Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Credo"

Erik Uppenberg sammanfattar 2011

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Bästa synthpop/futurepop/electropop

Det elektroniska året bjöd på en rad starka popalbum, från “Credo” av Sheffield-veteranerna i The Human League till nutida svenska duor som The Sound of Arrows samt Rebecca & Fiona. Här tänker jag dock hylla ett möte mellan en annan legendar och några yngre förmågor. Eftersom den inte recenserats, tar jag tillfället i akt att puffa för John Foxx and The Maths album “Interplay” – en sprakande skiva som det slår analoga gnistor om.

Futurepop vet jag inget om (läs: vill inte veta något om), så den genren väljer jag bort.

Bästa EBM/body/oldschool

Stockholmsduon The Pain Machinery hade ett produktivt år och släppte två skivor med kompromisslöst bodysväng, inspirerat av bland annat acid house och new beat. Så här kunde EBM låta under det sena 1980-talet, innan dagens stelbenta retroregler var satta. Remixskivan “Auto Surveillance” var mer i min smak än den egentliga fullängdaren ”Surveillance Culture”.

Bästa harsh EBM/industrial/dark electro/aggrotech

Pass.

Årets bästa singelsläpp

…är inte lätt att utse. Vissa av de singelspår jag lyssnat mest på kom ut redan 2010, som “Hello” av Martin Solveig feat. Dragonette, “Undesired Isolation” med Kaos! och Austras häxhousedänga “Beat and the Pulse”. Smakproven från Maison Vagues och Henric de la Cours bägge debutalbum, “Synthpop’s Alive” respektive “Dogs”, släpptes aldrig formellt som singlar. Jag väljer också helst något fräschare än The Human League (“Never Let Me Go”), Lustans Lakejer eller för den delen Ladytron (“Ace of Hz” eller “White Elephant”) och Yelle (“Que veux-tu”), trots att de alla släppte bra singlar. Tar jag något med Rebecca & Fiona blir jag väl lynchad av våra läsare. Säkert har jag glömt några låtar också. “Skeleton” av The Good Natured, kanske? Nej, i en jämn kamp så drar jag till med “Sets & Lights” av Xeno & Oaklander.

Årets största besvikelse

Årets bägge stora festivaler med synthinriktning, Arvikafestivalen och Stockholm Goes Alternative, ställde bägge in. Särskilt i SGA-fallet var en amatörmässig festivalledning och inkompetenta ekonomiska glädjekalkyler bidragande orsaker. Även Hultsfredsfestivalens konkurs året fore spelar in. Festivalsverige har fått dåligt rykte – kommer långväga artister våga låta sig bokas i framtiden? Samtidigt har pålitliga arrangörer som Tinitus tröttnat på den ekonomiska osäkerhet och den enorma arbetsbörda som en festival innebär. Bodyfest kämpar på, men under den överblickbara framtiden tycks det som om svenska synthare får åka till Tyskland för att besöka en större festival inom den egna nischen. Hårdrockare, ibland avundas jag er!

Bästa konsertupplevelse

Ett av årets märkligaste och bästa musikminne står en av landets minsta festivaler för. Halvhemliga Kalabalik på Tyrolen lockade något hundratal besökare till den småländska obygden. I en bedagad men magisk och helt oemotståndlig folkparksmiljö (dansbanan på Tyrolen heter “Joddelero”!) kunde vi se Ekobrottsmyndigheten härja, 64Revolt blippa, Position Parallèle ploppa och Jemek Jemowit stylta omkring i bjärt träningsoverall och pumps, medan han tvångsmatade en uppstoppad räv med Jägermeister. Missa inte 2012 års upplaga, då bland andra Henric de la Cour, Agent Side Grinder, Tobias Bernstrup och Petra Flurr kommer att uppträda.

Bästa klubbupplevelse

Club Ultrafoxx hittade ett tillfälligt hem på queera Högkvarteret på Södermalm i Stockholm. Det blev en minnesvärd kväll inte minst för att André Thelénius från Marina Siertis och jag själv – med bar överkropp – försökte hetsa massorna till synthallsång. Hur mycket jag än skulle vilja hävda att detta var kvällens höjdpunkt, så nödgas jag erkänna att Trans-X utgjorde huvudakt. Tyvärr har Högkvarteret nu lämnat sin stämningsfulla lokal med dess Twin Peaks-röda sammetsdraperier, och Ultrafoxx är åter en husvill klubb.

Bästa nykomling

Mirrors, Maison Vague och Marilyn and the Rogue är några av de debutanter som gjorde bra ifrån sig under året. Men vem ska man välja? Och vad är en nykomling? Rent formellt debuterade Henric de la Cour under året, trots sin gedigna karriär i Yvonne och Strip Music. Även filmauteur-räven David Lynch släppte sitt första egna album. När mp3-filer cirkulerar, och gränsen mellan demo och officiella släpp suddas ut, blir det också allt svårare att peka ut ett startdatum för artister. Svenska duon The Sound of Arrows EP-debuterade redan 2008, men först i år kom albumet, “Voyage” med de storslagna singlarna/videorna “Into the Clouds”, “M.A.G.I.C” och “Nova”. Jag bestämmer att de är nykomlingar. De är värda det!

Bästa skivbolag

En hedervärd kulturgärning utförs av tyska Anna Logue Records. Etiketten kämpar oförtrutet vidare för att sprida bortglömd minimalsynth och analog synthpop från det tidiga 1980-talet. Man letar även upp musik som aldrig gavs ut officiellt när det begav sig, och ger ut den som snyggt och tidstypiskt formgivna cd-skivor och vinylutgåvor. Då gäller det att passa på, för skivorna säljer ofta slut. Även aktiva artister i samma anda kan hitta ett hem på Anna Logue Records – exempelvis är Marsheaux och Twins Natalia just nu aktuella med en split-singel. Några andra skivbolag i samma anda är Minimal Wave Records och Wierd Records, som bland annat ger ut ovan nämnda Xeno & Oaklander.

The Human League – “Credo”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD / Digital Download
Skivbolag: Wall Of Sound / PIAS (Border Music)
Releasedatum: Ute nu!

Genre: Electropop, Synthpop

8/10

Uppdaterat sound med blinkningar till historien

Det våras för gubbsynthpopen. Grupper jag inte väntat mig att få höra något nytt material från har de senaste åren ställt sig i studion igen, ofta med förvånansvärt piggt resultat. Telex, OMD, Devo, Blancmange, snart även Ultravox.

Till skillnad från de ovanstående orkestrarna har The Human League aldrig officiellt lagt ned verksamheten, men det är numera väldigt långt mellan skivorna. Det har gått hela tio år sedan förra studioalbumet ”Secrets”. Det var utan tvekan den mest helgjutna skivan sedan genombrottet ”Dare” (1981): nio starka poppärlor hopmixade med sju kortare instrumentala stycken. Skivan borde varit vältajmad med tanke på electroclashvågen, men tyvärr floppade den fullständigt, inte minst på grund av att skivbolaget gick i konkurs i princip samtidigt som ”Secrets” släpptes.

Med nionde studioalbumet ”Credo” har Human League förhoppningsvis hittat hem: Wall of Sound är en skivetikett som alltid satsat på artister med ena foten på dansgolvet och den andra i den elektroniska popmusiken: Tiga, Röyksopp, Zoot Woman och många andra. Producenter är I Monster, en elektronisk duo som liksom Human League kommer från synthmeccat Sheffield. Deras mål tycks inte ha varit att i första hand tillfredsställa medelålders, nostalgiska fans med något slags retrosound, utan att föra Human League in i 2010-talet och ut på nutida dansgolv där intresset för artistens namn är underordnat. Och det gör de rätt i. Det är inte minst ljudbildens förtjänst att ”Credo” andas självsäkerhet och vitalitet, även om skivan inte har samma genomgående omedelbara låtstyrka som ”Dare” eller ”Secrets”.

Skivan sparkar igång med ”Never Let Me Go”, vars autotunade sång kanske skrämmer en och annan magsur lyssnare, men lugn: när Hi-NRG-discon pumpar loss exakt 3:21 in i låten lämnar Lady Gaga plats åt Giorgio Moroder och därefter är ”Credo” en promenadseger. Förstasingeln ”Night People” är en sugande dansgolvsvältare som i mina öron vuxit konstant sedan den släpptes  i november, inte minst när Phil Oakeys värdiga, lätt kyliga och fullständigt vibratofria barytonstämma bryts mot Susan Ann Sulleys och Joanne Catheralls ljusa körsång. ”Electric Shock” är en annan nämnvärd upptempolåt, medan ”Sky” och ”Breaking the Chains” är klassiskt Human League-popsnickeri som vi lärt känna det alltsedan ”Dare”.

Bakom den uppdaterade ljudbilden finns det blinkningar till Human Leagues hela historia. ”Privilege” och flera andra låtar har ekon av gruppens två första och mer experimentella album, innan halva gruppen hoppade av och bildade Heaven 17. ”Get Together” är Motown-gung i synthpopförklädnad, en annan av Human Leagues paradgrenar sedan start. Annars är faktiskt Pet Shop Boys den tydligaste parallellen jag kan dra. Starka poplåtar med texter som präglas av lika delar vemod och ironi … låt vara att de in Human Leagues fall har en dragning åt det surrealistiska eller rakt av knasiga. Som i ”Night People”: ”Leave your cornflakes in your freezers” … vadfalls?!

// Erik Uppenberg, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

  1. Never Let Me Go  4:54
  2. Night People  5:30
  3. Sky  4:55
  4. Into The Night  3:43
  5. Egomaniac  3:58
  6. Single Minded  3:50
  7. Electric Shock  4:49
  8. Get Together  3:48
  9. Privilege  3:37
  10. Breaking The Chains  4:01
  11. When The Stairs Start To Shine  3:49

The Human League – “Never Let Me Go”

Tags: , , ,


Officiella musikvideon till kommande singelsläppet “Never Let Me Go” från The Human League‘s kommande album “Credo”. Enjoy!

Lyssna på The Human League’s nya album – gratis!

Tags: , ,


http://www.facebook.com/thehumanleague?sk=app_6009294086

The Human League – “Never Let Me Go (DJ Pierre Afro Acid Remix)

Tags: , , , , , ,


Ytterligare en remix från The Human Leagues kommande singelsläpp “Never Let Me Go” som släpps samtidigt med nya albumet“Credo” den 21 mars. Enjoy!

The Human League – “Never Let Me Go (Italo Connection)”

Tags: , , , , , ,


Ytterligare en remix från The Human Leagues kommande singelsläpp “Never Let Me Go” som släpps samtidigt med nya albumet“Credo” den 21 mars. Enjoy!

The Human League – “Never Let Me Go (Aeroplane Remix)”

Tags: , , , , , ,


The Human Leagues kommande singelsläpp “Never Let Me Go” som släpps samtidigt med nya albumet “Credo” den 21 mars. Enjoy!

Ytterligare Human League-singel samma dag som “Credo”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Den brittiska synthpoptrion är, som vi rapporterat tidigare, aktuella med bandets nionde studioalbum “Credo” under våren.

(2-minuters klipp från samtliga låtar på nya albumet kan avnjutas här!)

Nu står det också klart att det andra singelsläppet från albumet, “Never Let Me Go”, släpps (endast digitalt) samma dag som albumet, måndagen den 21 mars.

Bandet inleder direkt efter albumsläppet 2011 års turné fredagen den 25 mars i Bryssel. Via ytterligare sex datum i Sao Paolo, Paris, Zürich, Köln, Amsterdam och Hamburg landar trion sedan i Skandinavien och Köpenhamn för en konsert den 21 april.

“Never Let Me Go” släpps den 21 mars via Wall Of Sound. Aeroplane-remixen kan redan nu avnutas i vår videokategori.

Tracklist “Never Let Me Go”

  1. Never Let Me Go (Single version)
  2. Never Let Me Go (Italoconnection Extended Remix)
  3. Never Let Me Go (Aeroplane Remix)
  4. Never Let Me Go (DJ Pierre’s Afro Acid Remix)

Tracklist “Credo”

  1. Never Let Me Go
  2. Night People
  3. Sky
  4. Into The Night
  5. Egomaniac
  6. Single Minded
  7. Electric Shock
  8. Get Together
  9. Privilege
  10. Breaking The Chains
  11. When The Stairs Start To Shine

The Human League – “Sky”

Tags: , , , ,


Utdrag från “Sky” hämtad från The Human League‘s kommande album. Enjoy!

Ytterligare detaljer kring The Human Leagues nya album

Tags: , , , , , , , , , ,


Brittiska synthpopveteranerna The Human League är – som vi rapporterat tidigare – aktuella med nytt studioalbum i Mars 2011.

Nya abumet – “Credo”, är planerat till Mars 2011 och är trions förta sedan “Secrets” (från 2001).

Första aptitretaren – singelsläppet “Night People”, kan ni redan nu avnjuta via vår populära spotifylista – “P.O.P.”

The Human League deltog på 80-tals turnén Forever Young i somras, läs vår livrapport (med foto) här.

Tracklist “Credo”:

  1. Never Let Me Go
  2. Night People
  3. Sky
  4. Into The Night
  5. Egomaniac
  6. Single Minded
  7. Electric Shock
  8. Get Together
  9. Privilege
  10. Breaking The Chains
  11. When The Stairs Start To Shine