Subscribe via: RSS
IAMX presenterar den censorerade versionen av musikvideon till “Stardust” som ger en hint av hur estetiken på den kommande turnén kommer se ut. Den ocensurerade versionen har premiär på Playboy.com nästa vecka.
Låten är hämtad från det nya unisont hyllade albumet “Alive in New Light” som kan beställas här.
Format: (Album) CD, vinyl, digital
Skivbolag: Orphic (Caroline International/Universal/Border)
Releasedatum: 2 februari 2018
Genre: Electro, Pop
Bandmedlemmar: Chris Corner
Land: England (USA)/Tyskland
Recensent: Jens Atterstrand
(English version below)
Efter en lång och stark längtan så är det äntligen här – IAMX nya album “Alive in New Light”!
Hjärnan bakom IAMX, den forne Sneaker Pimps co-grundaren Chris Corner, har egentligen aldrig behövt vänta på att ljuset skall leda honom tillbaka. För när det kommer till hans musikskapande så har han alltid varit där.
Den svåra depressionen, som skulle kunna liknas vid en lång ansträngande terapisession, avhandlades omsorgsfullt med hjälp av mörka syntharrangemang på de två senaste albumen “Metanoia” och “Everything is Burning (Mentanoia Addendum)”. De depressiva känslorna har nu tagit ett kliv tillbaka och ligger nu istället försiktigt inbäddade i ett organiskt och orkestralt storslaget skimmer av hopp.
“Alive in New Light” innehåller några av Chris Corners absolut bästa vokala insatser någonsin. Den inledande “Stardust” är en medryckande, stark och ganska typisk IAMX-låt, som sakta och försiktigt inleds av en spröd och känslosam Chris placerad ovanpå ett monotont pianokomp omgiven av dissonant knaster, för att sedan mynna ut tillsammans med ett medryckande beat. Det slagkraftiga titelspåret ger oss i sin tur en av albumets absolut starkaste refränger och förmedlar den där unika teatrala och orkestrala känslan av cabaret- och folkmusik som Chris Corner alltid lyckas så otroligt bra med att injicera i sin musik.
Några av mina favoriter i övrigt inkluderar den analogbasmullrande “Break the Chain” och jag gillar även den experimentella mystiken som framträder i den funkigt erotiska “Body Politics”, men faktum är att samtliga nio spår döljer välskrivna och intressanta berättelser att upptäcka. Chris andliga släkting, tatueraren, make-up artisten och superfanet Kat Von D gästspelar på fyra av dem och allra bäst gillar jag den skruvade kärlekshistorien “Stalker”.
Chris Corner besitter fullkomligt unika krafter och kunskaper när det kommer till att konstruera vemodiga, personliga och känslosamma elektroniska poplåtar. I den avslutande balladen “The Power and the Glory” så sjunger han om en väntan på ljuset som skall leda honom tillbaka och hjälpa honom att släppa taget. Chris har nu kravlat sig ut ur det milsdjupa hålrummet och lever helt uppenbart i nytt ljus igen. Han är nu precis där han vill vara och jag välkomnar honom tillbaka av hela mitt hjärta.
OBS! Albumet släpps även i en begränsad vinylutgåva den 23 februari som kan förbokas här redan nu!
01. Stardust (04:55)
02. Alive In New Light (04:25)
03. Break The Chain (04:33)
04. Body Politics (03:49)
05. Exit (04:35)
06. Stalker (04:56)
07. Big Man (03:44)
08. Mile Deep Hollow (03:59)
09. The Power And The Glory (05:12)
(English version below)
After a long and eager wait, it’s finally here – IAMX’s new album “Alive in New Light”!
The mind behind IAMX, the former Sneaker Pimps co-founder Chris Corner, has never really had to wait for the light to lead him back. Regarding his musical creations, he has always been there.
The difficult depression, that could decribed as a long and exhausting therapy session, was by the help of dark synthesizers carefully dealt with on the last two albums “Metanoia” and “Everything is Burning (Mentanoia Addendum)”. Those depressive emotions are now slightly pushed back and now present themselves embedded in an organic and orchestral magnificent skimmer of hope.
“Alive in New Light” contains some of Chris Corner’s absolutely best vocal efforts ever. The introductory “Stardust” is a compelling, strong and fairly typical IAMX song, slowly and carefully launched by crisp and emotional vocals placed on top of a monotonous piano surrounded by dissonant knots and then completely pours out along with a compelling beat. The powerful title track gives us, in turn, one of the most powerful choruses on the album and conveys that unique theatrical and orchestral feeling of cabaret and folk music that Chris Corner always succeeds with injecting into his music.
Some of my other favorites include the analogue bassline thumper “Break the Chain”, and I also like the experimental mysticism that appears on the funky erotic “Body Politics”, but the fact is that all nine tracks hide well-written and interesting stories to discover. Chris spiritual relative, tattoo- and makeup artist and super fan Kat Von D makes guest appearances on four of them and best of all I like the twisted love story “Stalker”.
Chris Corner possesses completely unique skills and knowledge when it comes to constructing humble, personal and emotional electronic pop songs. In the final ballad “The Power and the Glory”, he sings that he’s waiting for the light to lead him back and help him let go. Chris has now crawled out of the mile deep hole and is clearly alive in new light again. He is now exactly where he wants to be and I welcome him back with all my heart.
Format: (Album) CD, vinyl, kassett
Releasedatum: 7 oktober 2016
Skivbolag: Rough Trade (Border Music)
Genre: Electro, synthpop, synthwave
Bandmedlemmar: Stephan Groth, (Jonas Groth), (Ted Skogman)
Land: Norge
Recensent: Jens Atterstrand
(English version below)
Apoptygma Berzerk-frontmannen Stephan Groth har nu samlat ihop ett urval av spår från de senaste årens EP- och singelsläpp till det nya fullängdsalbumet “Exit Popularity Contest”.
Det mesta som vi under lång tid vant oss vid när det gäller Apoptygma Berzerk har skrapats bort och Stephan har istället valt att plocka upp ett antal trådar från begynnelsen av hans musikskapande. “Exit Popularity Cotest” kryllar av influenser och hyllningar till fornstora elektroniska hjältar som Tangerine Dream, Jean-Michel Jarre, Vangelis och det Kraftwerks tidigare material.
Sånär som på några inslag av röstsamplingar, samt sånginsatsen på den nya versionen av “U.T.E.O.T.W.” (Until the End of the World), så är albumet helt instrumentalt vilket till mig förmedlar en mängd olika känslor. På vissa spår är strukturen och motivet tydligt, som till exempel i den inledande Jean-Michel Jarre-hyllningen “The Genesis 6 Experiment v4” och “For Now We See Through a Glass, Darkly v2”. På den sistnämnda har Stephan förresten återanvänt den ledande melodislingan från “Burning Heretics”. De abstrakta och kryptiskt komplexa ljudexperimenten som “Hegelian Dialect v4” och “Stille når gruppe v4” för sedan i sin tur tankarna till 70-talets Kraftwerk. Den mörka och dova “modularsynthiga” “The Devil Pays in Counterfeit Money v4 16” tillsammans med de sammetslena och ljuvt retrodoftande “The Cosmic Chess Match v2” och “Rhein Klang v3 lc 48 hz” ger sedan en väldigt luftig känsla av rymd och frihet likt filmmusiken till någon science fiction-klassiker från åttiotalets början.
De norska giganterna Apoptygma Berzerk bildades redan 1989 av Stephan Groth och andremedlemmen Jon Erik Martinsen, som senare lämnade bandet för att under mitten av nittiotalet bilda synthpopduon Sweep tillsammans med Truls Kristian Nygaard. Resten är som man säger, historia.
“Exit Popularity Contest” representerar för mig den elektroniska nyfikenhet och inspiration som la grunden för Apoptygma Berzerks musikskapande, även om det givetvis är någonting helt annat än exempelvis bandets fyra första klassiska album “Soli Deo Gloria” (1993), “7” (1996), “Welcome to Earth” (2000) eller “Harmonizer” (2002).
01. The Genesis 6 Experiment (09:17)
02. Hegelian Dialectic (04:29)
03. For Now We See Through A Glass, Darkly (08:36)
04. Stille Når Gruppe (05:47)
05. In A World Of Locked Rooms (08:54)
06. The Cosmic Chess Match (07:36)
07. U.T.E.O.T.W. (Instrumental) (07:25)
08. The Devil Pays In Counterfeit Money (07:27)
09. Rhein Klang (06:59)
10. U.T.E.O.T.W. (Extended Version) (Bonus Track) (09:09)
(English version below)
Apoptygma Berzerk-frontman Stephan Groth has put together a selection of tracks from the recent EP and single releases for the new full-length album “Exit Popularity Contest”.
Most of what we’ve been used to when it comes to Apoptygma Berzerk has been scraped off, instead Stephan have opted to pick up the threads from the very beginning of his musical career. “Exit Popularity Contest” picks up influences and pays many tributes to good old electronic heroes like Tangerine Dream, Jean-Michel Jarre, Vangelis and the early works of Kraftwerk.
Except for a few vocal samples and the vocal take on the new version of “U.T.E.O.T.W.” (Until the End of the World), the album is completely instrumental, which to me conveys a range of emotions. On some tracks, the structure and the motive is quite clear, for example, on the initial Jean-Michel Jarre-tribute “The Genesis 6 Experiment” and “For Now We See Through a Glass, Darkly v2”. On the latter Stephan incidentally reuses the leading melody line from “Burning Heretics”. On abstract and cryptic complex sound experiments like “Hegelian Dialect v4” and “Stille reach gruppe v4” the sound, in turn, evokes like something inspired by the 70’s Kraftwerk. The dark and moody modular-style sound on “The Devil Pays in Counterfeit Money v4 16” along with the velvety and sweet retro scented “The Cosmic Chess Match v2” and “Rhine Klang v3 lc 48 hz” then gives an airy kind of feeling of space and freedom like a soundtrack that would suit any of the sci-fi classics from the early eighties.
The Norwegian giants Apoptygma Berzerk was formed back in 1989 by Stephan Groth and second member Jon Erik Martinsen, who later left the band during the mid-nineties to form the synthpop duo Sweep together with Truls Kristian Nygaard. The rest is, as they say, history.
“Exit Popularity Contest” represents the electronic curiosity and inspiration that laid the foundation for Apoptygma Berzerk’s musical creation, even if it obviously is something completely different than, say, the band’s first four classic albums “Soli Deo Gloria” (1993), “7” (1996 ), “Welcome to Earth” (2000) and “Harmonizer” (2002).
Karl Bartos presenterar en musikvideo till “Without a Trace of Emotion” hämtad från hans nya album “Off the Record”. Enjoy!
Format: (Album) CD (digipak), Digital, Vinyl (180g)
Skivbolag: Bureau B (Border Music)
Releasedatum: 15 mars 2013
Genre: Synthpop, electropop
Mix: Mathias Black
Master: Mathias Black
Land: Tyskland
Recensent: Erik Uppenberg
Köp: TBA
Karl Bartos lämnade Kraftwerk 1990 och har sedan dess släppt sammanlagt fyra album, som Elektric Musik eller under eget namn. Förutom på den gitarrpoppiga ”Electric Music” har han byggt vidare på det klassiska Kraftwerk-soundet, men med en egen lätt igenkännlig twist.
Det är redan tio år sedan Bartos förra skiva ”Communication”. Den släpptes ungefär samtidigt som ”Tour de France Soundtracks”, det första albumet med nytt Kraftwerk-material på 17 år. Jämförelser var oundvikliga, och de utföll till Karl Bartos fördel.
För det första var det tydligt att det var Bartos som satt på melodierna och de riktiga poplåtarna. ”I’m the Message”, ”15 Minutes of Fame” och ”Electronic Apeman” för att nämna några. För det andra hade ”Communication” ett lyckat sammanhållande tema, som kändes fräschare än cykling: informationssamhället och hur vi speglar oss själva och andra i den moderna teknik som hjälper oss att dokumentera och kommunicera. Karl Bartos förde på ett snyggt sätt Kraftwerks konceptalbumtänk in i 2000-talet.
På nya skivan ”Off the Record” är det dock snarast nostalgi det handlar om. De elva spåren (”Silence”, sex sekunders tystnad, räknar jag inte) bygger nämligen på en mängd gamla inspelningar som Karl Bartos grävt fram ur sina gömmor. Ett slags ljuddagbok som han producerade i lönndom under Kraftwerks konstnärliga storhetstid, gissningsvis sent 1970-tal och tidigt 1980-tal. Får vi tro Wolfgang Flürs självbiografi ”I Was A Robot”, så var hemlighetsmakeriet nödvändigt. Ralf Hütter och Florian Schneider tillät helt enkelt inte de övriga medlemmarna att ha några sidoprojekt.
Resultatet är en musikalisk pyttipanna: lite av varje, det smakar gott och mättar, men det är märks att det som serveras bygger på rester. Ljudbilden är varm och analog, spår med sång (ibland engelska, ibland tyska) och en mer traditionell popstruktur blandas med instrumentala stycken.
Inledande ”Atomium” hyllar den välkända futuristiska molekylbyggnaden i Bryssel. ”Atomium” är kraftfull och pampig, rytmen spikar fast lyssnaren på dansgolvet och boxar en i mellangärdet. Men jag tröttnar snabbt, det är inte mycket till pophit trots att det är albumets singelsläpp och det finns mer intressanta spår på ”Off the Record”.
”Vox Humana” skulle kunna vara hämtad från ”Radio-Activity”, och namnet antyder att det är ett slags svar på ”The Voice of Energy” från den skivan. ”Rhythmus” kombinerar rytmen från ”Trans Europe Express” med melodin från ”Computer World” och vocodern från ett flertal spår på ”Communication”. Durstämda ”Hausmusik” har ett i det närmaste ironiskt namn; snarare än housemusik påminner den om Kraftwerk innan Karl Bartos ens kom med i gruppen: easy listening-soundet i ”Ananas Symphonie” från ”Ralf & Florian”.
Det är som synes inte lätt för Karl Bartos att frigöra sig från arvet som en fjärdedel av en av världens mest inflytelserika grupper. Det är svårt att som lyssnare inte dra paralleller. Tvångströjan det innebär är också något som Bartos verkar vilja bearbeta i sina texter. På det förra albumen hittade vi låten ”Life”, som kan handla om ett uppbrott från en kärleksrelation, men kanske också om Bartos brytning med kvartetten från Düsseldorf: ”So glad we made it / Time will never change it / But, finally, I have to get on with my life / (…) / Who you are and what you want to be, it doesn’t matter much to me”.
”Without A Trace of Emotion” är den starkaste låten på ”Off the Record”. Texten refererar helt öppet till Karl Bartos relation till sin gamla grupp, och till den robotlika image som förföljer honom som ett spöke från det förgångna. En maskinröst mässar ”Every single day / I’m here to let you know / Whatever happens to you / I won’t let go”, och Karl Bartos egen röst svarar ”Without a trace of emotion / I see you right in front of me / Dresscode red shirt, black tie / You’re history / You’re history”.
”Off the Record” är obligatorisk och efterlängtad lyssning för svältfödda Kraftwerk-fans. Men någon sammanhållen upplevelse är det inte. Det låter som den spretiga samling demotejper som det i grunden faktiskt är.
Format: (Album) CD, 2CD**, Digital, Spotify
Skivbolag: Progress Productions (Border Music)
Releasedatum: 8 februari 2012
Genre: EBM, Bodypop
Recensent: Jens Atterstrand
Efter att man på egen hand debuterade under 2007 med “65 ton stål” och följde upp med “Ett lejon i dig” två år senare, så plockades den Falkenbergbaserade svenska EBM-duon Spark! under början av 2010 upp av svenska Progress Productions.
Bandet har tagit god tid på sig och faktum är att det första smakprovet från det nya materialet släpptes för snart två år sedan via succé-EP’n “Genom stormen”. Utöver rykten om hårddiskhaveri under resans gång, så har skivbolaget i lugn och ro meddelat duon att helt enkelt ta den tid man behöver. Den som väntar på något gott..? Svar: Tveklöst!
Det nya albumet “Hela din värld” är verkligen värd väntan. Med en smart mix av skarpa melodier, välskriven svensk lyrik och en hel rad nya grepp tar man sin klassiska oldschool-EBM vidare med stormsteg. De nya arrangemangen fortsätter på den sedan tidigare inslagna vägen, där de poppigare melodierna möter bandets klassiska ljudbild med tunga rytmer, pumpande analoga basgångar och skruvade sequencers.
I låtmaterialet finns de humoristiska inslagen från tidigare till vissa delar kvar. “Popkomplex” skickar en välriktad känga till musikbranschens kommersiella etablissemang och i “Kärlekskarusell” behandlar världens äldsta poptema: Kärlek. Men å andra sidan avhandlar man även många allvarliga, djupa och existensiella ämnen, som i det första spåret “Döden och jag” (som inleds med en väl vald sampling från Ingemar Bergmans “Det sjunde inseglet”), och i titelspåret “Hela din värld”, som innehåller den smått geniala textraden “vissa dom minns men de flesta har glömt att livet dom lever bara är en kort glimt av ljus mellan mörka evigheter..”
De sedan tidigare släppta låtarna “Genom stormen”, “Tankens mirakel” och den tidigare nämda “Popkomplex” utgör i sin tur perfekta bitar i bygget – och får om möjligt en ännu starkare innebörd nu än de haft tidigare, nu i sällskap med de resterande spåren. Stefan Brorssons sånginsats är genomgående mycket bra och lyssnar man på exempelvis “Skål” så inser man verkligen att det är en gammal metal-sångare bakom mikrofonen.
De olika nyanserna på “Hela din värld” fullkomligt doftar fräschör och injicerar kvalitet och nyskapande i en annars ganska tråkig, livlös, skränig, monoton och gapig oldschoolscen.
(Red.anm: Utöver den ordinarie utgåvan levereras “Hela din värld” även i en begränsad och handsignerad dubbeldisc-utgåva där bonusdiscen innehåller debutalbumet “65 ton stål” samt den sedan länge utgångna EP’n “Epos”.)
Format: CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Mortal Records (Border Music)
Releasedatum: 17 oktober 2011
Genre: Darkwave, industrial rock
Den gamla synthpopparen Gary Numan är tillbaka med en betydligt mörkare skapelse än vad han skapade på det glada 80-talet.
“Dead Son Rising” släpptes tidigare under hösten via Garys egna skivbolag Mortal Records.
Gary Numan har ett långt samarbete med den brittiske producenten och DJ:n Ade Fenton, som också varit högst involverad i detta album. Introspåret “Resurrection” är av en stämningsfull elektronisk art medan rockiga “Big Noise Transmission” och den lugna “Dead Son Rising” för tankarna till hur Mortiis lät på deras senaste album “Perfectly Defect”.
Många olika element samsas på “Dead Son Rising”. Elektroniska gitarrer gör att de låter som industrirock av typen Nine Inch Nails eller Rob Zombie, medan lugnare passager snarare påminner om neoklassiska pianostycken. Detta kombinerat med ett allmänt elektroniskt sound ger en intressant blandning. Även spår av acid och trance hörs i små fragment i vissa låtar.
“For the Rest of My Life” är en skön elektronisk darkwave-osande låt medan fortsättningsspåret “For the rest of my life (Reprise)” låter som en lugnare variant av det hektiska soundtracket till den brittiska zombierullen “28 Veckor Senare”. “Not The Love We Dream Of” är ett vackert lugnt pianostycke med Garys röst som stillsamt framför sången.
Albumet är genomgående välproducerat med hög ljudkvalité. Frontmannens sång är väldigt varierad vilket både ger ett större djup men som ibland tangerar rockartisters sångteknik . Detta är i sig inget negativt, men i en elektronisk kostym som denna kan den kännas främmande för den gemene syntharen.
Spåret “We are the Lost” är hård och pampig och med sparsam och svepande sång. Den har ett sound som lika gärna hade passat i något trance-sammanhang.
Den bitvis rockiga sången till trots är låtarna ofta helt utan den poprockiga struktur som förpestar många annars lysande arrangemang i nyss nämnda genre. Detta ger en positiv klang i det musikaliska ölglaset. Eller som i Gary Numans fall: Ett glas innehållandes en spännande drink med många fina ingredienser men utan det där lilla extra.
// Niklas Hurtig, Elektroskull – Synthportalen
Aptitretaren “Ghosts Of Utopia” följdes tidigt i mitten av mars upp med senaste albumet “Volatile Times”.
Efter detta släpptes även singeln “Bernadette”, som utöver den engelska originalversionen även spelades in i en tyskspråkig version.
Nu är brittiska IAMX med karismatiske Chris Corner i spetsen tillbaka med ännu ett singelsläpp från nyss nämda album.
Titelspåret “Volatile Times” släpps som singel senare den här månaden med remixer av bland annat Clayton Worbeck och Noblesse Oblige.
“Volatile Times” släpps den 23 september via 61 Seconds Records / BMG.
Tracklist
Läs Thobias Wollheds recension av albumet här!
Tyska versionen av IAMX nya singel “Bernadette” hämtad från senaste albumet “Volatile Times”. Enjoy!
Engelska versionen av IAMX nya singel “Bernadette” hämtad från senaste albumet “Volatile Times”. Enjoy!
