Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Ashbury Heights"

Ashbury Heights – “The Victorian Wallflowers”

Tags: , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, digital
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 24 augusti 2018
Genre: Synthpop, electropop, EDM
Bandmedlemmar: Anders Hagström, Tea F. Thimé
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

 

HemsidaFacebookTwitterLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogs

(English version below)

Mer EDM och mindre kajalsvart melankoli

När jag tidigare under sommaren nåddes av beskedet att den svenska duon Ashbury Heights tagit hjälp av Blutengel-bekantingen och producenten Mario Rühlicke för att få ordning på låtarna till bandets nya album The Victorian Wallflowers, så måste jag erkänna att jag tog emot detta med en viss skräckblandad förtjusning då jag aldrig varit något stort fan av tyskens musik.

Välproducerade och medryckande “Headlights” inleder det nya albumet och jag slås omgående av en hel del likheter i denna med “Phantasmagoria” från det förra albumet The Looking Glass Society (2015). Och även om Ashbury Heights i många avseende har gjort framsteg sedan det senast begav sig så är influenserna från modern elektronisk pop och dansmusik tydligare nu än någonsin tidigare.

Sångerskan Tea F. Thimés utvecklingskurva är positiv och bekräftas ytterligare när hon på egen hand även levererar andraspåret “Firebird”Anders Hagströms stämma uppenbarar sig sedan på den samhällskritiska och väldigt känslostarka mellantempolåten “If You’re Shooting With the Left it Means the Right Side is Working” som, förutom priset för att ha erhållit en av det här årets absolut längsta låttitlar, är inramad i ett av albumets snyggaste arrangemang som snyggt sammanflätar de båda bandmedlemmarnas sångröster.

Ashbury Heights skriver fortfarande flertalet finurliga och smarta låttexter väl värda en djupdykning och låtarna ackompanjeras av genomgående välbyggda arrangemang och melodier. Den bitterljuva kajalsvarta melankolin och den medryckande kantiga skevheten som var bandets framgångsrecept när man levererade mörka synthpoplåtar i begynnelsen av karriären behöver man numera dock gräva väldigt djup efter för att finna. Grundmallen som dominerar stora delar av The Victorian Wallflowers är välproducerad och proffsig, men samtidigt upplever jag den relativt platt med alltför många inslag av EDM, dupstep och modern dansmusik.

“Science”, min personliga favorit “Missing Mr. Marchie” och de för Ashbury Heights klassiskt ångestladdade “Waiting for the Fall” och “Tomorrow” är kanske de allra bästa exemplen på typen av duons låtar jag gillar bäst. Och trots albumet lämnar mig lätt irriterad över de ofta alltför överdrivna dancevibbarna som framträder både här och där, så konstaterar jag ändå att detta är ett väldigt genomarbetat och genomtänkt album.

Betyget blir med beröm godkänt. Den tyska publiken kommer förmodligen att älska det här och även om The Victorian Wallflowers uppenbart är ämnad att på gott och ont vilja nå en bredare publik än bandet kanske gjort tidigare så understryker den också det simpla faktumet att Ashbury Heights vägrar stå stilla i sin musikaliska utveckling vilket de naturligtvis skall ha en stor eloge för.

Tracklist

01. Headlights (04:08)
02. Firebird (04:13)
03. If You’re Shooting With The Left It Means The Right Side Is Working (04:35)
04. Ladders (05:02)
05. Science (04:42)
06. Missing Mr. Marchie (03:42)
07. Waiting For The Fall (03:46)
08. Tomorrow Is Dead To Me (04:54)
09. Long Lost Dead And Gone (05:30)
10. Domino (04:55)
11. The Mess I’m In (04:47)
12. Corridor (05:32)
13. Journey (04:03)

(English version below)

More EDM and less pitch black melancholia

When the fact that the Swedish duo Ashbury Heights had reached out to Blutengel icon and producer Mario Rühlicke to sort out the songs for the band’s new album The Victorian Wallflowers, I have to admit that It hit me with a somewhat terrified delight since I never have been a big fan of the  German’s music.

The well-produced and catchy “Headlights” fires up the new album, and I’m instantly struck by the similarities in this with “Phantasmagoria” from the previous release The Looking Glass Society (2015). And although Ashbury Heights has made progress in many respects since the last time around, the influences of modern electronic pop and dance music are now more obvious than ever before.

The development curve of the vocals of Tea F. Thimé’s is positive and this is confirmed further when she on her own delivers the second track “Firebird”. Anders Hagström then leads the socially critical and very emotional mid tempo track “If You’re Shooting With the Left It Means the Right Side is Working” which, in addition to winning the award for this year’s longest track title, is framed in one of the album’s most beautiful arrangements that nicely interlaces the two band members’ vocals.

Ashbury Heights still writes the most beautiful and smart song lyrics well worth a closer checkup and the songs are accompanied by consistently well-done arrangements and melodies. The pitch black melancholia and the angular skewed touch that was the band’s success recipe when delivering dark synth pop songs at the beginning of the career, nowadays though, needs a deeper digging to be found. The foundation that dominates large parts of The Victorian Wallflowers is well-produced and professional, but at the same time I experience it relatively flat with too many elements of EDM, dupstep and modern dance music.

“Science”, my personal favorite “Missing Mr. Marchie” and the vibes of Ashbury Heights’ typical anxiety-laden “Waiting for the Fall” and “Tomorrow” are perhaps the best examples of the type of their songs that I like best. And despite the fact that this album leaves me somewhat annoyed by the often excessive dance vibes that appear both here and there, I yet find that this is a very well-crafted and well-thought-out album.

The rating is good with alot of praise. The German audience will probably love this and although The Victorian Wallflowers is clearly intended to reach a wider audience than the band may have done earlier, it also emphasizes the fact that Ashbury Heights refuses to stand still in their musical development for which of course they deserve full credit.

Liverapport: Electronic Summer 2016, Göteborg

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Electronic Summer bjöd in till stort 5 års jubileum på Brewhouse i Göteborg den 25-27 augusti.

Jens Atterstrand

Här kommer liverapporten signerad Jens Atterstrand (text & foto)

Torsdag

Trots avsaknaden av tidigare års gratisbuffé så är det ett relativt välfyllt Brewhouse som väntar redan på torsdagkvällen när jag anländer lagom i tid för att avnjuta Karin Bolins (Alison) ljuva stämma som för kvällen fick agera stand-in för den hastigt insjuknade chiptunepopparen DigidroidAlison är en stark lokal akt för arrangörerna att ha i rockärmen och de gör få besvikna när en numera sångmässigt mognare och tonsäkrare Karin levererar ett känslosamt och varierat set toppat med bandets populära Yazoo-cover.

Torsdagskvällen är verkligen en fantastisk bonus som arrangörerna bjuder på. Utöver ett Vanguard – som trots att de fortfarande har en bit kvar verkligen har vuxit som liveband sedan de nervöst debuterade för några år sedan – så bjöds vi även på (ytterligare en) comeback när publikfavoriterna i Mars TV som (trots att de inte hade hunnit repa ordenligt) verkligen gav mersmak och om möjligt byggde upp än större förhoppningar inför framtiden om de nu äntligen kan få tummen ur och leverera nytt material även på skiva vill säga.

Den avslutande spelningen med Spark! levererade i sin tur en av festivalens absoluta höjdpunkter redan på torsdagskvällen. Jag såg dem själv senast på Progress Productions tillställning förra senhösten och ringrostigheten och ovanan i den nya konstellationen med den “nye” sångaren Christer Hermodsson har nu verkligen satt sig som en smäck. En suverän spelning och en fantastisk avslutning av festivalens första kväll!

Fredag

Synthpopduon Ashbury Heights, som sedan debuten i början av 2000-talet har existerat i tre olika konstellationer,  inledde sedan händelserna på fredagen. Frontmannen Anders Hagström, som sedan det senaste albumet numera har den nye sångerskan Tea F. Thimé vid sin sida, levererade ett svängigt och snyggt set som trots en inte hundraprocentig sånginsats och vissa mindre tekniska bekymmer blev en bra aptitretare inför kvällen.

Kraftwerk-bekantingen Wolfgang Flür levererade sedan ett minst sagt ojämnt DJ-set innehållande såväl smått geniala medryckande partier som riktigt trist plastig techno med Kraftwerk-vibbar. Tyvärr missade jag hans presentation av boken “I Was A Robot” och med närmare eftertanke kanske det hade varit mer intressant att lyssna på än hans musik, de charmiga videoklippen på videoskärmen föreställande de tidiga dagarnas Kraftwerk-medlemmar till trots. Då var energiknippet Claus LarsenLeaether Strip klart mycket bättre! Jag kan inte sluta imponeras över den spelglädje, utstrålning och fullständiga närvaro som dansken fortsätter att leverera efter alla dessa år. Blytungt, energiskt och med en setlista som inte kan ha gjort många Leaether Strip-fans besvikna.

Och när sedan en som pånyttfödd Stefan Ackermann (som tidigare drabbats av en stroke) kliver in på scenen och tillsammans med en energisk Bruno Kramm med tillhörande helgalen keyboardshow sätter ner foten med en helt fantastisk insats (som i vissa partier för tankarna till konserter som M’era Luna 2002) så kan jag enkelt konstatera att ännu en riktigt bra kväll är till ända!

Lördag

En härlig comeback av den norska nittiotalsakten Chinese Detectives inledde den avslutande kvällen. Desiree Grandahl levererade festivalens överlägset bästa sånginsats med en nästan skrämmande hög dynamik och tonsäkerhet. Bandet provspelade även en ny låt som verkligen gjorde mig nyfiken på att snart få höra nytt material från bandet inom kort. Ett proffsigt och spelglatt Saft, som nu har blivit ordentligt varma i kläderna efter att ha gjort ett antal spelningar sista året, följde sedan innan tyska Solitary Experiments bjöd på sin välljudande men tyvärr något oengagerad mörka och sedvanligt tyska futurepop.

Efter detta en fullkomlig urladdning av ett spelglatt Grendel som dock tyvärr alltid har låtit bättre på skiva och trots gitarrist på scenen och en bra liveshow så klickade det inte riktigt den här gången heller.

Avslutningen var dock värd att vänta på när Welle:Erdball stod redo att bjuda Göteborg på sin sedvanligt vackra, tokroliga och galna show innehållande såväl robotar som änglavingar, flaggor och allt därtill. Jag skall erkänna att jag inte längre lyssnar speciellt mycket på Welle:Erdball till vardags men live är de ett riktigt glädjefyllt energiknippe varje gång, så även den här kvällen.

Elektroskull tackar ödmjukast för ännu en fantastisk vistelse i Göteborg på ett lika välorganiserat, intressant och varierat Electronic Summer som vi blivit vana vid numera. Alla inblandade gör ett fantastiskt jobb!

 

Ashbury Heights – “Glow”

Tags: , , , ,


Ashbury Heights presenterar videon till “Glow”. Låten är hämtad från det nya albumet “The Looking Glass Society” som finns ute nu via Out of Line Music.

Ashbury Heights – “The Looking Glass Society”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 24 juli 2015
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Anders Hagström, Tea F. Thimé
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

 

HemsidaFacebookTwitterMyspaceLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogskollapslogga

(English version below)

Tillbaka mot rötterna i modern tappning

Efter många turer fram och tillbaka så är nu Ashbury Heights tillbaka i rampljuset. Den nya sångerskan Tea F. Thimé har tagit över mikrofonen efter Kari Berg som stod för insatsen på bandets senaste album, och som i sin tur ersatte originalmedlemmen Yasmin “Yaz” Uhlin som lämnade 2009.

“The Looking Glass Society” påminner vid första anblicken rent produktionstekniskt mer om bandets tidiga demos och debutalbumet “No Cheers for the Newlydeads” (2007) än om det senaste rosade studioalbumet “Take Cair Paramour” (2010). Det ger en genomgående känsla av att bandet åter har letat sig tillbaka mot sina rötter om än i en modernare tappning.

Refrängstarka upptempohits som de tidigare smakproven “Starlights” och “Phantasmagoria” får sällskap av flera spår där man tacksamt har vågat röra sig utanför sin sedan tidigare invant trygga domän och ge sig på flera nya intressanta grepp.

Den växelvis lagda sången, där Tea och Anders turas om att stå för ledmotiv respektive kör och refräng, fungerar fortfarande ypperligt till de opolerade, raka och stundtals relativt mörka elektroniska poplåtarna. Liksom tidigare representerar Ashbury Heights låtar med starka budskap med stora portioner kaxighet och attityd.

Den refrängstarka inledningen med “Masque”, den sanslöst framtunga “Glow” och den ödesmättade “Hollow” är ett par lysande exempel på just detta, eller varför inte den blytunga (avslutande) “November Corrosion”.

Den för Ashbury Heights väldigt signifikanta dramaturgiska svärtan är fortfarande det dominerande inslaget i bandets mörka popstrukturer. Denna har nu fått sällskap av några ganska trista och platta flirtar med modern dansmusik. Jag är inte helt positiv till att bandet har valt att ta den här vägen i viljan att utveckla bandets ursprungliga sound och även om produktionen är klanderfri så finns det ett antal spår som jag inte riktigt lyckas bli vän med på det här albumet.

“The Looking Glass Society” är långt ifrån den spikraka samling av hits som det förra albumet levererade. De starkare spåren tar också lite längre tid på sig att med krypa in under skinnet, men gör riktigt bra jobb med just detta när de väl nått fram hela vägen. Kanske är det så att jag har alltför höga förväntningar på Ashbury Heights?

Jag upplever “The Looking Glass Society” som ett tämligen ojämnt album där djupa dalar fyller ut de alltjämt höga topparna och där de genomgående moderna inslagen förstör många av de i grund och botten väldigt välskrivna låtar.

Enligt rykten så är detta detta första delen av ett färdigskrivet dubbelalbum där den andra delen tydligen skall dyka upp redan senare under året. Jag ser fortfarande fram emot detta men nu med lite mer tillförsikt än tidigare.

6/10 BRA!

Ashbury Heights återvänder med "The Looking Glass Society"

Tracklist

01. Masque (04:17)
02. Heart Of Darkness (04:21)
03. Glow (04:10)
04. Hollow (05:39)
05. Phantasmagoria (05:44)
06. Piano (05:38)
07. Leave Off At Seven (04:16)
08. The Number 22 (04:43)
09. Gravitational Man (03:36)
10. Ghost Spirit Mother (04:37)
11. Starlight (04:13)
12. November Corrosion (05:23)

 

(English version below)

Back towards their roots with a modern touch

After many twists and turns Ashbury Heights now return to the spotlight. The new singer Tea F. Thimé has replaced Kari Berg, who was included on the band’s latest album to replace the original member Yasmin “Yaz” Uhlin who left in 2009.

“The Looking Glass Society” reminiscents production and soundwise more of the band’s early demos and the debut album “No Cheers for the Newlydeads” (2007) than the latest acclaimed studio album “Take Cair Paramour” (2010). It gives an overall feeling that the band has once again found its way back to its roots, albeit in a more modern twist.

Chorus strong uptempo hits like the previous samples “Starlight” and “Phantasmagoria” are joined by several tracks where they have gratefully dared to move beyond their already habitual secure domain and embark on several new interesting approaches.

The alternately style vocals, where Tea and Anders takes turns on the main themes and choruses and choirs respectevely, still works excellently well with the unpolished, straight and sometimes relatively dark electronic pop songs. Just like before Ashbury Heights represents songs with strong messagess and with large portions of cockiness and attitude.

The catchy intro “Masque”, the outrageously front heavy “Glow” and the fateful “Hollow” are a couple of shining examples of this, or why not the dark and heavy (ending)  “November Corrosion”.

Ashbury Heights’ significally dramaturgical blackness is still the dominant element in the band’s dark popstructure. This has now been consistently joined by some rather dull and flat flirts with contemporary dance music. I’m not entirely positive that the band has chosen the right path in the desire to develop the band’s original sound, and even if the production is flawless, there are a number of tracks that I can’t really manage to fully take in on this album.

“The Looking Glass Society” is far from the straight collection of hits the last album delivered. The stronger tracks on here also takes a bit more time crawl under your skin, but do really good job with exactly this once the reach all the way in. Perhaps my expectations of Ashbury Heights are too high?

“The Looking Glass Society” comes out as a fairly uneven album where it’s lowest points are filled with high peaks and where the consistent flings with modern dance music destroys many of the very well written songs.

According to rumors, this is the first part of a pre-written double album where the second part is supposed to arrive later this year. I’m still looking forward to this, but now with a little less more confidence than before.

ORDER THIS ALBUM RIGHT HERE

Ashbury Heights återvänder med “The Looking Glass Society”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Efter att ha blivit upplöst på grund av diverse skivbolagskonflikter under 2010 så är nu Ashbury Heights redo att efter nästan fem års tystnad presentera det nya albumet “The Looking Glass Society”.

Den svenska synthpopduon, där Anders Hagström numera har sångerskan Tea F Thimé vid sin sida, har hittills presenterat två smakprov via skivbolaget Out of Lines samlingsserie “Electrostorm”“Starlight” inkluderades på den femte volymen som släpptes förra året och “Phantasmagoria” fanns i sin tur med på den sjätte som släpptes tidigare i år.

(Lyssna på smakprov nedan).

Båda låtarna finns med bland de tolv nyskrivna spåren på “The Looking Glass” som blir bandets tredje fullängdare sedan debuten med “Three Cheers for the Newlydeads” som släpptes 2007.  Det kommande albumet är det första av två Ashbury Heights-album som enligt rykten är planerade under 2015. Enligt frontmannen själv så har bandets sound blivit mörkare och “gloomigare” den här gången.

Ashbury Heights, som bildades av Anders Hagström och originalsångerskan Yasmine “Yaz” Uhlin 2005, var senast albumaktuella med den John Fryer-producerade “Take Cair Paramour” (2010), då med sångerskan och fotomodellen Kari Berg.

Bandet har även släppt samlingsskivan “Origins” (2010) och minialbumet “Morningstar in a Black Car” (2008) som bland annat innehöll publikfavoriten “Spiders”.

“The Looking Glass Society” släpps den 24 juli via Out of Line.

Tracklist

ashbury_heights_the_looking_glass_society

1. Masque
2. Heart Of Darkness
3. Glow
4. Hollow
5. Phantasmagoria
6. Piano
7. Leave Off At Seven
8. The Number 22
9. Gravitational Man
10. Ghost Spirit Mother
11. Starlight
12. November Corrosion


Ashbury Heights gör comeback på “Electrostorm vol. 5”

Tags: , , , , , , , , ,


Den svenska synthpopduon Ashbury Heights tvingas av en rad olika anledningar tyvärr att flytta fram releasedatumet för bandets comeback-singel till slutet av sommaren.

Alla fans bör dock inte misströsta! Låten “Starlight” (som från början var tänkt att bli den första singeln) inleder skivblaget Out of Lines femte del av samlingsserien “Electrostorm” som även inkluderar tidigare outgivet (och högaktuellt) material ifrån bland andra Die FormCombichristThe Klinik och Agonoize. Ett annat spår kommer istället väljas ut till den kommande singeln.

Grundaren och låtskrivaren Anders Hagström, som numera har den nyrekryterade sångerskan Tea F Thimé vid sin sida, har sedan en tid tillbaka arbetat med nytt material bandet ligger just nu i slutfasen av arbetet på det nya albumet som är planerat för släpp senare i år.

Ashbury Heights albumdebuterade med “Three Cheers For the Newlydeads” under 2007 och har sedan dess även släppt minialbumet “Morningstar in a Black Car” (2008) samt “Take Cair Paramour” (2010). Originalsångerskan Jasmin Uhlin lämnade bandet 2008 och ersattes med Kari Berg.

“Electrostorm volume 5” släpps den 2 maj via Out of Line.

Tracklist

electrostorm_volume_5

01. Ashbury Heights – “Starlight”
02. Solitary Experiments – “Epiphany”
03. Client – “You Can Dance (CHROM Remix)”
04. Melotron – “Du Bist es Nicht Wert”
05. Blutengel – “Krieger”
06. Too Dead to Die – “Another Sin”
07. Combichrist – “We Rule the World Motherfuckers”
08. Rabia Sorda – “Hotel Suicide”
09. Die Form – “Mecanomania”
10. Signal Aout 42 – “Race of the Human Race”
11. Accessory – “Squeeze My Heart”
12. Hocico – “Thy Kingdom Come”
13. Agonoize – “Open the Gate (A.(D).N Remix)”
14. Suicide Commando “Body Machine Body (Demo)”
15. The Klinik – “In Your Room”
16. Lescure 13 – “Secrets”
17. Rummelsnuff – “Salutare (Pankow XII-G-XXII FM Remix)”

 

Chaos All Stars – “I Need It All”

Tags: , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Epos Music Label
Releasedatum: 24 februari 2012
Genre: Electro
Recensent: Joakim Holfve

Gediget hantverk som håller en hög lägstanivå

Emellanåt kan den Sveriges synthscenen te sig rätt ensam och isolerad, där band som Covenant har varit obestridda kungar i decennium. Därför är Chaos All Stars kanske vårens mest spännande nykomling.

“I Need It All” är debutalbumet från vad som bäst kan beskrivas som konceptbandet Chaos All Stars. Trion består av redan relativt etablerade namn som Kari Berg (tidigare i Ashbury Heights), OlkK samt Nik, som är baserade i Linköping och Umeå. Bandet presenterade sig i fjol på samlingsskivan “Face The Beat” och har redan gjort avtryck med publikfavoriten “Volcano”. I och med “I Need It All” har man nu samlat sitt material till ett åtta spår långt album, där bland annat Ninedee, Morlocks och Psy’Aviah finns representerade bland remixerna.

Bandmedlemmarnas bakgrund går lätt att känna igen då Chaos All Stars bäst kan beskrivas som en blandning mellan Covenant och återuppstånda Ashbury Heights. Det är mjuk synth som inte sticker ut nämnvärt men håller en hög lägstanivå genom alla sina spår. “Volcano” får ses som det bästa spåret men via “The Iron Sky” och The Overlords-covern “World Raid” levererar man allt man kan önska sig utav svenskarna. (fortsättning nedan)

“I Need It All” är ett gediget hantverk från början till slut. Plattan passar såväl i hörlurarna som på dansgolvet. Man ger en mix mellan de dansantare “Volcano” och “We Are The Sinners” till den mörkare balladen “Defenses”, som på sina bästa ställen är ett magnifikt bevis på att synthen i allra högsta grad lever och gror i vårt avlånga land.

Remixerna gör inte heller någon besviken. Framför allt är det Psy’Aviah och Ad Infernas versioner som imponerar. Deras egen repertoar smälter utmärkt ihop med det mörkt avmätta soundet Chaos All Stars visar upp.

“I Need It All” är en finfin synthplatta som alla som någon gång lyssnat på Covenant eller Ashbury Heights med välbehag kommer att uppskatta.. Det behövs inte så mycket mer.

Tracklist

  1. Volcano  6:06
  2. The Iron Sky  4:04
  3. We are the Sinners  3:40
  4. Defenses  5:21
  5. Revelation (Not Yours)  3:23
  6. I Need It All  5:20
  7. Forget Them  4:11
  8. World Raid  5:46
  9. Volcano (Remixed by Independent State/Khybermensch)  6:41
  10. We are the Sinners (Remixed by Psy’Aviah)  3:19
  11. The Iron Sky (Remixed by Ninedee)  6:12
  12. Volcano (Remixed by AD Inferna)  4:05
  13. The Iron Sky (Rusty Ground Mix by Morlocks)  6:10

“Den sista” blir temat på nytt album från Ad Inferna

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,


Efter den senaste fullängdaren “There Is No Cure”, som innehöll gästspel av Zombie Girl samt den forne Ashbury Heights-sångerskan Kari Berg (som nu återfinns i bland annat Chaos All Stars), så återvänder nu de franska elekroniska psykopaterna (som bandet kallar sig själva) i Ad Inferna med nya albumet “Ultimum Omnium”.

Albumet släpps via det nybildade egna skivbolaget DSM och har spelats in, mastrats och mixats i Akamaradara Studio.

Förutom den sedvanliga digitala versionen, så släpps “Ultimum Omnium” även i en begränsad och handsignerad digipak-utgåva inklusive poster.

Ad Inferna bildades under 2002 och hjärnan bakom projektet är duon VOA Voxyd (aka V. Orias A.) och VVA Arkames. Bandet albumdebuterade samma år med “L’Empire des Sens” och har efter detta släpps ytterligare fyra album; “Trance-N-Dance” (2009), det digitala remixalbumet “Héroïne (Revisited Trance Und Tanz)”, “DSM” (2010) och nu senast “There Is No Cure” (2011).

Ultimum Omnium” släpps den 6 april via DSM.

Tracklist

  1. Opus Dei
  2. Shed No Tears
  3. Hell Within
  4. All Shall Die
  5. Madone
  6. Revelations 17
  7. Extinction
  8. Das Ende
  9. Litanie de Sang
  10. Ad Inferna
  11. Inifinite Si Mal

Psy’Aviah – “Introspection-Extrospection”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, Digital, Spotify
Skivbolag: Alfa Matrix
Releasedatum: 25 november 2011
Genre: Electro, Industrial
Recensent: Joakim Holfve

Gediget jobb som tippar kvalitetsvågen åt rätt håll

2004, Antwerpen i Belgien. Emélie Nicolai, Yves Schelpe och livegitarristen Kristof De Clerck startar liveprojektet Psy’Aviah. Efter flera lyckade framträdande och vinsten i Studio Brussel Demopoll plockas bandet upp av skivbolaget Alfa Matrix. Efter tre album av experimenterande släppte trion det nya albumet “Introspection-Extrospection” sent i höstas.

Belgarna har under hela sin karriär blandat och gett, både i kvalitet och musikstil. Med electron som en grundbas har man låtit fantasin flöda fritt. Dock verkar man ha hittat sitt sound mer än någonsin, och bortsett från MC Dééjoohcéé– och Thomas C Beerten-samarbetet “Nouveau Quiche” i hiphopens tecken har man grävt ner sig rätt djupt i electrosandlådan. Där Psy’Aviah tidigare kunde beskyllas för förvirrat har man på “Introspection-Extrospection” hållt sig till syntharna och gör det bra.

De två singlarna “SOS Overdose” och “Ok” rörde redan innan släppet upp dammet och även om det är fullgoda låtar finner vi de riktiga godbitarna i de senare spåren, som “Human Garbage”, “Wired Life” och den fina “Home”, där Misery-sångerskan Lis van den Akker gästar på ett helt fantastiskt sätt. Vi svenskar kan känna koppling, då den forne Ashbury Heights-bekantingen Kari Berg gästsjunger med bravur på “Deep Dark Desire”. (fortsättning nedan)

Psy’Aviahs lägstanivå är hög och “Introspection-Extrospection” är ett gediget jobb. Men lika lite som det saknas dalar lyser även topparna med sin frånvaro. Belgarna närmar sig lite Mind.In.A.Box och även fast man lyckas överträffa dem här och var så  kommer man aldrig riktig nära deras kvalitet på det stora hela. På “Contraspection” *** (Red.anm: som är ett antal bonusspår som endast släppts digitalt) lyser bandets kreativitet igenom sömmarna och både lo-fi, dub, ambient och techno blandas in i låtarna. Dova “Nothing But Soundwaves” sticker fram som tagen från “Mass Effect”-soundtracket och får genast min kärlek. Den andra “Retrospection” är mer av en ren remixdisc där artister som Freakangel, Noisuf-X och Leather Strip trängs i synthvimlet. Skivan är tyngre och hårdare än originallåtarna och här finns en del att hämta som där låtarna får en tyngd de tidigare saknat (typ S.A.M.s “Virtual Gods”) medan de flesta låtar är söndermixade. Då är “Contraspection” mycket mer intressant med sin innovativa ljudbild.

Ställer man Psy’Aviah på kvalitetsvågen tippar den helt klart åt rätt håll och “Introspection-Extrospection” är en positiv upplevelse som både är lättsmält och lyckas sätta sig djupt. För den med lite mer cash på fickan, eller en ledig Spotify-lista, är det ingen dum idé att plöja igenom bonusdiscarna som helt klart ger ett mervärde du inte vill missa.

Tracklist “Introspection-Extrospection”

  1. SOS Overdose  4:05
  2. Procedure To Mistrust  3:59
  3. On My Own  4:42
  4. Deep Dark Desire (feat. Kari Berg)  3:59
  5. Virtual Gods  4:00
  6. Ok  3:17
  7. Nouveau Quiche (feat. MC Dééjoohcéé & Thomas C Beerten)  3:49
  8. The Worst In Me  4:21
  9. Timor  5:42
  10. Human Garbage  3:40
  11. Song Of Independence  4:20
  12. My List  3:15
  13. Wired Life  4:33
  14. Home (feat. Lis van den Akker)  4:48

Tracklist “Retrospection” **

  1. Ok (M.I.K.E. remix)  6:47
  2. Virtual Gods (Radical G remix)  7:29
  3. SOS Overdose (Noisuf-X remix)  4:08
  4. Song Of Independence (remix by Ghost of Ghost & Writer)  4:03
  5. Ok (Freakangel remix)  4:31
  6. Virtual Gods (SAM remix)  3:55
  7. SOS Overdose (BAK XIII remix)  4:00
  8. Tired (Misery rendition)  3:43
  9. Something Evil (Chaos All Stars feat. Mona Roukachi rendition)  5:11
  10. Home (Hartung & Schleinitz rendition)  5:45
  11. SOS Overdose (Leæther Strip rendition)  4:55
  12. The Worst In Me (NTRSN rendition)  4:42

Tracklist “Contraspection” ***

  1. Secret Sequence
  2. In The Shadows (Rebecca Sullivan Rendition)
  3. Song Of Independence (Ego Likeness Remix)
  4. Ok (Diffuzion Remix)
  5. Human Garbage (Vv303 Remix)
  6. Nothing But Soundwaves
  7. Human Garbage (Smootrab Remix)
  8. Procedure To Mistrust (Denyss Mcknight Remix)
  9. Sweet Hard Revenge (Fallon Nieves Rendition)
  10. Stronger (Metafuzz Rendition)

Chaos All Stars – “Autumn Nights”

Tags: , , ,


Officiella musikvideon till Chaos All Stars – “Autumn Nights” med gästspel av före detta Ashbury Heights-sångerskan Kari Berg. Enjoy!