De senaste dagarna så har det via sociala medier tydligt framgått att Alan Wilders soloprojekt Recoil nu tyvärr ser ut att gå en mycket dyster framtid till mötes.

Den forne Depeche Mode-medlemmen, som senast var albumaktuell med “Subhuman” under 2007 och som sedan solodebuten “1+2” (1986) utvöver dessa även har släppt ytterligare fyra fullängdsalbum med Recoil, anger den nutida musikindustrins stora ekonomiska problem som huvudanledningen, men nämner också att han nu vill lägga sin fokus på ett mer personligt plan.

De senaste årens populära “A Strange Hour”-turné och tillhörande filmvisningar ser alltså ut att bli det sista vi får se av projektet. Något mer Recoil-album är inte planerat i skrivande stund.

 Alan Wilder utvecklar (publiceras på originalspråket)

“Recoil is not a financially viable project and hasn’t been for some time. For many years now there has been no income for myself from the sales of my own music. Any income has been used to pay off debts to Mute Records for overspends on the earlier albums (not their fault but a sign of the times as they were). (…) I just cannot afford anymore to sit in a studio for the best part of a year to make a record which very few people will buy. Sadly, most people expect to receive music for free these days, or via file sharing, illegal download and so on. Live work can bring a small amount of income but it is not something I naturally gravitate towards and, if I were to put together a band, that would probably lose money given the number of tickets I could reasonable expect to sell. (…) I am not ruling myself out of the game completely but, for now, I have many other priorities which I need to pursue. Frankly, I am distracted from music by needing sort out ‘life’. Once I get settled into a new home and re-build a small studio (my current one is dismantled and packed up), then maybe I’ll get the urge to pick up where I left off.”

En kort dokumentär signerad “A Strange Hour in Budapest”-regissören Attila Herkó med fokus på Alan Wilders aktuella besök i Budapest inför visningen av filmen på Toldi Mozi. Inkluderar klipp från filmen och intervju med Alan med mera. Enjoy!

Recoil gör en cover på Talk Talk-klassikern “Inheritance” (tillsammans med Paul Marshall och Linton Kwesi Johnson), som finns med på den nya coversamlingen “Spirit of Talk Talk”. Denna innehåller även ytterligare Recoil-bidrag – “Dum Dum Girl” med gästspel av Shara Worden. Enjoy!

Artister: Vanguard, Marilyn and the Rouge, Parralox, Universal Poplab, De/Vision, Page, Spetsnaz, Mars TV, Psyche, Servoskudd, Mesh, Digidroid, Melotron
Datum: fredag 31 augusti + lördag 1 september

Scen: Brewhouse, Göteborg

Rapport: Jens Atterstrand

Foto: Anders Nord

OBS! Missa inte fotoalbumet nedanför rapporten!

Depeche Mode Party Göteborg i samarbete med PK Musik höll i den nya festivalen Electronic Summer, som lockade uppåt tusen besökare till Brewhouse i Göteborg under två kvällar. Det genomgående temat var en hyllning till Depeche Mode, med ett renodlat dansgolv som visade musikvideos och varvade hits från det legendariska bandet. Utöver detta bjöds det både på Depeche Mode-quiz, singelträff i Depeche-tema, drinkar med relaterade namn som “Ice Machine” och “Strangelove” samt en look-a-like tävling. Fredrik “Schlatta” Svensson var på plats med sin massiva skiv- och merchandise-samling – ett långbord som var till bredden packat med skivor och tillbehör! Minst sagt imponerande.

Lineupen på de två scenerna, som temaenligt döpts om till “Oberkorn” och “Large Amounts”, hade tyngpunkten på synth- och electropop och under den första kvällen inledde de Göteborgsbaserade nykomlingarna Vanguard (som fick rycka in i sista sekunden efter att Söderut tvingats boka av på gund av sjukdom).

Framträdandet var trions andra efter livedebuten på Romo Night tidigare och det är tydligt att bandet saknar en hel del rutin i sådana här sammanhang. Det var lite tafatt, nervöst och stundtals väldigt falskt, men bandet hade bra kontakt med hemmapubliken och bjöd på ett härligt engagemang och energi. Debutalbumet “Sanctuary” håller ganska bra klass och jag är övertygad om att även liveframträdandena kommer bli bättre vad det lider. Ljudet på den lilla scenen var också under all kritik, vilket heller inte var nykomlingarna till speciellt stor hjälp.

Härligt jazziga Marilyn and the Rouge följde upp med sin melodiösa, svävande och atmosfäriska electropop. Med en snygg retrodoftande videoprojektion, två starka EP’s i bagaget och en grym sånginsats av Marilyn Lindh så var det en angenäm upplevelse. Duon bjöd givetvis också på en Depeche Mode-cover kvällen till ära med en soft version av “Stripped”.

Australiensiska Parralox var näst, med sin minimala, saftiga och moderna electropop toppad med en oerhört snygg videoprojektion – där den absoluta höjdpunkten var “Sharper than a Knife”, där klassiska (synth)skivomslag användes i synnerligen intressanta animationer ihop med låttexten. Ljudproblemen fortsatte tyvärr på den lilla scenen då sångerskan försvann något i myllret vid flera tillfällen men Parralox är fullblodsproffs och det låter väldigt bra live!

Universal Poplab inledde sedan på den stora scenen. Trion har varit tysta under några år men trots detta så var känslan att man aldrig varit borta! Fantastisk scennärvaro, härlig kontakt med publiken och det syns tydligt att man verkligen tycker om det man gör. Total spelglädje! Det låter också väldigt, väldigt bra om Universal Poplab anno 2012 och jag hoppas verkligen att man tar sig i kragen och levererar ett nytt album inom kort.

De/Vision stod sedan för avslutningen den första kvällen. Men trots det nya (och starka) albumet “Rockets & Swords” och flertalet starka diton (fyllda med hits) i bagaget, så har de nästan aldrig lyckats fånga min uppmärksamhet live. Och tyvärr lyckades man inte den här gången heller. Steffen Keth vandrar runt på scenen i sin egen värld, likt en zombie och trots att det mesta låter väldigt bra så blir det väldigt sömnigt i längden. Keyboardisten Thomas Adam har numera fått sällskap av en livetrummis, vilket passar bra på de mer akustiska spåren, men samtidigt känns väldig malplacerat på bandets klassiska (och mer elektroniska) kavalkad av hits. Setlisten dominerades också lite för mycket av de två (förvisso starka) senaste albumen med bara ett fåtal avstickare till gamla klassiker som “Try To Forget” och “Your Hands On My Skin”.

Andra dagen inleddes med ett sidoevent på Bio Roy, där den gästande Depeche Mode-legenden Alan Wilder efter en frågestund tillsammans med Sebastian Hess och fansen hade världspremiär av sin nya Recoil-bluray “A Strange Hour in Budapest”. En intressant frågestund med Alan och en riktigt snygg och mycket välproducerad liveinspelning.

Första band upp på lördagen var de inhemska favoriterna Page med Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko. Duon ser ut att fortsatt gilla det man gör och bjöd på en härlig spelning i sann Page-anda med tillhörande roliga mellansnack av Eddie. Tyvärr fortsatte ljudproblemen på den lilla scenen även på lördagen och duon tvingades också surt få avbryta sin spelning mitt i extranumren på grund av tidsbrist.

Spetsnaz bjöd sedan med sin Nitzer Ebb-inspirerade body på ett trevligt avbräck i synthpopfloran. Bandet har via många liveframträdanden samlat på sig stor rutin och efter att ha inlett sin karriär som en ren och skär Nitzer-ripoff så börjar nu Pontus Ståhlberg och Stefan Nilsson sakta men säkert hitta en egen identitet. Det låter fortsatt väldigt bra om Spetsnaz, så även 2012.

Tyvärr hade mitt alter ego DJ Elektroskull via Solar Driftwood ett inbokat DJ-set samtidigt som Mars TV spelade, vilket var synd då jag är en av de många som verkligen lagt manken till att se bandet när de väl spelar live. Även Mars TV klagade på dåligt ljud på den lilla scenen, något som tyvärr verkar vara ett bestående problem för lokalen, vilket är synd. Hoppas jag slipper vänta förgäves på ett album från duon som har flera låtskatter i sin repertoar.

Psyche ställde sig sedan på den stora scenen och inledde en nästan 30 år lång nostalgitripp levererad med Darrin Huss fantastiska sånginsats som trängde in i både märg och ben. Hits från en lång karriär radades upp och den härliga karismatiske frontmannen. Jag har sett Psyche några gånger nu, men det har nog aldrig låtit så bra som den här gången!

Norska Servoskudd var näst upp på den lilla scenen och levererade sin dansanta och lite hårdare futurepop i stil med sina landsmän och storheter som Apoptygma Berzerk och Icon of Coil som också toppas med sång på norska. Annorlunda och innovativt men ganska tråkigt i längden.

Mesh gjorde sedan en bombastisk och storartad insats på den stora scenen. Videoskärmarna bandet haft på scenen under senare år var med och helheten är väldigt snygg och proffsig. Bandet är rutinerat och med flera duktiga livemusiker på scen så har man nu kommit så nära ett fullblods arenaband man kan komma. Fantastisk säger många. Stundtals ganska förutsägbart och trist kan jag tycka, men det kanske också beror på att jag nu sett dem flera gånger med just den här liveshowen.

Britterna följdes upp av Digidroid (aka Johannes Hedberg, tidigare i Thermostatic) som på den lilla scenen levererade ett småtrevligt pottpuri av chipmusik, electropop och italodisco som fick det att rycka bra i benen.

Tyska giganterna Melotron avslutande sedan på den stora scenen. Det sägs att frontmannen och sångaren Andy sedan länge velat besöka Sverige igen och det verkade onekligen som att han var nöjd över att äntligen få stå på scenen i vårt avlånga land igen med en härlig publikkontakt, stor spelglädje och ett långt set innehållande flera extranummer. Jag har alltid gillat Melotron och även om bandets material ibland blir lite för slätstruket och enformigt så låter det väldigt bra, även live. Andys sedvanliga Dave Gahan-moves och upprepade hälsningar till publiken på svenska avslutade så en väldigt bra festival.

Personliga hälsningar, stor eloge och tack till Sebastian Hess och Henrik Wittgren samt alla inblandade för en väldigt bra festival. Det ryktas redan om en alternativ Electronic Winter-festival och en uppföljare av Electronic Summer nästa år och jag ser verkligen fram emot detta!

Tyvärr gick nästan alla mina konsertbilder från festivalen förlorade. Jag hoppas dock kunna rädda en del av dessa och de kommer upp inom kort. Håll utkik!

Vanguard

Vanguard

Vanguard

Parralox

Universal Poplab

Universal Poplab

Universal Poplab

Universal Poplab

De/Vision

De/Vision

De/Vision

De/Vision

Alan Wilder (Recoil och Depeche Mode)

Page

Page

Page

Page

Spetsnaz

Spetsnaz

Mars TV

Psyche

Psyche

Psyche

Mesh

Mesh

Mesh

Mesh

Digidroid

Melotron

Melotron

Melotron

Melotron

Precis som vi rapporterade tidigare så är Recoil under september aktuellt med en bluray-utgåva av liveinspelningen “A Strange Hour in Budapest”, som spelades in i Budapest under 2010 års Selected-turné.

Nu ger sig den forne Depeche Mode-medlemmen ut på turné för att promota släppet, en turné som inleds med världspremiär i samband med den nya festivalen Electronic Summer som äger rum på Brewhouse i Göteborg den 31 augusti – 1 september.

Premiären sker på Bio Roy på lördagen den 1 september klockan 14.00 (dörrarna öppnar en timme innan). Electronic Summer-festivalen komer senare under kvällen även i en frågestund tillsammans med Alan Wilder.

På turnén kommer man också besöka Zürich (21 september), Budapest (28 september), Prag (29 september), Berlin (26 oktober) för att sedan avsluta i polska Lodz den 28 oktober. Läs mer om visningen och festivalen samt köp biljetter via bannern nedan!

Planerna för Recoils konsertfilm “A Strange Hour in Budapest” är nu i stort sett helt klara.

“A Strange Hour” presenterades under 2010 och 2011 som en del av den 52 datum långa Selected-turnén som genomfördes för att fira Recoil-projektets 25-års jubileum.

Hjärnan bakom Recoil är den forne Depeche Mode-medlemmen Alan Wilder med assistans av Paul Kendall.

Alan Wilder berättar mer

“The idea to take Recoil out on the road evolved during the release of ‘Selected’ in 2010. The events were not so much ‘live’ band but more art installation featuring stripped down, edited sections from many Recoil remixes and alternative versions. For the presentations, I managed to gather together filmmakers from as far as Russia, via the Czech Republic and Hungary, all the way to Argentina.

The second Budapest presentation (and last of 2010) was held in the beautiful newly-renovated Szikra venue. To celebrate this end of year special show we decided to install an extra large fully professional cinema screen and projector. The performance was filmed by Attila Herkó and his team using the latest high-definition technology in order to capture the event in its full glory. I think you will agree the results are stunning and offer a captivating and exhilarating document of ‘A Strange Hour’.”

Det planerade släppet innehåller en högupplöst inspelning av konsertens alla 84 minuter i bredbild – med både 5.1 dolby digital- och 2-kanals stereoljudspår. Utöver detta diverse bonusmaterial och liveprojektioner. Filmen är producerad, regisserad och klippt av videokonstnären Attila Herkó från produktionsbolaget Umatik Entertainment, som tidigare producerat och regisserat musikvideor åt bland annat IO och Neo.

Man har beslutat att begränsa släppet till endast blu-ray då materialet helt enkelt förtjänar att avnjutas högupplöst.

Releasedatumet är ännu inte satt, men vi återkommer till ämnet så fort mer information finns att tillgå.

Format: 3CD
Skivbolag: Mute Records, EMI
Releasedatum: 8 juni 2011

Genre: Electronic

8/10

Skrämmande bra på sina ställen

Med trettio år som aktiva behöver väl knappast Depeche Mode någon större presentation. I och med sitt jubileum släpper de en supersaftig remixsamling bestående av tre skivor med totalt 38 olika remixar av synthmästarnas hits genom åren. Allt från Time Simenon och Mark Saunders remix av “Strangelove” från 1988 till Röyksopps årsfärska remix av “Puppets” har packats ihop och presenteras snyggt.

Det allra mest intressanta med “Remixes 2: 81-11” är förstås Vincent Clarkes och Alan Wilders respektive bidrag där vi får en aning om hur Depeche Mode hade kunnat låta idag ifall de inte hade lämnat bandet. Utan någon större överraskning är det ett mer elektroniskt, mörkare och synthigare Depeche som framställs i Clarkes utmärkta remix av “Behind The Wheel”. Det kanske färgas av någon sorts nostalgi men det är skrämmande spännande att höra hur bra ett synthigare och mer elektroniskt Depeche Mode hade kunnat vara, även om det här blir lite väl klubbigt. (fortsättning nedan)

Wilder har remixat “In Chains” från senaste plattan “Sounds of the Universe”, en i sitt orignal ganska platt låt som jag tycker fick oförtjänt mycket uppmärksamhet i jämförelse med andra bättre spår från albumet. Nu tuggar låten mer taggtråd och känns mer spännande. Det dovare soundet som Wilder för med sig får mig att önska att hela “Sounds of the Universe” hade låtit likadant. Vi kanske hade kunnat få en ny “Sounds of Faith and Devotion”.

I övrigt är “Remixes 2: 81-11” en presentation över Depeche Modes unika låtmaterial där det mesta har elektrifierats och speedats upp. Sverigebekantingar som Eric Prydz och Peter, Bjorn & John har bidragit liksom norska Röyksopp. The Stargate (Rob Fabrie) levererar för övrigt en av de bästa remixarna på albumet i och med sitt arbete med “Personal Jesus”.

Sett till hur Depeche Mode har utvecklats och vandrat genom genres sen tidigt 80-tal kan jag inte förneka att det känns rätt så fantastiskt att få höra Depeche på det här sättet. Nämnda The Stargate, Vince Clarke, Jacques Lu Cont och Roland M. Dill är några av de som lyckats bäst och har skapat ett Depeche Mode som jag villigt kan erkänna att jag drömt våta drömmar om.

// Joakim Holfve, ElektroSkull – Synthportalen

Tracklist

CD1:

1. Dream On – Bushwacka Tough Guy Mix (2001)
2. Suffer Well – M83 Remix (2006)
3. John The Revelator – UNKLE Reconstruction (2006)
4. In Chains – Tigerskin’s No Sleep Remix (2011)
5. Peace – SixToes Remix (2009)
6. Lilian – Chab Vocal Remix Edit (2006)
7. Never Let Me Down Again – Digitalism Remix (2006)
8. Corrupt – Efdemin Remix (2009)
9. Everything Counts – Oliver Huntemann And Stephan Bodzin Dub (2006)
10. Happiest Girl – The Pulsating Orbital Vocal Mix (1990)
11. Walking In My Shoes – Anandamidic Mix (1993)
12. Personal Jesus – The Stargate Mix (2011)
13. Slowblow – Darren Price Mix (1997)

CD2:

1. Wrong – Trentemøller Club Remix (2009)
2. World In My Eyes – Dub In My Eyes (1990)
3. Fragile Tension – Peter Bjorn and John Remix (2009)
4. Strangelove – Tim Simenon/Mark Saunders Remix (1988)
5. A Pain That I’m Used To – Jacques Lu Cont Remix (2005)
6. The Darkest Star – Monolake Remix (2006)
7. I Feel You – Helmet At The Helm Mix (1993)
8. Higher Love – Adrenaline Mix Edit (2004)
9. Fly On The Windscreen – Death Mix (1985)
10. Barrel Of A Gun – United Mix (1997)
11. Only When I Lose Myself – Dan The Automator Mix (1998)
12. Ghost – Le Weekend Remix (2009)

CD3:

1. Personal Jesus – Alex Metric Remix Edit (2011)
2. Never Let Me Down Again – Eric Prydz Remix (2011)
3. Behind The Wheel – Vince Clarke Remix (2011)
4. Leave In Silence – Claro Intelecto ‘The Last Time’ Remix (2011)
5. In Chains – Alan Wilder Remix (2011)
6. When The Body Speaks – Karlsson And Winnberg Remix (2011)
7. Puppets – Röyksopp Remix (2011)
8. Tora! Tora! Tora! – Karlsson And Winnberg (from Miike Snow) Remix (2011)
9. Freestate – Clark Remix (2011)
10. I Want It All – Roland M. Dill Remix (2011)
11. A Question Of Time – Joebot Presents ‘Radio Face’ Remix (2011)
12. Personal Jesus – Sie Medway-Smith Remix (2011)

Det senaste året måste ha varit ett av den tyske ljudkonstnären Daniel Myers mest produktiva år någonsin.

Förutom hans delaktighet i Destroid så blev han rekryterad som ny medlem i svenska Covenant för inför senaste albumet “Modern Ruin”. Utöver detta har han även släppt det senaste albumet “Consume Adapt Create” med sitt Architect. Han har också turnérat med Alan Wilder och Paul Kendall‘s Recoil, varit på soloturné i Ryssland och presenterat en uppmärksammad remix av Depeche Mode‘s klassiska “Behind The Wheel”.

Nu följer han upp förra årets Architect-album med nya remixsamlingen “Upload Select Remix” med remixer signerade bland annat Hecq, Stendeck, End.User och Keef Baker.

“Upload Select Remix” släpps den 1 juni via Hymen Records.

Tracklist

1. Fast Lane (Stendeck Remix)
2. For You (Brazda Lui Novac Remix)
3. Pure (André Winter Remix)
4. Attack Ships on Fire (Subheim Remix)
5. The Beauty and the Beat (Hecq Remix)
6. For You (For A Space Remix)
7. Pure (Re-Drum Remix)
8. Attack Ships on Fire (Keef Baker Remix)
9. The Beauty and the Beat (End.User Remix)
10. I Lost My 808 (Vndl Remix)
11. Pure (Repair Remix)
12. The Shadow of Eve (David Partido Remix)
13. The Bitch Is Back (DSX Remix)
14. Wachsmuth (Comaduster Remix)

Mångfacetterade Daniel Myer bildade sitt Haujobb, tillsammans med Dejan Samardzic, redan 1993. Men efter ett antal album, EP’s, remixalbum och samlingsskivor har det nu varit tyst sedan mitten av 2000-talet. Daniel Myer har varit fullt upptagen med andra projekt – och listan är lång! Via inblandning i bland annat Architect, Destroid och Cleener så landade ljudkonstnären nyligen även som ny medlem i svenska Covenant inför senaste albumet “Modern Ruin”.

Men nu har Daniel och Dejan åter slagit sina påsar ihop och nytt material med Haujobb är äntligen på väg! Senare i år släpps nya fullängdaren “New World March” och tidigt i sommar släpps aptitretaren, singeln “Dead Market”. Låten har mixats av Paul Kendall, Alan Wilder‘s (Depeche Mode) högra hand i Recoil. Daniel Myer var support till Recoil med sitt Architect vid ett antal datum förra året, varpå man blev vänner.

Singeln innehåller, förutom titelspåret i originalutförande fem remixer med bidrag av bland annat Absolute Body Control, The Horrorist och ExEs. Utöver dessa inkluderas en förlängd version av spåret, samt den exklusiva b-sidan “Letting The Demons Sleep (Nightmare)”.

“Dead Market” släpps den 12 juni via Metropolis Records. (Bolagets europeiska partner Dependent står sannolikt för den europeiska utgåvan, inget är i skrivande stund dock helt klart.)

Tracklist

1. Dead Market
2. Dead Market (Extended Remix)
3. Dead Market (The Horrorist-Remix)
4. Dead Market (ExEs-Remix)
5. Letting The Demons Sleep (Nightmare)
6. Dead Market (Nomenklatür-Remix)
7. Dead Market (Absolute Body Control-Remix)
8. Dead Market (Engineer´s Dub)

Wave Gotik Treffen är stolta att presentera en liten avstickare från sin sedvanliga synth och goth-lineup i sommar.

Recoil, med Alan Wilder (tidigare Depeche Mode) och hans sidekick Paul Kendall är nu klara för årets festival i Leipzig.

Utöver Wave Gottik Treffen kommer Recoil även gästa Mute Records eventet “Short Circuit” i London och “Summerjam” i Paris under juni månad.

(Se alla de nya datumen nedan)

För mer information om Wave Gotik Treffen i Leipzig, klicka här.

• 1 April, Manchester, England (Academy 1 BTTP)
• 8 maj Tallinn, Estland (Rock Café)
• 10 maj Vilnius, Lithauen (Forum Palace)
• 11 maj Ventspils, Lettland (Centre for Performing Arts)
• 13 maj London, England (The Roundhouse (Short Circuit)
• 11 juni Paris, Frankrike (Le Zenith (Summerjam 2011)
• 10-13 juni Leipzig, Tyskland (Wave Gottik Treffen)