Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Alfa Matrix"

The Weathermen-medlem och Front 242-sångare samarbetar

Tags: , , , , , , , , , ,


The Weathermen-bekantingen Jean-Marc Lederman och Front 242-sångaren Jean-Luc De Meyer presenterar nu ett av det här årets mest spännande samarbetsprojekt – Lederman/De Meyer.

De belgiska EBM-veteranerna slår nu nämligen sin samlade erfarenheter ihop och introducerar det kommande albumet Eleven Grinding Songs med EP:n A Tribe of My Own som finns ute nu (lyssna på denna och ytterligare ett spår från det kommande albumet nedan).

Utöver det ordinarie 11-spårs digitala släppet presenteras albumet även i en begränsad dubbeldiscutgåva*** samt en vinylutgåva som, tillsammans med den första EP:n, samtliga kan beställas/förbokas här redan nu!

Bonusdiscen som kommer med den begränsade utgåvan inkluderar, utöver remixer signerade bland andra Sebastian Komor och Peter Rainman, ytterligare sex exklusiva originalspår.

Jean-Luc De Meyer började sin karriär i musikprojektet Underviewer innan han blev sångare i Front 242 1981 och har genom åren även medverkat i en lång rad andra akter som C-TecCobalt 60Modern Cubism och 32CrashJean-Marc Lederman, som har producerat det mesta av musiken på det kommande albumet, inledde i sin tur sin karriär i punkbandet Streets i slutet av sjuttiotalet varpå han flyttade till London och började arbetade med band som Fad GadgetMatt JohnsonGene Loves Jezebel och soloprojektet Kid Montana som sedmera utvecklades till ett helt band. Allra mest känd är han från åttiotalsakten The Weathermen där han, tillsammans med andremedlemmen och tillika Tuxedo Moon-bekantingen Bruce Geduldig, slog igenom på bred front med den stora alternativhiten “Poison” 1987.

Fans av Front 242 och The Weathermen kommer inte bli besvikna och bör definitivt inte missa detta album som även inkluderar en cover av Fad Gadget-klassikern “Close to Nature”.

Eleven Grinding Songs släpps den 29 juni via Alfa Matrix.

 

Tracklist CD 1

01. Atoms in Fury
02. Back to Nature (Fad Gadget cover)
03. Flowers and Birds and Bees
04. I wish we could I hope we will
05. Heartbeat
06. Not really there
07. A Tribe of My Own
08. Run Ahriman Run
09. Dots, Circles and Lines
10. Tout me fait rire
11. The Revenant

CD 2***

01. Hell needs you
02. A Tribe of My Own (Sebastian Komor remix)
03. Back to Nature (Peter Rainman vs. JML remix)
04. I wish we could I hope we will (inst.)
05. A cold Report
06. A Tribe of My Own (Precocious Mouse vs. JML remix)
07. State of the Nation
08. The Old King
09. Dots, Circles and Lines (inst.)
10. A Tribe of My Own (J. Wolf remix)
11. The Revenant II



“No Punishment: No Paradise” blir tredje från Avarice in Audio

Tags: , , , , , , , ,


Avarice in Audio, som albumdebuterade med Shine & Burn (2013) och släppte uppföljaren Apollo & Dionysus (2016) presenterar nu bandets tredje fullängdare No Punishment: No Paradise.

Bakom den australiensiska trion finner vi numera Cryogenic Echelon-bekantingen Gerry Hawkins, producenten Lawrie Bayldon som tidigare har släppt musik under monikern Studio X och den nyrekryterade Ashley Stove-gitarristen Ben Barwick.

Efter tidigare succéer med clubhits som “Frostbite” (2014) och “Athracite Nights” (2016) i gränslandet mellan EDM och modern synthpop, så har nu Avarice in Audio siktet inställt på ett råare och mörkare sound än tidigare.

Det nya albumet innehåller elva nya spår och kommer också med gästspel signerade Aestethic PerfectionPsyclon Nine och Blast Radius. Spana in videon till “Our Cold Hands” (nedan).

No Punishment: No Paradise släpps den 6 april via Alfa Matrix.

Tracklist

01. Won’t save you
02. Lie to Me
03. Wolves at the Door
04. Amplify (feat. Aesthetic Perfection)
05. Our cold Hands
06. Ishtar will not tire
07. Clothed in Sun
08. Kiss the Ring (feat. Psyclon Nine)
09. Playing Pretend
10. Suspending the Stars (feat. Blast Radius)
11. Oceans

Junksista – “Fuck for Love”

Tags: , , ,


 

Junksista bjuder på videon till “Fuck For Love”. Låten är hämtad från deras nya album “Promiscuous Tendencies” som finns ute nu via Alfa Matrix och som kan beställas på CD här . Albumet är även släppt i en begränsad 2CD utgåva som i sin tur kan beställas här.

Yves Schelpe med gäster presenterar sjunde från Psy’Aviah

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,


Den belgiske låtskrivaren och producenten Yves Schelpe har ännu en gång samlat ihop en stor skara gästartister när Psy’Aviah nu presenterar det sjunde studioalbumet i ordningen – “Lightflare”.

Psy’Aviah, som bildades 2003 av Yves Schelpe, livegitarristen Kristof De Clerck och (den numera avhoppade) sångerskan Emélie Nicolai, albumdebuterade på egen hand med “Creationism” (2007). Efter vinsten av en demopoll arrangerad av Studio Brussels plockades man sedan upp av den belgiska skivbolagsjätten Alfa Matrix och tog hjälp av Crash 32– och Implant-bekantingen Len Lemiere inför inspelningen av “Entertainment Industries” (2008).

Yves Schelpe har aldrig varit rädd för att utforska och influeras av en mängd olika elektroniska stilar och soundet innehåller inslag av såväl EBM och electro som drömsk electropop ofta med ambienta inslag. Psy’Aviah har även släppt “Eclectric” (2010) och “Introspection/Extrospection” (2011) som vi har recenserat tidigare.

På de senaste albumen “The Xenogamous Endeavour” (2014) och “Seven Sorrows, Seven Stars” (2016) så har musikprojektet handlat alltmer om gästspelande sångare och sångerskor med låtskrivaren och producenten Yves Schelpe bakom spakarna.

Sedan tidigare har Yves även arbetat med bland annat den forne Ashbury Heights-sångerskan Kari BergAyria och Jean-Luc De Meyer från Front 242 och på Lightflare” vi finner namn som Mari Kattman (Day TwelveMari & The Ghost), David Chamberlin (Entrzelle), Addie NicolePhoebe Stone och Mixe1 för att nämna några.

Albumet släpps även i en begränsad dubbeldiscutgåva som kan förbeställas här redan nu och som inkluderar bonusdiscen “Reboot, Remix, Replay” *** som innehåller ett antal remixer, alternativa versioner och exklusiva bonuslåtar. Spana in videorna till “Reboot, Reset, Relay” och “Not What I Expected” (med Fallon Nieves), “Lost At Sea” (med Mari Kattman), den nya singeln “Aftermath” med nykomlingen Ellia Bisker och lyssna på drygt 16 (!) minuters smakprov från albumet.

“Lightflare” släpps den 9 februari via Alfa Matrix.

Tracklist CD1

01. Lost at Sea (ft. Mari Kattman)
02. Aftermath (ft. Ellia Bisker)
03. The Great Disconnect (ft. Marieke Lightband)
04. Sound of New (ft. Addie Nicole)
05. In the Sound (ft. MiXE1)
06. For Myself (ft. Lofthill)
07. Heavy Heart (ft. Mari Kattman)
08. Reboot Reset Relay (ft. Fallon Nieves)
09. Ghost (ft. David Chamberlin)
10. Lonely Soul (ft. Phoebe Stone)
11. Plan B (ft. Kyoko Baertsoen)
12. Game Changer (ft. MiXE1)
13. Under the Rain (vs. KONER)
14. Mr. Vanity (ft. Fallon Nieves)

Track CD2 “Reboot Remix Replay” ***

01. Earth, Wind, Fire, Air and Sky (Om Namaha Shivaya)
02. Lost At Sea (ft. Mari Kattman) (Rool remix)
03. Plan B (ft. Kyoko Baertsoen) (SD-Krtr remix)
04. Aftermath (ft. Ellia Bisker) (People Theatre remix)
05. Sound of New (ft. Addie Nicole) (Alter Future remix)
06. The Rhythm will guide You (Chandaas Talaah)
07. Lost at Sea (ft. Mari Kattman) (Assemblage 23 remix)
08. Aftermath (ft. Ellia Bisker) (Chaos All Stars remix)
09. Sound of New (ft. Addie Nicole) (SD-Krtr remix)
10. Reboot Reset Relay (ft. Fallon Nieves) (Cyborgdrive remix)
11. Lonely Soul (ft. Phoebe Stone) (Isserley remix)
12. Truth is My Identity (Sat Nam)
13. Lost at Sea (ft. Mari Kattman) (Jean-Marc Lederman remix)
14. Sound of New (ft. Addie Nicole) (Alter Future remix dub)
15. Searching Anagata (Om)

Cosmic Armchair – “Falling”

Tags: , , ,


 

Nykomlingarna Cosmic Armchair presenterar en video till “Falling”. Låten är hämtad från deras debutalbum “Contact” som finns ute nu via Alfa Matrix.

Implant – “Oxynoxe-X”

Tags: , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, digital
Skivbolag:  Alfa Matrix
Releasedatum: 3 november 2017
Genre: Electro, EBM, electro-industrial
Bandmedlemmar: John D’Hooghe, Len Lemeire
Land: Belgien
Recensent: Lars-Åke Andersson

(English version below)

En musikalisk lyssnarutmaning

Älskar när man får en utmaning! Här är utmaningen i form av en musikaliskt svårlyssnad skiva. Misstolka nu inte detta. En skiva kan vara svårlyssnad utav många orsaker och i det här fallet handlar det mer om att sakna en röd tråd. Eller är den bara osynlig för oss lyssnare?

Efter fyra års lång väntan är det äntligen dags för Implant att ge ifrån sig en ny skiva. Förväntningarna på det 10:e albumet ”Oxynoxe-X” är skyhöga med tanke på att den förra plattan ”The Productive Citizen” var bandets hittills bästa. Det blir en rejäl utmaning och frågan är om förväntningarna blir infriade?

Det som skiljde ”The Productive Citizen” från bandets övriga plattor var att de lyckades skapa ett genomgående sammanhållet sound på hela plattan. Tyvärr är ”Oxynoxe-X” en tillbakagång till deras tidigare spretande album vad gäller musiken vilket står klart redan efter de fyra första spåren.

Efter ett på tok för långt intro så levereras minimalistisk body i det inledande spåret ”Mediocrity” vilket för tankarna till Absolute Body Control. Sedan blir det tvära kast. I titelspåret ”Oxynoxe” bjuds man på psytrance som lär locka en hel del till dansgolvet och med ”I’m Not Your Enemy” serveras man ett fett medryckande electrospår med en basgång som påminner om The Neon Judgement. ”The Phone Call” känns som ett ofärdigt minimalistiskt experiment. Låten är släppt som singel för en tid sedan och mixad av ett flertal band, inklusive Implant själva.

Helt plötsligt ändrar skivan karaktär och blir lite mörkare. I ”Images” och delvis i ”Decay” möts man av ett klassiskt monotont industriellt ljudlandskap som hämtat från det gamla goda 80-talet och helt plötsligt får man ståpäls. Lens röst gör sig perfekt här! Som om det inte vore nog får man lite hederligt EBM med ”The End”. De två avslutande spåren ”The Taking” och ”Le pouvoir” känns väldigt 32crash influerade och lite oinspirerande.

Den stora behållningen är ”Le Coup De Fourde” där de tar hjälp av Dennis Schober från Solitary Experiment. Resultatet låter inte vänta på sig. Den lär bli allsång på konserterna. Räkna med det! En sådan skön retrokänsla infinner sig när man blandar element från 80-talets synthpop och klassisk EBM a la Front 242 med en underbart lättsjungen textslinga med kärlekstema. Man smälter ju….

Känslan av att hålla en kassett märkt ”blandat” i handen är inte långt borta när man lyssnat på hela skivan. Det är ett rejält kryssande mellan olika genrer och ett flitigt experimenterande. Som vanligt när det gäller Implant med andra ord. Tyvärr infriades aldrig förväntningarna!

(Kolla in videon till “The Phone Call” nedan / reds.anm)

Lars-Åkes favoritspår: ”Le Coup De Foudre”

Tracklist

 

01. Mediocrity (03:46)
02. Oxynoxe (04:02)
03. I’m Not Your Enemy (05:20)
04. The Phone Call (04:43)
05. Images (04:54)
06. The Decay (03:56)
07. The End (04:22)
08. Coup De Foudre (04:08)
09. The Taking (03:48)
10. Le Pouvoir (03:02)

Bonus disc **

01. Amuse-Gueule (02:40)
02. Jaywalking (06:17)
03. Private Sine (02:58)
04. I Sometimes Dream Of Imaginary Parties To Meet New People (04:02)
05. Kani (03:24)
06. Patent Nr. US6506148B2 (02:55)
07. If You Torture Data Long Enough It Will Confess (03:19)
08. The Lyre Bird (03:33)
09. The Window To My Brain Drain (03:04)
10. Tailwind (03:11)

(English version below)

A musical listening challenge

Love it when you get a challenge! Here the challenge is in the form of a difficult listening experience. Don’t misinterpret this now. A record can be difficult to listen to out of many reasons and in this case it’s more about that lack a common thread. Or is it just the thread invisible to us listeners?

After the four-year long wait it is finally time for Implant to release a new record. Expectations on the 10th album “Oxynoxe-X” is skyrocketing as the last album “The Productive Citizen” was the band’s best to date. It will be a real challenge and the question is whether the expectations will be met?

What did “The Productive Citizen” to stand out from the band’s other albums was that they managed to create a cohesive sound on the whole record. Unfortunately, the “Oxynoxe-X” is a return to their earlier sprawling album as far as the music which is clear already after the first four tracks.

After a way too long intro one is delivered a minimalist body in the initial track “Mediocrity” which brings to mind The Absolute Body Control. Then it will be abrupt changes. In the title song “Oxynoxe” the listener is offered psytrance that probably will attract a lot people to the dance floor and in “I’m Not Your Enemy” you’ll get fat, rousing electro beat with a bassline that recalls of The Neon Judgement. “The Phone Call” feels like an unfinished minimalistic experiment. The song was released as a single a while ago and mixed by several bands, including Implant themselves.

All of a sudden, the sound change character and becomes a little darker. In “Images” and “Decay” you’ll hear classic monotonous industrial soundscapes recalling from the good old 80 ‘s and all of a sudden you get shivers down your spine. Len’s voice makes it perfect here! As if that were not enough one gets classic EBM with “The End”. The two closing tracks “The Taking” and “Le pouvoir” feels very 32crash influenced and a bit uninspired.

The best with the whole album is “Le Coup De Fourde” where they take the help of Dennis Schober from Solitary Experiments. The result is outstanding. It’ll be sing-a-long at the concerts. You can count on it! You will get that nice retro feel when they mix elements from classic 80 ‘s synthpop and EBM a la Front 242 with wonderful catchy lyrics with love theme. You’ll melt away…

The feeling of holding a cassette tape labeled “mixed” in the hand is not far off when you listened to the entire record. Crossing between different genres and a lot of experimentation. As usual when it comes to Implant in other words. The expectations were never fulfilled!

Lars-Åke Anderssons favourite track: ”Le Coup De Foudre”

AD:Key – “Reanimator”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, digital
Skivbolag: Alfa Matrix
Releasedatum: 3 november 2017
Genre: EBM, electro
Bandmedlemmar: Andrea Nowotny, Rene Nowotny
Land: Tyskland
Recensent: Lars-Åke Andersson

 

(English version below)

Wirbelwind

Det här känns som en ”smash and grab”–kupp när det gäller lyssnarupplevelsen. Det kommer som en blixt från en klarblå himmel och på ett ögonblick invaderas dina öron. Intelligent utfört och med kirurgisk precision levereras EBM anno 2017 som är tänkt att skapa bestående intryck för lång tid framöver. Och sekunder senare är det slut, efterlämnande en känsla av att sakna något men inte riktigt veta vad det är. Med ett skivomslag som påminner om en poster för en crossoverfilm mellan de två hjältarna Xena, krigarprinsessan – och Wolverine, så är det dags för Andrea och Rene Nowotny att åter äntra scenen som den dynamiska duon AD:Key när de nu släpper sin femte skiva ”Reanimator”. Spänn fast säkerhetsbältet för det lär gå undan!

AD:Key handlar mycket om energi, den säregna sången, enkla refränger och modern EBM. Att de utstrålar ren energi märks redan på första spåret ”Mein Weg” som slår an tempot för hela skivan och samtliga 13 spår levereras i samma halsbrytande fart.

Även om man får renodlad oldschool body i ”Eskalation” och tysk bodypop i ”Science Fiction-Welt” så är det slående med AD:Keys musik är de blandar och mixar många element från samtliga genrer inom bodymusiken för att leverera en modernare och mer rumsren variant av EBM med mindre svett och muskler och mer hjärta och hjärna.

Sin vana trogen kör Andrea hårt vid micken och som ett eko fyller Rene på vilket utgör ett rätt unikt sound för gruppen vilket tydligt skiner igenom på exempelvis ”Hater”. Samtidigt spänner de även sina lingvistiska muskler när det förutom tyska även sjunger på engelska i ”Never Enough” och franska ”Lire Entre Les Lignes” – med tysk accent så klart! Språkliga krumsprång till trots är refrängerna enkla och man snappar upp dem på nolltid – ett av AD:Keys signum! Och det märks inte minst på de tre bästa spåren på skivan ”Ich Reanimiere Dich”, ”Shameless” och ”Reanimator” som lär fylla dansgolven på nolltid! Rejält taktfast dunka-dunk som man sjunga med till och stompa takten.

Svårt att sätta fingret på vad men det känns som det saknas någon ingrediens för att det ska bli för att skivan ska nå toppen. Har alltid tyckt att deras sound saknar den där riktiga tyngden. Och om man ska vara helt ärlig så är det lite så hade det inte skada med lite större variation mellan låtarna – det blir lite mono mono monotonie.

OBS! Albumet släpps även i en begränsad dubbeldiscutgåva med 12 bonusremixer signerade bland andra Stockholm Wrecking CrewOrange Sector och Robotiko Rejecto som kan förbokas här redan nu!

Lars-Åkes favoritspår: ”Ich Reanimiere Dich”

Tracklist

01. Mein Weg (03:42)
02. Kurz Und Schmerzlos (03:32)
03. Ich Reanimiere Dich (03:42)
04. Shameless (03:18)
05. Hater (03:44)
06. Never Enough (03:50)
07. Von Neumann-Maschine (03:18)
08. Du Beweg Dich Nicht (03:48)
09. Lire Entre Les Lignes (03:50)
10. Wie Du (03:34)
11. Eskalation (03:28)
12. Science Fiction-Welt (featuring Robert Meyer) (03:39)
13. Reanimator (03:39)

Bonus disc**

01. Never enough (remix by Stockholm Wrecking Crew)
02. Ich reanimiere dich (AD:keY clubmix)
03. Ich reanimiere dich (remix by Orange Sector)
04. Du bewegst dich nicht (remix by Zweite Jugend)
05. Eskalation (remix by Agrezzior)
06. Science Fiction-Welt (AD:keY otherland-version)
07. Du bewegst dich nicht (noisemix by Pseudokrupp Project)
08. Shameless (Amnistia modification)
09. Ich reanimiere dich (remix by The Psychic Force)
10. Wie du (remix by Decoded Feedback)
11. Lire entre les Lignes (remix by Trilogy)
12. Mein Weg (remix by RaHen of Robotiko Rejekto)

(English version below)

Wirbelwind

This is a smash and grab assault when it comes to the listening experience. It will hit you from nowhere and in seconds your ears are invaded. Intelligent and surgically performed state of the art EBM that will inflict on your brain. And seconds later it’s gone leaving you with a sense of missing something not really knowing what. With an album cover that is reminds of a poster for a crossover-movie between the two heroes Xena the warrior princess and Wolverine, it’s time for Andrea and Rene Nowotny to reenter the stage as the dynamic duo AD:Key when they release their 5th album “Reanimator”. Fasten your seatbelt because it’s gonna be a rough ride!

AD:Key is very much about energy, the peculiar song, simple refrains and contemporary EBM. That they radiate pure energy is noticeable already on first track “Mein Weg” setting the tempo for the entire record and all 13 tracks are delivered in the same breakneck speed.

Even though you’re getting some pure oldschool body in “Escalation” and German bodypop in “Science Fiction-Welt”, the thing that hits you straight away with AD:Key’s music are the fact that they mix and blend together many elements from all genres within it, to deliver a more modern and more polite version of EBM with less sweat and muscles and more heart and brain.

As usual Andrea takes care of much of the leading vocals while Rene is acting as the back up almost like an echo which makes for quite a unique sound for the band which clearly shines through on “Hater” for example. At the same time they show their linguistic muscles when they’re not only singing in German but also in English on “Never Enough” and in French on “Lire Entre Les Lignes” – all with German accent of course! Despite linguistic antics the choruses are simple to pick up in no time – one of the signums of AD:Key! And it shows, not to say the least on the best three tracks on the album, “Ich Reanimiere Dich”, “Shameless” and “Reanimator” that would fill every dance floor in no time! Solid fast body music to sing along to while stomping the pace.

Hard to put a finger on what, but it feels like there is some ingredient missing to make this record reach the top. I’ve always thought that their sound is a bit light. And if you’re going to be completely honest, it would not damage if they went with a slightly wider variation between the songs, it becomes a bit mono mono monotonie.

PS. The album is also released in a limited double-CD edition including 12 bonus remixes by Stockholm Wrecking CrewOrange SectorRobotiko Rejecto and others that can be pre-ordered here (from Poponaut.de) or if you’re in USA/Canada/South America here (from Stormingthebase).

Lars-Åke’s favourite track: ”Ich Reanimiere Dich”

Siva Six – “Apocalypsis (Αποκάλυψις)”

Tags: , , , ,


 

Grekiska Siva Six presenterar en video till “Apocalypsis (Αποκάλυψις)”. Låten är hämtad från det nya albumet “Dawn of Days” som finns ute nu via Alfa Matrix.

“Dawn of Days” blir fjärde från Siva Six

Tags: , , ,


Grekiska Siva Six är nu redo att presentera detaljerna kring bandets fjärde fullängdare “Dawn of Days”.

Den grekiska dark electro-akten, som frontas av Iambia-bekantingen Dimitris Dovas, debuterade med “Rise New Flesh” (2005) och var senast albumaktuella med “The Twin Moons” som släpptes för fem år sedan (2011).

“Dawn of Days” flyttar på gränserna inom mörk elektro med influenser från såväl folkmusik som metal och det nya albumet skildrar en värld av kaos där döden ser ut att segra marscherandes på jorden under en blodig röd himmel till de ekande rytmerna av krig.  (Lyssna på smakprov nedan).

Albumet innehåller tolv nya spår med gästspel av såväl Junksista som G. Diamantopoulos som tar lyssnaren med på en mörk resa fram till den ultimata kampen mellan gott och ont som bara kan räddas av spirituell kraft.

“Dawn of Days” släpps den 2 december via Alfa Matrix.

Tracklist

siva_six

01. To the Light
02. Daylord
03. Αποκαλυψις
04. The Dead walk the Earth
05. Twenty Eight (feat. Boog from Junksista & G.Diamantopoulos)
06. Transcendence
07. High on Low
08. The false Prophet
09. Superstition (2K16 Edit)
10. Forever
11. Until Death reunites Us (feat. G.Diamantopoulos)
12. The Messenger (feat. G.Diamantopoulos)

 

Elm – “Hardline”

Tags: , , , , , , ,


Format: (Album) CD, 2CD**, Digital
Skivbolag: Alfa Matrix
Releasedatum: 22 april 2016
Genre: EBM
Bandmedlemmar: Peter Elm
Land: Sverige
Recensent: Jens Atterstrand

FacebooktidalSpotifydeezergoogleplayitunesDiscogsBandcampkollapslogga

(English version below)

Välpolerad oldschool EBM

Restricted Area-bekantingen Peter Elm återvänder nu med sitt nya EBM-projekt Elm och på “Hardline” levererar han body i klassisk svensk stil: Det är välpolerad, mörkt och tämligen avskalat i samma skola som en rad andra band som exempelvis Pouppé Fabrikk, NZ och Spetsnaz, vars sångare Pontus Stålberg även ligger även bakom produktionen av såväl det här albumet som nyss nämnda österrikares senaste EP:s.

Vid första anblicken kan “Hardline” därför nog uppfattas som ett ytterst ordinärt album i den här genren när det taktfast lunkar för densamma ytterst trogen mark. Men när man skrapat lite på ytan så är det förvånande många spännande inslag av detaljer och intressanta experiment som försiktigt träder fram ur skuggorna. Annorlunda rytmer, melodier och mikrodetaljer som ackompanjeras av såväl engelsk, fransk som tysk sång i en lika lång rad olika sångstilar – ibland ren och obehandlad, ibland kraftigt processad och lågmäld.

Svängigt funkiga låtar och mellantempospår som den baktaktade “Oblivion” möter minimalt mörker i belgisk tappning som i den inledande “Black Sky” vilket skapar en trivsam mix med den rakare bodyn i spår som “Wapenrustning”“Kampftrinker”“Chaos”, (singelspåret) “Edge” och den sexiga “Pervert”.

Det är inte raketforskning det här handlar om och det är det inte heller någon som inbillat sig. Till skillnad från den saliga blandningen av stilar han presenterat under Restricted Area genom åren så är det tydligt att Peter Elm ville göra klassisk body igen och med detta har han lyckats i sammanhanget bra.

Upprepningarna duggar genomgående tätt på “Hardline”, men trots detta så är jag övertygad om att en bred handfull spår från det här albumet kommer bidra till att samla långa rader av såväl jägermeister-shots som armekängor kring dansgolven runtom i Europa.

6/10 BRA!

Tracklist

elm

01. Black Sky (05:01)
02. Wapenrustning (03:54)
03. Kampftrinker (03:35)
04. Brofar (03:43)
05. Chaos (02:58)
06. Envahisseur (02:29)
07. Edge (02:54)
08. Oblivion (03:44)
09. Hightime (03:53)
10. Fighter (03:33)
11. Pervert (03:20)
12. Paradise (04:10)
13. Hardline (03:52)

 

Bonus disc **

01. Depart (03:02)
02. Abuse (03:19)
03. Won’t (03:12)
04. Overflow (02:34)
05. Chaos (Soundtrack) (04:08)
06. Wapenrustning (New School-Mix) (02:53)
07. Wapenrustning (Old School-Mix) (02:58)
08. Edge (Punish-Mix) (03:04)
09. Brofar (X-Edit) (03:43)
10. Wapenrustning (Remixed By Spetsnaz) (03:54)
11. Edge (Remixed By Pouppée Fabrikk) (03:56)

 

(English version below)

Well polished oldschool EBM

Restricted Area-acquaintance Peter Elm now returns with his new EBM project Elm and on “Hardline” he delivers body in the classic swedish style: It’s well polished, neat, dark and fairly minimalistic in the same school as a number of other bands like Pouppé Fabrikk, NZ and Spetsnaz, whose lead singer Pontus Stalberg also is even behind the production of both this album as the before mentioned Austrian outfit’s latest EP:s.

At the first glance, “Hardline” therefore probably perceives as a very ordinary album in this genre as it marches on quite relaxed on quite wellknown grounds. But when you’ve then scratched the surface of the songs for a while there are surprisingly many exciting elements of detail and interesting experiments that are cautiously emerging from the shadows. Different rhythms, melodies and micro details that accompanied both English, French and German vocals in an equally wide range of vocal styles – sometimes pure and raw, sometimes heavily processed and low-key.

Groovy and funky songs and mid-tempo tracks like the reverse rhythms of “Oblivion” meets minimal dark Belgian vintage electro on the introtrack “Black Sky” which creates a pleasant mix with the more straight forward EBM-stompers like “Wapenrustning”, “Kampftrinker”, “Kaos”, (the previous single track) “Edge” and the sexy “Pervert”.

As everyone knows this is not rocket science but unlike the wide mixture of styles he presented under the Restricted Area over the years, it is clear that Peter Elm wanted to make classical body music again, and with this he has succeeded very well in this context.

The repetitions are pouring through tight on “Hardline” but even so, I am convinced that a large handful of tracks from this album will help to collect long lines of both jägermeister-shots aswell as stomping army boots on the dance floors all across Europe.