Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Jonteknikmusic
Releasedatum: 20 mars 2015
Genre: Electro, synthpop
Bandmedlemmar: Jon Russell
Land: England
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Gästspel lyfter modern Kraftwerk-epigon

Bakom Jonteknik finner vi den minst sagt produktive britten Jon Russel, som var aktuell med “Energy, Light and Magic” förra året under bandnamnet Apt tillsammans med Martin Baley. “Structural” blir projektets femte studioalbum i ordningen sedan den första (samlingsskivan) “Tones From Home 1994-1999” såg dagens ljus 2008.

Men faktum är att Jontekniks historia sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden än så. Jon Russel släppte 12″ maxin “The Tanzmusik EP” redan 1994. Jon är också känd för sitt arbete med bland andra Martin Gore samt OMD-bekante Paul Humphrey och Propaganda-sångerskan Claudia Brückens elektroniska popprojekt OneTwo under 2000-talet.

Den vocoderkryddadade robotsången varvas i sin tur med gästspel av Das Kombinat– och Konform-bekantingen Malte Steiner, Mooly, svenske Martin Philip och Jane Caley från Vile Electrodes som samtliga bidrar på varsitt av albumet elva spår.

Kraftwerk– och OMD-referenserna behöver inte analyseras djupare när det kommer till Jonteknik. Jon Russell fortsätter på “Structural” att leverera dansant avskalad electro i samma anda som Metroland och en rad andra akter, som liksom Jonteknik inte kunnat hålla sig ifrån att skänka nyss nämnda klassiska sound vidare liv nu när de tyska pionjärerna själva verkar ha avvecklat allt vad nytt material heter.

De mest intressanta den här gången är sångarensemblen som bidrag med nödvändiga sånginsatser på den här något ojämna fullängdaren. Jon har gjort både bättre och sämre ifrån sig tidigare. Martin Philip och Vile Electrodes-sångerskan Jane Caley finns representerade på mina personliga favoritspår på den här hyllningen, som trots en något ojämn framtoning visar upp Jonteknik i en rakare, modernare och mer välputsad skepnad.

Jonteknik skäms inte över sina influenser och behöver heller inte göra det. Jon Russell har tidigare hållt en såpass hög nivå att det här albumet blir något svårbedömt. Fans av tidigare nämnda referenser kommer dock knappast bli missnöjda.

Tracklist

01. The Water Cube (03:27)
02. Fernsehturm (feat. Malte Steiner) (04:15)
03. Shard (04:21)
04. Akihabara (feat. Mooly) (04:02)
05. Electric Town (03:41)
06. The Bridge (feat. Martin Philip) (04:28)
07. Eureka Tower (03:12)
08. The Great Wall (feat. Jane Caley (04:26)
09. Waiting For Gustave (04:12)
10. Biosphère (04:07)
11. Ruin Lust (05:20)

(English version below)

Guest performances improve modern Kraftwerk-epigone

Behind Jonteknik we find the very productive UK-based Jon Russell, who last year released “Energy, Light and Magic” under the name Apt with Martyn Bailey. “Structural” is Jonteknik’s fifth studio album since the first (compilation album) “Tones From Home 1994-1999” saw the light in 2008.

But the fact is that Jonteknik’s history stretches much further back than that. Jon Russell released the 12″ maxi-single ‘The Tanzmusik EP” allready back in 1994. Beside his work with Martin Gore he was also involved in OMD-member Paul Hupmhrey and Propaganda-singer Claudia Brücken’s electronic pop project OneTwo during the 2000’s.

The vocoderenhanced robotic vocals are interspersed in turn with performances from Das Kombinat– and Conformal-acquaintance Malte Steiner, Mooly, the swede Martin Philip and Jane Caley from the electro pop act Vile Electrodes who all contributes to a respective one of the album’s eleven tracks.

Kraftwerk– and OMD-references are not in need to be analyzed deeper when it comes to Jonteknik. Jon Russell continues to deliver danceable minimalist electro on “Structural” in the vain of Metroland and a number of other acts, who just like Jonteknik are not able to keep themselves from giving new life to an updated version of this sound now when the German pioneers themselves seem to have liquidated new material.

The most interesting this time is the singer-ensemble that give a necessary vocal contribution on this somewhat uneven full length album. Jon has done better, but also worse in the past. Martin Philip and Vile Electrodes singer Jane Caley are represented on my personal favorites on this epigone, which despite a slightly uneven appearance showcases Jonteknik in a straighter, modern and more polished appearance.

Jonteknik are not ashamed of it’s influences and have no need to be so. Jon’s previous material have kept such a high level throughout that it makes it a bit hard to grade this album. Fans of the before mentioned references (and his previous work) will not be dissapointed.