Subscribe via: RSS

Tag Archive | "Afterlife"

Sin D.N.A. återvänder med EP

Tags: , , , , , ,


Harsh EBM-duon Sin D.N.A. är nu tillbaka med nytt material.

Den kommande 7-spårs EP:n “The Iconoclast” innehåller fyra nyskrivna spår och tre remixer signerade Kriminal Minds, Disorder Faith och God Destruction.

Den Texasbaserade duon, som består av Mario Carrasco och Sergio Ramirez, bildades 2004 och albumdebuterade med “Revelate” sommaren 2012.

(Lyssna på två smakprov nedan)

 

 

Sin D.N.A. – “Revelate”

Tags: , , , , , , ,


Format: (Album), CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Deathwatch Asia, Vendetta Music
Releasedatum: 25 maj 2012 (digital), 29 juni 2012 (CD)
Genre: Harsh-EBM, Dark electro
Recensent: Joakim Holfve

Två tummar upp för Texas stolthet

Efter att ha tagit sju år på sig att spotta ur sig debut-EP’n “Afterlife”, så har det nu lyckligtvis gått lite snabbare för Texasbaserade Sin D.N.A. att få ur sig debutalbumet.

“Revelate” tar vid där “Afterlife” slutade – och även om nyhetens behag har trillat bort är det i högsta grad en bättre uppföljare än både jag och din mormor hade orkat med. “Afterlife” var Texas självutnämnda stolthet, där duon Mario Carrasco och Sergio Ramirez kanske inte gjorde mycket nyskapande, men prydligt och snyggt radade upp det som är bra med genren. Efter flera år i sällskap av band som Amduscia, Hocico, Nachtmahr och God Module har de ju haft en rätt hyfsad lärogrund om man får säga så – och visade att de minsann kan också i sin debut.

Det bör sägas direkt att “Revelate” inte medför så fruktansvärt många nyheter. Kanske har det musikaliska fått en mer framträdande roll och mixningen låter väl en smula bättre samtidigt som basen är intill perfektion förfinad. Men de få nyheterna gör ingenting. Sin D.N.A. gör det de kan bäst och ljudbilden de presenterade på “Afterlife” känns fortfarande fräsch. “Revelate” är storebrorsan och gör det mesta bättre – varken mer eller mindre. (fortsättning nedan)

Albumet skiner som allra mest i sin början där trion “Up Evil”, “Reverence In Punishment” och “Hate Is The Law” gör att hela plattan rusar högt upp i betygsskalan. Tyvärr håller inte hela “Revelate” samma mått utan tröttnar av mot slutet för att avsluta i en smått menlös lunk på sina sämsta håll. Remixerna är väl inget att hoppa ur byxorna för men Detroit Diesel gör en trevlig version av “Up Evil”.

På det stora hela börjar Sin D.N.A. verkligen göra skäl för sitt självpåtagna rykte som Texas stolthet. Nu kanske inte Texas har sådär överdrivet mycket att vara stolta för men nog är Carrasco och Ramirez några som förtjänar ett par rejäla ryggdunkar.

Två tummar upp, “Revelate” skakar inte om genren men visar att det går alldeles utmärkt att göra det man är bäst på riktigt bra – och det räcker gott så!

Tracklist

  1. Dying World  5:24
  2. Reverence in Punishment  5:28
  3. Hate is The Law  5:40
  4. Conquest and Defeat  6:06
  5. Up Evil  4:00
  6. Doomsday Requiem  4:45
  7. Son of Perdition  5:52
  8. Thorns For Misery  5:33
  9. Become Chaos  4:52
  10. Broken Fate  5:10
  11. Time Passed  5:45
  12. Machine Devil  4:19
  13. Hate is The Law (Kriminal Minds Remix)  4:41
  14. Up Evil (Detroit Diesel Remix)  4:49
  15. Hate is The Law (Die Sektor Remix)  5:22

Sin D.N.A. – “Afterlife”

Tags: , , , , , , , , ,


Format: CD, Digital, Spotify
Skivbolag: Deathwatch Asia
Releasedatum: 28 oktober 2011

Genre: Dark Electro, Harsh-EBM

7/10

En lovande teaser

Självutnämnda som Texas stolthet har Sin D.N.A existerat i sju år, men det är inte förrän nu man släpper sin första platta efter år av soloprojekt och liveframträdanden. “Afterlife” är tänkt som förfesten inför amerikanarnas “riktiga” skivsläpp nästa år. Sin D.N.A, hemmahörande i Brownsville, består av Mario Carrasco och Sergio Ramirez. Duon har de senaste åren delat scen med med flera större akter som Amduscia, Hocico, Nachtmahr och God Module. Inte bara har de sina namn och polare gemensamt med Mexiko, hela “Afterlife” går i de framgångsrika fotspåren med vrålande mexikansk dansgolvsaggro.

På den sex spår långa EP’n (remixerna där namn som Soman, DYM och Reaxion Guerrilla dyker upp borträknade) låter Sin D.N.A förbannade redan från början. Textmässigt  är det precis som vanligt; hat, religion och död, medan det musikmässigt låter mer intressant. Snygga samplingar, tunga basgångar och tuffa synthar, blandat med en konstant mörk ton och framförallt snygga melodier imponerar. Mixningen är gjord av Kolja Trelle (från Soman) och här har man verkligen gått to-town! Hela “Afterlife” lyser dansgolv. “No God” sticker (i tuff konkurrens) ut som det kanske bästa spåret, där den malande basen kompletteras perfekt med melodislingorna och effekterna. Sången får, helt rätt, stå tillbaka och tar inte över eller slår ut musiken. (fortsättning nedan)

Sin D.N.A imponerar med “Afterlife”. Det är trist att det har tagit sju år men plattan innehåller inte ett dåligt spår och nu verkar det som om produktionstakten äntligen steppar upp en smula. Lyckas man få Kolja Trelle att också ratta mixningen på det kommande albumet kan det bli riktigt lovande. Med “Afterlife” presenterar duon precis den teaser man vill ha.

// Joakim Holfve, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist

  1. Afterlife  5:28
  2. Now It’s Dark  5:36
  3. Afterlife (Fuck You Pay Me Mix)  5:17
  4. No God  4:53
  5. Wasted Passion  5:00
  6. Plague Wielder  5:15
  7. Afterlife (Sin Piedad Remix by Dulce Liquido)  4:55
  8. Now It’s Dark (Soman Remix)  6:12
  9. Wasted Passion (Reaxion Guerrilla Remix)  4:18
  10. No God (DYM Remix)  5:32
  11. All Life Has Faded  4:29

Front Line Assembly – “I.E.D.”

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Format: CD/Digital download
Skivbolag:
Dependent/Metropolis Records
Releaseedatum:
Ute nu!

7/10

Välskriven, personlig och snygg – Men tyvärr långt ifrån en ny klassiker.

När frontmannen Bill Leeb för drygt ett år sedan på allvar satte igång processen med att portionera ut information kring ännu en fullängdare med sitt huvudprojekt Front Line Assembly, blev jag i vanlig ordning eld och lågor. Bill har med sina projekt i allmänhet och med Front Line Assembly i synnerhet lämnat en bestående röd tråd hos mig personligen. Jag växte upp med bandets tidiga alster och har sedan mitten av åttiotalet fått åka med på en otrolig resa som landat i ett flertal klassiska album som till exempel “Caustic Grip” (1990) och “Tactical Neural Implant” (1992).

Front Line Assembly fortsätter med att sätta upp milstolpar längs en kantad väg där stora delar av en hel genre alltför ofta går vilse. Man bryter ständigt ny mark och ser många andra band göra tappra, men inte alltid helt lyckade försök att hänga med.

Lineupen har varierat en hel del genom åren. Under vissa perioder har Bill helt ensam, med hjärnhand styrt sitt Front Line Assembly. Ibland har den ständige bundsförvanten Rhys Fulber agerat vid hans sida och i vissa fall under senare år  har denne klivit åt sidan till förmån för programmeraren Chris Peterson. På några album har man även arbetat som en trio.

Till inspelningen av det förra albumet, “Artificial Soldier” (2006), så anslöt ett helt koppel av musiker för att att delta i skapandeprocessen; Rhys Fulber, Chris Peterson, Jeremy Inkel, Adrian White och Jarod Slingerland. Nu är stallet till viss del utbytt igen och de som medverkar på nya albumet är, förutom frontmannen Bill Leeb själv; Jeremy Inkel, Chris Peterson, Craig Huxtable med programmering på “Shifting Through The Lens” (känd från Landscape Body Machine), Jared Slingerland, Justin Hagberg som bidrar med gitarr på “Release”, “Stupidity” och “Afterlife” (mer känd från Three Inches Of Blood). Utöver detta har Al Jourgensen (från Ministry) gästspelat och bidragit med en egen låt till albumet, på denna har även Samton D’Ambruoso stått för trumprogrammeringen.

Med tanke på vilka namn (läs: gitarrister) som bidragit med arbetet på det nya albumet så känns resultatet uppenbart vid första anblicken. Sex av de tio spåren bottnar i tunga gitarriff ovanpå Bill Leebs sedvanliga ljudmatta av skruvande synthar, analoga basgångar och myller. De samplade tvåminuters introna finns där, den typiska trumprogrammeringen likaså och ovanpå alltihop Bills underbara stämma.

Textmässigt är albumet oerhört starkt och innehåller de mest personliga texter som Bill någonsin skrivit. Utöver de gamla vanliga influenserna som det allmänna mediabruset, samhällsproblem och konflikter, så ges vi till exempel en sörjande, ifrågasättande Bill i låten “Afterlife”. Låten handlar om om hans pappas död och frågeställningar kring det eventuella livet efter detta. Bill växte aldrig upp med sin pappa och denne avled sedan mycket tragits blott sju veckor efter han träffat honom första gången. Utöver detta sjunger han också sin mammas hemland i “Angriff”, där han beskriver ett krigshärjat Ryssland.

Jag är kluven till “Improvised.Electronic.Device”. En del av albumet låter ganska nytt och fräscht, men en lika stor del ger tyvärr ganska starka a vibbar av upprepning från tidigare material.  Bland annat refrängen i det spår på skivan som enklast kan identifieras med vad Front Line Assembly står för – “Hostage”. Den är väldigt välbekant, även om låten i sig håller mycket hög klass, med underbara rytmer, pulserande analoga basgångar och en refräng som sätter sig direkt. Al Jourgensens bidrag låter inte helt oväntat mycket Ministry, men den passar in bra på skivan och håller absolut måttet.

Hardcorefansen rynkar lite på näsan och själv är jag mest förundrad, om än på ett positivt sätt. Front Line Assembly har med “Improvised.Electronic.Device” producerat ett stycke  industrimetall. Dock ett ganska bra sådant, väl värt ett köp både för gamla och nya fans.

Tracklist:

1. I. E. D.
2. Angriff
3. Hostage
4. Release
5. Shifting through the lens (Edit)
6. Laws of deception
7. Pressure wave
8. Afterlife
9. Stupidity (featuring Al Jourgensen)
10. Downfall