiskt sound blandat med stråkar som de ur soundtracket från filmen Requiem for a dream. Även ekande pianoplink samt små elektroniska element återfinns, vilket hörs särskilt väl på det femte spåret “Trial by Error”. I soundet återfinns även inslag av malande elbasljud som påminner om det Lustmord åstadkom på albumet “Juggernaut”.

Låtarna är i stort instrumentala stycken med litet fokus på sång. Den sång som framförs är mörk och avskalad, nästan inbakad i det bakomliggande soundet som ett av instrumenten för att inte ta för stor plats. På spåret “Crave” sjunger Dolores lätt, nästan viskande på engelska omgiven av marschtrummor och fioler. Låtens höjdpunkt nära slutet är då brödernas stämmor ekande i bakgrunden ljuder “In Silence”.

Den första halvan av albumet är betydligt starkare än de fem avslutande spåren vilket de två mellanspelen “Coloured Silence” och “Overtone” bidrar till. Vackra stycken i sig men saktar ner tempot ordentligt och hade passat bättre i en filmmusiksamling.

Sammanfattningsvis kan man säga att även fast albumet har ett sound som påminner mycket om soundtracket till en Hollywood-produktion så är genomförandet bättre än det nyss nämnda, även om denna beskrivning kan skrämma bort vissa lyssnare. Trots sina bombastiska intentioner så faller lite av tanken på grund av den något platta ljudbilden. Trots detta är det ett bra album med några riktigt starka ljuspunkter. Om albumet i större utsträckning hade byggt på de mäktiga trumpeterna som återfinns i några av de första spåren hade helhetsintrycket blivit betydligt positivare, i alla fall i undertecknads tycke.

Höjdpunkter: “Artisans of Civilisation” samt “Crepascule”.

// Niklas Hurtig, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist