Format: (Album) CD, 2CD**, digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 8 februari 2019
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Carl Steinmarck
Land: Sverige
Recensent: Stefan Last

(English version below)

En vitamininjektion som saknar gnistan

Saft återvänder med uppföljaren till den succéartade comebacken Norrbacka. Allting har ett Slut är liksom sin föregångare producerad av Carl Steinmarck och sonen Alexander, och visst känner man igen sig.

Albumet inleds med ”Visa våra vingar” och ”Allting faller ner”, två låtar som kanske inte greppar tag i en på samma sätt som ”Om oss” gjorde på Norrbacka och ”Ditt namn i min mun” på debuten Paranoia Erotica, men det är likväl två starka spår.

På singelspåret ”En bild av sanningen” lyfter det dock ordentligt på det där energiska, allsångsinbjudande sättet som Saft gör så bra, och detsamma gäller även ”Oberoende” och ”Hagel” som följer några spår senare. Däremellan kommer dock låtar som ”Särskilt sätt” där vi plötsligt befinner oss på svajig melodifestivalmark. Även om det är plattans svagaste spår så får jag nog ändå medge att om jag visste att låten skulle dyka upp på någon av deltävlingarna så skulle jag allt bänka mig framför TV:n och kanske till och med slänga in en röst eller två..

Det kanske inte slår gnistor om Allting har ett slut på samma sätt som det gjorde om Norrbacka, och det håller inte riktigt ihop på samma sätt, men detta till trots så känns det som en liten vitamininjektion så här i slutet av vintern. I skrivande stund har vi en dag där det kanske inte är mer än fyra-fem grader ute, men snön har nästan helt försvunnit och solen strålar. Då är platsar Safts nya riktigt bra i bilstereon.

Tracklist

01. Visa våra vingar (03:49)
02. Allting faller ner (04:06)
03. En bild av sanningen (03:55)
04. Våga säg farväl (04:47)
05. Spegel, spegel (03:40)
06. Särskilt sätt (04:08)
07. Oberoende (04:16)
08. Hagel (03:12)
09. Du och jag (03:43)
10. Allting har ett slut (03:59)

Limited edition bonus CD**

01. Undantag 2018 (03:44)
02. Där står du (04:27)
03. Faller en faller två (04:17)
04. Du och jag (TMJ remix) (03:49)
05. Hagel (Jesper Hörberg remix) (03:20)
06. Hagel (OctoLab remix) (03:35)
07. Vänd (Side Order remix) (03:38)

(English version below)

A vitamin-injection that lacks some spark

Saft returns with the follow-up to the magnificent comeback album Norrbacka. Like its predecessor Allting har ett slut is produced by Carl Steinmarck and his son Alexander, and it does sound very familiar.

The album opens with ”Visa våra vingar” and ”Allting faller ner”, two songs that might not grab you the way ”Om oss” did on Norrbacka and ”Ditt namn i min mun” on the debut Paranoia Erotica, but two strong tracks none the less.

The single ”En bild av sanningen” takes off to a whole other level though, in that energetic singalong way that Saft does so well., and the same goes for ”Oberoende” and ”Hagel” that follow a few tracks later. Before those, however, comes songs like ”Särsklit sätt” where we suddenly find ourselves treading on wobbly Melodifestivalen (the Swedish qualifications for the Eurovision Song Contest) grounds. Even though this is the weakest track on the album I must admit that if I knew the song was to participate I would probably watch it, maybe even throw in a vote or two…

Allting har ett slut may not send sparks flying the way Norrbacka did, and it doesn’t quite hold together in the same way, but despite this it feels like a welcome vitamin injection as the end of winter is approaching. At the time of writing we’ve had a day with teperatures barely reaching five degrees, but the snow has all but disappeared and the sun has been shining. On days like these the new one from Saft works really well as your driving soundtrack on the car stereo.

Saft är tillbaka, spana in videon till den nya singeln “En bild av sanningen” som finns ute nu via Progress Productions.

Electronic Summer bjöd in till stort 5 års jubileum på Brewhouse i Göteborg den 25-27 augusti.

Här kommer liverapporten signerad Jens Atterstrand (text & foto)

Torsdag

Trots avsaknaden av tidigare års gratisbuffé så är det ett relativt välfyllt Brewhouse som väntar redan på torsdagkvällen när jag anländer lagom i tid för att avnjuta Karin Bolins (Alison) ljuva stämma som för kvällen fick agera stand-in för den hastigt insjuknade chiptunepopparen Digidroid. Alison är en stark lokal akt för arrangörerna att ha i rockärmen och de gör få besvikna när en numera sångmässigt mognare och tonsäkrare Karin levererar ett känslosamt och varierat set toppat med bandets populära Yazoo-cover.

Torsdagskvällen är verkligen en fantastisk bonus som arrangörerna bjuder på. Utöver ett Vanguard – som trots att de fortfarande har en bit kvar verkligen har vuxit som liveband sedan de nervöst debuterade för några år sedan – så bjöds vi även på (ytterligare en) comeback när publikfavoriterna i Mars TV som (trots att de inte hade hunnit repa ordenligt) verkligen gav mersmak och om möjligt byggde upp än större förhoppningar inför framtiden om de nu äntligen kan få tummen ur och leverera nytt material även på skiva vill säga.

Den avslutande spelningen med Spark! levererade i sin tur en av festivalens absoluta höjdpunkter redan på torsdagskvällen. Jag såg dem själv senast på Progress Productions tillställning förra senhösten och ringrostigheten och ovanan i den nya konstellationen med den “nye” sångaren Christer Hermodsson har nu verkligen satt sig som en smäck. En suverän spelning och en fantastisk avslutning av festivalens första kväll!

Fredag

Synthpopduon Ashbury Heights, som sedan debuten i början av 2000-talet har existerat i tre olika konstellationer,  inledde sedan händelserna på fredagen. Frontmannen Anders Hagström, som sedan det senaste albumet numera har den nye sångerskan Tea F. Thimé vid sin sida, levererade ett svängigt och snyggt set som trots en inte hundraprocentig sånginsats och vissa mindre tekniska bekymmer blev en bra aptitretare inför kvällen.

Kraftwerk-bekantingen Wolfgang Flür levererade sedan ett minst sagt ojämnt DJ-set innehållande såväl smått geniala medryckande partier som riktigt trist plastig techno med Kraftwerk-vibbar. Tyvärr missade jag hans presentation av boken “I Was A Robot” och med närmare eftertanke kanske det hade varit mer intressant att lyssna på än hans musik, de charmiga videoklippen på videoskärmen föreställande de tidiga dagarnas Kraftwerk-medlemmar till trots. Då var energiknippet Claus Larsen i Leaether Strip klart mycket bättre! Jag kan inte sluta imponeras över den spelglädje, utstrålning och fullständiga närvaro som dansken fortsätter att leverera efter alla dessa år. Blytungt, energiskt och med en setlista som inte kan ha gjort många Leaether Strip-fans besvikna.

Och när sedan en som pånyttfödd Stefan Ackermann (som tidigare drabbats av en stroke) kliver in på scenen och tillsammans med en energisk Bruno Kramm med tillhörande helgalen keyboardshow sätter ner foten med en helt fantastisk insats (som i vissa partier för tankarna till konserter som M’era Luna 2002) så kan jag enkelt konstatera att ännu en riktigt bra kväll är till ända!

Lördag

En härlig comeback av den norska nittiotalsakten Chinese Detectives inledde den avslutande kvällen. Desiree Grandahl levererade festivalens överlägset bästa sånginsats med en nästan skrämmande hög dynamik och tonsäkerhet. Bandet provspelade även en ny låt som verkligen gjorde mig nyfiken på att snart få höra nytt material från bandet inom kort. Ett proffsigt och spelglatt Saft, som nu har blivit ordentligt varma i kläderna efter att ha gjort ett antal spelningar sista året, följde sedan innan tyska Solitary Experiments bjöd på sin välljudande men tyvärr något oengagerad mörka och sedvanligt tyska futurepop.

Efter detta en fullkomlig urladdning av ett spelglatt Grendel som dock tyvärr alltid har låtit bättre på skiva och trots gitarrist på scenen och en bra liveshow så klickade det inte riktigt den här gången heller.

Avslutningen var dock värd att vänta på när Welle:Erdball stod redo att bjuda Göteborg på sin sedvanligt vackra, tokroliga och galna show innehållande såväl robotar som änglavingar, flaggor och allt därtill. Jag skall erkänna att jag inte längre lyssnar speciellt mycket på Welle:Erdball till vardags men live är de ett riktigt glädjefyllt energiknippe varje gång, så även den här kvällen.

Elektroskull tackar ödmjukast för ännu en fantastisk vistelse i Göteborg på ett lika välorganiserat, intressant och varierat Electronic Summer som vi blivit vana vid numera. Alla inblandade gör ett fantastiskt jobb!

Saft presenterar videon till den nya singeln “Inget mer att ge” som finns ute nu via Progress Productions. Låten är hämtad från det nya albumet “Norrbacka” som släpptes i början av maj.

Format: (Album) CD, 2CD**, digital
Skivbolag: Progress Productions
Releasedatum: 6 maj 2016
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Carl Steinmarck
Land: Sverige
Recensent: Stefan Last

(English version below)

En triumfartad comeback!

Saft är tillbaka, denna gång med Carl Steinmarck som enda kvarvarande medlem. Sonen Alexander har dock bidragit som både medproducent och låtskrivare. 17 år har gått sedan ”3-2-1” släpptes strax innan millennieskiftet, så jag var nog inte ensam om att bli tagen på sängen när Saft plötsligt dök upp igen förra året med singeln ”Aldrig som förr”, en låt som tillsammans med b-sidan ”Allt som allt” gjorde att förhoppningarna om ett nytt album väcktes bland fansen. När nu dessa förhoppningar infriats och vi äntligen får ta del av detta album, håller det då för de högt ställda förväntningar som singeln gav upphov till?

Öppningsspåret ”Om oss” greppar tag i lyssnaren från första sekund på samma sätt som ”Ditt namn i min mun” gjorde på debuten ”Paranoia Erotica”. Det är liksom bara att kapitulera. I sedvanlig Saft-anda byggs låten upp av melodiösa verser, catchy refränger och finurliga texter, här levererat i över 140 BPM. Det kommer bli svettigt på synthklubbarnas dansgolv i sommar…

”Dina steg” och den 80-talsdoftande ”Aldrig som förr” följer, och att släppa den senare som första singel känns som ett klokt val. Låten representerar albumet väl med sitt klassiska Saft-sound. Refrängen andas Shanghai och följs av en italoslinga som kunde varit hämtad från något av Fancys tidigare album.

Med den finstämda balladen ”Oförstörd” sänks tempot drastiskt, men bara tillfälligt. Med ett undantag (som jag återkommer till nedan) är resterande låtar är av det snabbare slaget. Refrängen i ”Åsikt” känns bekant, och snart inser man att den lånar rätt friskt av tidigare nämnda klassikern ”Ditt namn i min mun”. Men det känns som att det är gjort med glimten i ögat och funkar alldeles utmärkt.

Den snygga refrängen i ”Du gör mig galen” sätter sig direkt och för tankarna till Ultravox gamla allsångsdänga ”Hymn”.

Avslutande ”Låt mig vara fri” lugnar ner tempot igen och låter oss landa mjukt efter en generös gofika med Saft. Låtens inledande 45 sekunder kunde kanske vara hur det skulle låta om Adolphson & Falk skulle få för sig att släppa en ny synthplatta.

Svaret på frågan som avslutar recensionens inledande stycke visar sig bli ett rungande ”Ja”! Plattan utgör en perfekt blandning av allt från publikfriande upptempolåtar till känslosamma ballader. Låtsnickeriet är felfritt, melodierna sitter som superlim och produktionen låter 100% Saft. Vad mer kan man önska sig? Om man som jag anser att ”Paranoia Erotica” är ett av Sveriges bästa synthpopalbum så är det ingen tvekan, ”Norrbacka” är ett självklart köp och ett givet inslag i varje synthsamling.

Är du snabb nog och beställer CDn direkt från Progress Productions så kan du ha tur och få den begränsade upplagan (200 ex) som innehåller en bonus-CD med ytterligare två låtar plus två remixer av Johan Baeckström (Daily Planet) och Hans Olsson Brookes (Universal Poplab, Silent Wave).

Tracklist

01. Om oss (03:29)
02. Dina steg (03:35)
03. Aldrig som förr (03:55)
04. Oförstörd (03:55)
05. Inget mer att ge (03:24)
06. Gå hem (04:04)
07. Åsikt (04:17)
08. Du gör mig galen (02:53)
09. Bara lögn (04:46)
10. Låt mig vara fri (04:53)

Bonus Disc**

01. Drömmarna har tagit slut (04:49)
02. Vi ser dig (04:18)
03. Oförstörd (Johan Baeckström remix) (03:55)
04. Låt mig vara fri (Hans Olsson Brookes remix) (03:44)

A triumphant return!

Saft is back, this time with Carl Steinmark as the only remaining member, though his son Alexander has contributed as both co-producer and songwriter. It’s been 17 years since ”3-2-1” was released just before the millennium shift, so I probably wasn’t the only one who was caught off guard by the sudden appearance of the new single ”Aldrig Som Förr” last year, a track that together with its accompanying b-side ”Allt Som Allt” raised hopes of a new album among the fans. Now that these hopes have become a reality and we finally get to take part of this album, can it live up to the high expectations that the single caused?

Album opener ”Om Oss” grabs a hold of the listener from the get go in much the same way that ”Ditt Namn I Min Mun” did on the debut ”Paranoia Erotica”. All you can do is surrender. In typical Saft fashion the song is built around melodic verses, catchy choruses and quirky lyrics, here delivered at speeds above 140 BPM. It’s going to be sweaty on the synth club dancefloors this summer…

”Dina Steg” and the 80s tinged ”Aldrig Som Förr” follows, and releasing the latter as the lead single feels like a wise choice. The song represents the album well with its classic Saft sound. The chorus has a bit of a Shanghai vibe to it and is followed by an italo melody line that could have been taken from one of Fancy‘s earlier albums.

The tempo drops drastically with the touching ballad ”Oförstörd”, but only temporarily. With one exception (which I’ll get back to below) the remaining songs are uptempo affairs. The chorus of ”Åsikt” feels familiar, and you soon realise it’s borrowing a lot from the aforementioned classic ”Ditt Namn I Min Mun”. But it feels like it’s done tongue-in-cheek and works just fine.

The gorgeous chorus of ”Du Gör Mig Galen” instantly gets on your brain and brings to mind the old Ultravox sing-a-long epic ”Hymn”.

The closing song ”Låt Mig Vara Fri” once again slows down the tempo and allows us a soft landing after a rewarding time spent with Saft. The first 45 seconds of the song might be what it would sound like if Adolphson & Falk decided to record a new synth album.

So, the answer to the question that ends the first paragraph of this review turns out to be a resounding ”Yes”! The album is a perfect mix of everything from crowd-pleasing uptempo tracks to sensitive ballads. The songwriting is flawless, the melodies stick like superglue and the production sounds 100% Saft. What more could you ask for? If you’re like me and consider ”Paranoia Erotica” to be one of the best ever Swedish synthpop albums then there’s no doubt, ”Norrbacka” is an obvious buy and a must-have in any synthpop collection.

If you’re quick enough and order directly from Progress Productions you might be one of the lucky few to get the limited edition (200 copies) containing a bonus CD with two additional songs as well as two remixes by Johan Baeckström (Daily Planet) and Hans Olsson Brookes (Universal Poplab, Silent Wave).

Drygt femton år efter det att bandet annonserade sin splittring (december 2000) så återvänder nu Saft i en ny konstellation med sångaren Carl Steinmarck vid rodret med den nykomponerade fullängdaren “Norrbacka”.

Singlarna “Aldrig som förr” och “Om oss” släpptes förra året och den 9 maj fick vi äran att arrangera Safts officiella livecomeback i samband med Elektroskulls femårsfirande på Göta Källare i Stockholm.

(Se video nedan).

“Norrbacka”, där titeln naturligtvis syftar på bostadsområdet Norrbacka i Märsta norr om Stockholm där delar av bandet växte upp, innehåller tio spår inklusive de två singelspåren och kommer även att levereras i en begränsad 2-discutgåva ** med de två exklusiva bonusspåren “Drömmarna har tagit slut” och “Vi ser dig” samt remixer signerade Hans Olsson-Brookes och Johan Baeckström.

Saft bildades av Carl Steinmarck, Jesper Hörberg och Kent Saarimaa under sensommaren 1995 och fick stor uppmärksamhet med hits som “Underbar” (1997), “Superstjärna” (1997) och “Ditt namn i min mun” (1998). Bandet albumdebuterade med “Paranoia Erotica” 1998 (som även släpptes i engelskspråkig version) och släppte sedan uppföljaren “3-2-1” 1999. 2001 efter att bandet hade splittrats gav man även ut samlingen “Repris”.

Saft spelades mycket på Sveriges Radio P3 och gjorde även bejublade livespelningar i såväl TV4 som  Z-TV men även på Arvika– och Hultsfredsfestivalen liksom syntharnas eget SAMA (Swedish Alternative Music Awards) i Göteborg.

“Norrbacka” släpps den 6 maj via Progress Productions.

Tracklist

01. Om oss
02. Dina steg
03. Aldrig som förr
04. Oförstörd
05. Inget mer att ge
06. Gå hem
07. Åsikt
08. Du gör mig galen
09. Bara lögn
10. Låt mig vara fri

Bonus disc **

01. Drömmarna har tagit slut
02. Vi ser dig
03. Oförstörd (Johan Baeckström Remix)
04. Låt mig vara fri (Hans Olsson Brookes Remix)

Dive

En svart backdrop, ett mikrofonstativ, stroboskop och en megafon låter kanske inte som kvällens mest intressanta upplägg men om man slänger in veteranen Dirk Ivens i mixen så uppstår magi. Dive är hypnotisk feedback, bas och oväsen i en ohelig allians där summan är oändligt mycket större än delarna. Belgaren är kanske mest känd från The Klinik och Absolute Body Control, men det är helt ensam på scen han visar sin storhet. Han dansar, svettas, skriker och charmar publiken med sin fantastiska utstrålning. Spelningen verkade vara över på ett ögonblick men varade i själva verket i strax över en timme och lämnade mig och många andra helt slutkörda och energilösa men lyckliga.

And One

Årets stora dragplåster äntrar stor scenen strax efter klockan elva och det råder ingen tvekan om vilket band de flesta besökare helst vill se, det är fullständigt fullsmockat framför scenen. And One är ett väldigt älskat band med många hardcore fans men det är dessutom ett band som de flesta har någon typ av relation till och vill se bara för att höra en eller ett par låtar. Senast jag såg And One var på Amphifestivalen i Köln i en mycket stor och mycket opersonlig ishockeyarena och bandet gör sig så oändligt mycket bättre på en liten scen med färre i publiken. Spelningen som är kvällens längsta, hela 90 minuter, har väldigt bra ljud och ljusshowen är sparsmakad men välplanerad och samtliga bandmedlemmar ser ut att njuta i fulla drag. Setlistan är välbalanserad mellan gammal och nytt och en kul detalj är att Steve Naghavi lånar en änglagloria från publiken och bär den under “Military Fashion Show”.

electriXmas är och förblir en årlig högtid och mötesplats för synthare och det innebär tyvärr att två av kvällens akter, Saft och Guilt Trip, inte kan recenseras helt enkelt för att jag var upptagen med att socialisera med folk jag träffar väldigt sällan. En omröstning har dragits igång på electriXmas facebooksida för att se vilka band som ska bokas till nästa år, gå in och rösta.

Under nittiotalet var SAFT ett av sveriges populäraste synthopband.

Hits som “Superstjärna” och “Ditt namn i min mun” gjorde stor succé långt utanför synthscenens gränser och bandet figurerade flitigt även i mer kommersiella sammanhang som Sveriges Radio P3 och gjorde liveframträdanden i exempelvis TV4 och Z-TV.

Bandet gjorde bejublade spelningar på bland annat Arvikafestivalen och återvände även för ett tioårsjubileum på SAMA i Göteborg 2005.

Nu återvänder SAFT i ny tappning frontad av sångaren Carl Steinmarck med den helt nyskrivna singeln “Aldrig som förr” som även levereras med b-sidan “Allt som allt”.

Lyssna på smakprov här:

Den 9 maj återvänder man också till livescenen för en kväll när man i samband med Elektroskulls 5-års jubileum – som arrangeras i samarbete med vår systerverksamhet Vicious Circle – står på Göta Källares scen i Stockholm tillsammans med Stockholmsduon Guilt Trip och de finska electropopparna Flux Fin.

KÖP BILJETT HÄR!

SAFTS tidigare material har nyligen även gjorts tillgängligt digitalt då Progress Productions återlanserar bandets tidigare skivbolag det Örebrobaserade Eternity Records katalog.

“Aldrig som förr” släpps den 27 april via Progress Productions.

Tracklist

01. Aldrig som förr
02. Allt som allt