Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Anders Hagström"

Liverapport: Electronic Summer 2016, Göteborg

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Electronic Summer bjöd in till stort 5 års jubileum på Brewhouse i Göteborg den 25-27 augusti.

Jens Atterstrand

Här kommer liverapporten signerad Jens Atterstrand (text & foto)

Torsdag

Trots avsaknaden av tidigare års gratisbuffé så är det ett relativt välfyllt Brewhouse som väntar redan på torsdagkvällen när jag anländer lagom i tid för att avnjuta Karin Bolins (Alison) ljuva stämma som för kvällen fick agera stand-in för den hastigt insjuknade chiptunepopparen DigidroidAlison är en stark lokal akt för arrangörerna att ha i rockärmen och de gör få besvikna när en numera sångmässigt mognare och tonsäkrare Karin levererar ett känslosamt och varierat set toppat med bandets populära Yazoo-cover.

Torsdagskvällen är verkligen en fantastisk bonus som arrangörerna bjuder på. Utöver ett Vanguard – som trots att de fortfarande har en bit kvar verkligen har vuxit som liveband sedan de nervöst debuterade för några år sedan – så bjöds vi även på (ytterligare en) comeback när publikfavoriterna i Mars TV som (trots att de inte hade hunnit repa ordenligt) verkligen gav mersmak och om möjligt byggde upp än större förhoppningar inför framtiden om de nu äntligen kan få tummen ur och leverera nytt material även på skiva vill säga.

Den avslutande spelningen med Spark! levererade i sin tur en av festivalens absoluta höjdpunkter redan på torsdagskvällen. Jag såg dem själv senast på Progress Productions tillställning förra senhösten och ringrostigheten och ovanan i den nya konstellationen med den “nye” sångaren Christer Hermodsson har nu verkligen satt sig som en smäck. En suverän spelning och en fantastisk avslutning av festivalens första kväll!

Fredag

Synthpopduon Ashbury Heights, som sedan debuten i början av 2000-talet har existerat i tre olika konstellationer,  inledde sedan händelserna på fredagen. Frontmannen Anders Hagström, som sedan det senaste albumet numera har den nye sångerskan Tea F. Thimé vid sin sida, levererade ett svängigt och snyggt set som trots en inte hundraprocentig sånginsats och vissa mindre tekniska bekymmer blev en bra aptitretare inför kvällen.

Kraftwerk-bekantingen Wolfgang Flür levererade sedan ett minst sagt ojämnt DJ-set innehållande såväl smått geniala medryckande partier som riktigt trist plastig techno med Kraftwerk-vibbar. Tyvärr missade jag hans presentation av boken “I Was A Robot” och med närmare eftertanke kanske det hade varit mer intressant att lyssna på än hans musik, de charmiga videoklippen på videoskärmen föreställande de tidiga dagarnas Kraftwerk-medlemmar till trots. Då var energiknippet Claus LarsenLeaether Strip klart mycket bättre! Jag kan inte sluta imponeras över den spelglädje, utstrålning och fullständiga närvaro som dansken fortsätter att leverera efter alla dessa år. Blytungt, energiskt och med en setlista som inte kan ha gjort många Leaether Strip-fans besvikna.

Och när sedan en som pånyttfödd Stefan Ackermann (som tidigare drabbats av en stroke) kliver in på scenen och tillsammans med en energisk Bruno Kramm med tillhörande helgalen keyboardshow sätter ner foten med en helt fantastisk insats (som i vissa partier för tankarna till konserter som M’era Luna 2002) så kan jag enkelt konstatera att ännu en riktigt bra kväll är till ända!

Lördag

En härlig comeback av den norska nittiotalsakten Chinese Detectives inledde den avslutande kvällen. Desiree Grandahl levererade festivalens överlägset bästa sånginsats med en nästan skrämmande hög dynamik och tonsäkerhet. Bandet provspelade även en ny låt som verkligen gjorde mig nyfiken på att snart få höra nytt material från bandet inom kort. Ett proffsigt och spelglatt Saft, som nu har blivit ordentligt varma i kläderna efter att ha gjort ett antal spelningar sista året, följde sedan innan tyska Solitary Experiments bjöd på sin välljudande men tyvärr något oengagerad mörka och sedvanligt tyska futurepop.

Efter detta en fullkomlig urladdning av ett spelglatt Grendel som dock tyvärr alltid har låtit bättre på skiva och trots gitarrist på scenen och en bra liveshow så klickade det inte riktigt den här gången heller.

Avslutningen var dock värd att vänta på när Welle:Erdball stod redo att bjuda Göteborg på sin sedvanligt vackra, tokroliga och galna show innehållande såväl robotar som änglavingar, flaggor och allt därtill. Jag skall erkänna att jag inte längre lyssnar speciellt mycket på Welle:Erdball till vardags men live är de ett riktigt glädjefyllt energiknippe varje gång, så även den här kvällen.

Elektroskull tackar ödmjukast för ännu en fantastisk vistelse i Göteborg på ett lika välorganiserat, intressant och varierat Electronic Summer som vi blivit vana vid numera. Alla inblandade gör ett fantastiskt jobb!

 

Ashbury Heights – “Glow”

Tags: , , , ,


Ashbury Heights presenterar videon till “Glow”. Låten är hämtad från det nya albumet “The Looking Glass Society” som finns ute nu via Out of Line Music.

Ashbury Heights – “The Looking Glass Society”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Out of Line
Releasedatum: 24 juli 2015
Genre: Synthpop
Bandmedlemmar: Anders Hagström, Tea F. Thimé
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

 

HemsidaFacebookTwitterMyspaceLast.fmtidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogskollapslogga

(English version below)

Tillbaka mot rötterna i modern tappning

Efter många turer fram och tillbaka så är nu Ashbury Heights tillbaka i rampljuset. Den nya sångerskan Tea F. Thimé har tagit över mikrofonen efter Kari Berg som stod för insatsen på bandets senaste album, och som i sin tur ersatte originalmedlemmen Yasmin “Yaz” Uhlin som lämnade 2009.

“The Looking Glass Society” påminner vid första anblicken rent produktionstekniskt mer om bandets tidiga demos och debutalbumet “No Cheers for the Newlydeads” (2007) än om det senaste rosade studioalbumet “Take Cair Paramour” (2010). Det ger en genomgående känsla av att bandet åter har letat sig tillbaka mot sina rötter om än i en modernare tappning.

Refrängstarka upptempohits som de tidigare smakproven “Starlights” och “Phantasmagoria” får sällskap av flera spår där man tacksamt har vågat röra sig utanför sin sedan tidigare invant trygga domän och ge sig på flera nya intressanta grepp.

Den växelvis lagda sången, där Tea och Anders turas om att stå för ledmotiv respektive kör och refräng, fungerar fortfarande ypperligt till de opolerade, raka och stundtals relativt mörka elektroniska poplåtarna. Liksom tidigare representerar Ashbury Heights låtar med starka budskap med stora portioner kaxighet och attityd.

Den refrängstarka inledningen med “Masque”, den sanslöst framtunga “Glow” och den ödesmättade “Hollow” är ett par lysande exempel på just detta, eller varför inte den blytunga (avslutande) “November Corrosion”.

Den för Ashbury Heights väldigt signifikanta dramaturgiska svärtan är fortfarande det dominerande inslaget i bandets mörka popstrukturer. Denna har nu fått sällskap av några ganska trista och platta flirtar med modern dansmusik. Jag är inte helt positiv till att bandet har valt att ta den här vägen i viljan att utveckla bandets ursprungliga sound och även om produktionen är klanderfri så finns det ett antal spår som jag inte riktigt lyckas bli vän med på det här albumet.

“The Looking Glass Society” är långt ifrån den spikraka samling av hits som det förra albumet levererade. De starkare spåren tar också lite längre tid på sig att med krypa in under skinnet, men gör riktigt bra jobb med just detta när de väl nått fram hela vägen. Kanske är det så att jag har alltför höga förväntningar på Ashbury Heights?

Jag upplever “The Looking Glass Society” som ett tämligen ojämnt album där djupa dalar fyller ut de alltjämt höga topparna och där de genomgående moderna inslagen förstör många av de i grund och botten väldigt välskrivna låtar.

Enligt rykten så är detta detta första delen av ett färdigskrivet dubbelalbum där den andra delen tydligen skall dyka upp redan senare under året. Jag ser fortfarande fram emot detta men nu med lite mer tillförsikt än tidigare.

6/10 BRA!

Ashbury Heights återvänder med "The Looking Glass Society"

Tracklist

01. Masque (04:17)
02. Heart Of Darkness (04:21)
03. Glow (04:10)
04. Hollow (05:39)
05. Phantasmagoria (05:44)
06. Piano (05:38)
07. Leave Off At Seven (04:16)
08. The Number 22 (04:43)
09. Gravitational Man (03:36)
10. Ghost Spirit Mother (04:37)
11. Starlight (04:13)
12. November Corrosion (05:23)

 

(English version below)

Back towards their roots with a modern touch

After many twists and turns Ashbury Heights now return to the spotlight. The new singer Tea F. Thimé has replaced Kari Berg, who was included on the band’s latest album to replace the original member Yasmin “Yaz” Uhlin who left in 2009.

“The Looking Glass Society” reminiscents production and soundwise more of the band’s early demos and the debut album “No Cheers for the Newlydeads” (2007) than the latest acclaimed studio album “Take Cair Paramour” (2010). It gives an overall feeling that the band has once again found its way back to its roots, albeit in a more modern twist.

Chorus strong uptempo hits like the previous samples “Starlight” and “Phantasmagoria” are joined by several tracks where they have gratefully dared to move beyond their already habitual secure domain and embark on several new interesting approaches.

The alternately style vocals, where Tea and Anders takes turns on the main themes and choruses and choirs respectevely, still works excellently well with the unpolished, straight and sometimes relatively dark electronic pop songs. Just like before Ashbury Heights represents songs with strong messagess and with large portions of cockiness and attitude.

The catchy intro “Masque”, the outrageously front heavy “Glow” and the fateful “Hollow” are a couple of shining examples of this, or why not the dark and heavy (ending)  “November Corrosion”.

Ashbury Heights’ significally dramaturgical blackness is still the dominant element in the band’s dark popstructure. This has now been consistently joined by some rather dull and flat flirts with contemporary dance music. I’m not entirely positive that the band has chosen the right path in the desire to develop the band’s original sound, and even if the production is flawless, there are a number of tracks that I can’t really manage to fully take in on this album.

“The Looking Glass Society” is far from the straight collection of hits the last album delivered. The stronger tracks on here also takes a bit more time crawl under your skin, but do really good job with exactly this once the reach all the way in. Perhaps my expectations of Ashbury Heights are too high?

“The Looking Glass Society” comes out as a fairly uneven album where it’s lowest points are filled with high peaks and where the consistent flings with modern dance music destroys many of the very well written songs.

According to rumors, this is the first part of a pre-written double album where the second part is supposed to arrive later this year. I’m still looking forward to this, but now with a little less more confidence than before.

ORDER THIS ALBUM RIGHT HERE

Ashbury Heights återvänder med “The Looking Glass Society”

Tags: , , , , , , , , , , , ,


Efter att ha blivit upplöst på grund av diverse skivbolagskonflikter under 2010 så är nu Ashbury Heights redo att efter nästan fem års tystnad presentera det nya albumet “The Looking Glass Society”.

Den svenska synthpopduon, där Anders Hagström numera har sångerskan Tea F Thimé vid sin sida, har hittills presenterat två smakprov via skivbolaget Out of Lines samlingsserie “Electrostorm”“Starlight” inkluderades på den femte volymen som släpptes förra året och “Phantasmagoria” fanns i sin tur med på den sjätte som släpptes tidigare i år.

(Lyssna på smakprov nedan).

Båda låtarna finns med bland de tolv nyskrivna spåren på “The Looking Glass” som blir bandets tredje fullängdare sedan debuten med “Three Cheers for the Newlydeads” som släpptes 2007.  Det kommande albumet är det första av två Ashbury Heights-album som enligt rykten är planerade under 2015. Enligt frontmannen själv så har bandets sound blivit mörkare och “gloomigare” den här gången.

Ashbury Heights, som bildades av Anders Hagström och originalsångerskan Yasmine “Yaz” Uhlin 2005, var senast albumaktuella med den John Fryer-producerade “Take Cair Paramour” (2010), då med sångerskan och fotomodellen Kari Berg.

Bandet har även släppt samlingsskivan “Origins” (2010) och minialbumet “Morningstar in a Black Car” (2008) som bland annat innehöll publikfavoriten “Spiders”.

“The Looking Glass Society” släpps den 24 juli via Out of Line.

Tracklist

ashbury_heights_the_looking_glass_society

1. Masque
2. Heart Of Darkness
3. Glow
4. Hollow
5. Phantasmagoria
6. Piano
7. Leave Off At Seven
8. The Number 22
9. Gravitational Man
10. Ghost Spirit Mother
11. Starlight
12. November Corrosion


Liverapport: ElectriXmas 2010 Del 3, Malmö

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Artister: Ekobrottsmyndigheten, Memmaker, Ashbury Heights, Page, Covenant
Datum och tid: Lördag 18 december 2010, 21.00-03.00
Scen: Inkonst, Malmö

Foto: Jens Atterstrand

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Del 3: Page, Covenant

Så var det dags för den avslutande delen av årets ElectriXmas. Först ut av de två sista utannonserade banden – svenska Page.

Comebacken med nya albumet “Nu”, som kom sent i våras, blev en riktig succé. Eddie och Marina ser ut att trivas bra på scenen och förmedlar verkligen glädjen av att spela tillsammans igen på ett fantastiskt sätt! Det är inte många gamla rävar som ser ut att njuta av tillvaron, men Page verkar vara ett är undantag! Det nya materialet smälter in på ett perfekt sätt i de gamla låtarna och mixen är perfekt. Det är tredje gången i år jag bevittnar duon live (utöver releasepartyt på Club Ultrafoxx i våras och Arvika i somras) och glädjen på scenen består. Kanske har Page vunnit mycket på att inte jaga gig hela sommaren utan tagit det hela rätt avslappnat med spontana spelningar här och där? Oavsett vad som händer med Page i framtiden så kommer spelningen på årets ElectriXmas sitta på näthinnan ett bra tag.

Setlist:

  1. Alla som väntar
  2. Tätt in på
  3. Jag tror det
  4. Står i din väg
  5. Ett SOS
  6. Som skjuten ur en kanon
  7. En dag på zoo
  8. Kom så andas vi
  9. Tar min rock och går
  10. Dansande man

Sedan var det dags för Covenant där ett nästan outhärdligt långt intro inledde spelningen. Inte långt i negativ mening, utan långt i bemärkelsen outlidligt långt!! Vår svenska stolthet med Eskil Simonsson i spetsen har de senasrte åren vuxit till en gigant på vår scen. Man har spelat live världen över och anno 2010 erhållit en nästan gigantisk fanbase. Förväntningarna och förhoppningarna på nya albumet “Modern Ruin” som släpps i januari är bland fans, vänner och bekanta nästan ofantligt stora. Så stora att en jämförelse med känslan inför ett nytt album med storheter som Depeche Mode, Skinny Puppy, Nitzer Ebb eller Front 242 inte alls är långt borta. Men med stora framgångar kommer också stor press och vilka är bättre att berömma eller såga Covenant än hemmafansen?? Många av oss har ju följt bandet länge. Från de första stapplande stegen i mitten av nittiotalet, till den senaste tidens stora framgångar utomlands med utsålda konserter och smockfulla festivaler.

Nye medlemmen, legenden Daniel Myer, som är känd från så många projekt och produktioner genom åren att jag nöjer mig med att nämna två, för sakens skull – Haujobb och Destroid, entrar scenen tillsammans med den på sistone alltmer frekvente gästkeyboardisten Daniel Jonasson (mer känd från Dupont). I ett tätt moln av rök dyker så den märklige filuren med en av synthsveriges mest kända sångröster in på scenen till tonerna av en av bandets allra första hits – “Stalker”. Låten är hämtad från Covenants andra album “Sequencer” (1996), en av de starkaste synthplattorna som någonsin släppts i Sverige.

Den perfekta inledningen följs av en riktigt bra show där bandet även bjuder på några spår från nya albumet, till publikens vilda glädje. Utöver detta levereras klassiker som “Call The Ships To Port”, “Figurehead” i en spelning som spontant efteråt känns ordentligt lång. Mellan Thomas DiLeva-inspirerade monologer om rymden, kärlek och annat – så utför Eskil hela setlisten som det proffs han är. Mixen mellan gammalt och nytt material är helt perfekt. Covenant är fullblodsproffs, så enkelt är det och det mesta i kvällens spelning utförs också med perfektion. Enda plumpen, om man skall klaga på någonting – var den rätt usla alternativa versionen av senaste singelsläppet “Lightbringer”, där Daniel Myer gör ett tappert försök med verserna, som ju i original sjungs av Henrik Bäckström från Necro Facility (som gästspelar på “Lightbringer”). För min del hade det varit bättre att skippa den helt.

Årets upplaga av ElectriXmas har varit stark. En fantastisk kväll där Covenant är och förblir fullblodsproffsen i sammanhanget.

Vi passar på att ännu en gång ge en stor eloge till Andy Goodwin, Niclas Sandén & alla medarbetare för ett (i vanlig ordning) suveränt arrangemang. Hoppas vi ses igen nästa år!

Svartvitt avsked – Ashbury Heights (Foto)

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Liverapport: ElectriXmas 2010 Del 2, Malmö

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Artister: Ekobrottsmyndigheten, Memmaker, Ashbury Heights, Page, Covenant
Datum och tid: Lördag 18 december 2010, 21.00-03.00
Scen: Inkonst, Malmö

Foto: Jens Atterstrand

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Del 2: Ashbury Heights

Så var det då dags för avsked, i alla fall om man får tro bandet själva. Efter en turbulent höst med skivbolagskonflikt och diverse uttalanden till höger och vänster i media så var det dags för svenska Ashbury Heights, där Anders Hagström för de sista spelningarna tagit in sångerskan från de två första skivsläppen, Yasmin Uhlin.

Bandet har sedan sin absoluta topp knappt givitis en ordentlig möjlighet att figurera på svenska scener. Därmed var det en riktigt trevlig upplevelse att få se dem på en lite större scen inför en entusiastisk och stor publik. Duon presterar bra live även den här kvällen inför en fullpackad ElectriXmas-publik. Bandet hade några mindre ljudproblem med lite för lågt backtrack, men efter ett par korrigeringar så blev det något bättre.

Ashbury Heights har sedan demostadiet varit en personlig favorit och oavsett vad som händer i framtiden så kommer deras musik vara med mig. Tack för allt, alla tre – Anders Hagström, Yasmin Uhlin och Kari Berg. Lycka till med kommande nya projekt!

Som ett extra tack till bandet så publicerar vi inom kort ett extra svart-vitt fotoalbum från spelningen på ElectriXmas, signerat Jens Atterstrand. Håll utkik!

Setlist:

  1. Crescendo
  2. Scars of a Lighthouse
  3. Shades of Black
  4. Invisible Man
  5. Medicine
  6. Smaller
  7. Illusion
  8. Spiders
  9. World Coming Down
  10. Anti-Ordinary
  11. Dancer’s Nocturne

Extranummer:

  • Corsair

Liverapport: ElectriXmas 2010 Del 1, Malmö

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Artister: Ekobrottsmyndigheten, Memmaker, Ashbury Heights, Page, Covenant
Datum och tid: Lördag 18 december 2010, 21.00-03.00
Scen: Inkonst, Malmö

Foto: Jens Atterstrand

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Del 1: Ekobrottsmyndigheten, Memmaker

Äntligen var det dags för en av årets absoluta höjdpunkter, nämligen syntharnas egen julfest: ElectriXmas! Regin har ändrats något fram och tillbaka under 2000-talet, men det grundläggande temat förblir dock det samma – oavsett om det kallas vX eller eX: En handfull bra band i olika synthgenrers, strax under sjuhundra festsugna synthare från hela landet som vill fira av året på bästa möjliga sätt. Utöver detta en handfull duktiga DJ’s och givetvis välfyllda barer..

Ekobrottsmyndigheten:

Först upp på scen var göteborgsbaserade oldschool-EBM duon Ekobrottsmyndigheten. En förvånadsvärt stor publik samlades vid den mindre scenen strax innanför entrén och efter att ha sett duon ett par gånger tidigare så tycker jag verkligen de har utvecklats, som en enhet, även på scenen. Nya albumet innehåller en samling trevliga spår och det är oerhört svårt att inte uppskatta deras fyndiga och tokroliga gammelbody sjungen på svenska! När liveshowen sedan blandas upp med mindre practical jokes och en och annan slurk jägermeister så är det svårt att inte trivas i myndighetens sällskap! Kort och gott en riktigt bra inledning på kvällen.

Setlist:

  1. Dansa nu då, Tomtejävel
  2. …och köper öl
  3. Jimmy
  4. Eine Tasse Jäger
  5. Nu blåser vi snuten
  6. Dolph
  7. Kängdans
  8. Puch
  9. Extremsport
  10. Totally EJBEÄM!
  11. Technoman

Memmaker:

Nästa akt på scen var duon Memmaker och här kommer – enligt mig – arrangörernas första och enda egentligt stora miss för kvällen; Memmaker levererar som bekant dansant industrial-noise/techno i stil med X-Rx, SAM eller Noisuf-X.  Då dessa scenframföranden mer liknar ett gigantiskt DJ-set med extra tillbehör samtidigt som musiken är tung och dansant så står jag fast vid att killarna hade fått långt mer uppskattning på den stora scenen med ett svettigt dansgolv runtom på småtimmarna än som ett andra “förband” på den lilla scenen. Memmaker pressade dock gasen fullständigt i botten! Fullt ös medvetslös!

Inom ett par dar kommer del 2 i liverapporten från årets ElectriXmas Festival med Ashbury Heights. Håll utkik!

Ashbury Heights – “Spiders” (Live @ Jazzhuset, Göteborg 20101217)

Tags: , , , , ,


Ashbury Heights “Spiders”. Live från Jazzhuset, Göteborg 17 december 2010. Enjoy!

Ashbury Heights – “Smaller” (Live @ Jazzhuset 2010)

Tags: , , , , ,


Ashbury Heights “Smaller”. Live från Jazzhuset, Göteborg 17 december 2010. Första gången låten spelas live sedan 2008. Enjoy!