Format: (Album) CD, 2xLP/CD, Box, Digital
Skivbolag: Chrom Records
Releasedatum: 8 augusti 2014
Genre: Darkwave, Neo-classic
Bandmedlemmar: Ernst Horn, Alexander Veljanov
Land: Tyskland
Recensent: Nicko Smith

(English version below)

Ett storslaget musikaliskt konstverk

För att gå rakt på sak: Lättlyssnad är den inte, Deine Lakaiens nya fullängdare “Crystal Palace”.

Här har du en experimentell skiva med tyngd och djup som tar mer än ett par lyssningar att ta till sig. Albumet  är en darkwave-skapelse som har byggstenar av klassisk musik och avantgarde-partier, där innovativa synthslingor dekorerar ett snyggt skimmer över produktionen. Här finns det många musikaliska dimensioner sammanflätade i en labyrint av ett komplext ljudlandskap – som tydligt indikerar att duon blickat tillbaka till sina ungdomsår av Deine Lakaiens existens och fått fram en råare ljudbild än på länge.

Föregångaren “Indicator” – med sin mjukare framtoning – känns långt borta och Deine Lakaien anno 2014 är mer spännande och inspirerande än på länge. Öppningsspåret “Nevermore” visar hur Ernst Horn och Alexander Veljanov briljerar genom att pendla mellan en minimalistisk framtoning till storslagna arrangemang i samma rum. Här har vi musiker som vet vad de sysslar med och storslagna arkitekter inom den alternativa musik som de skapar.

Därefter följer “Farewell” som får mig att tänka på duons tidigare albumsläpp “Kasmodiah” och “White Lies” – med sina innovativa arrangemang av darkwave och synth i en sammangjuten helhet som charmar mig totalt.

Ju mer jag lyssnar på “Crystal Palace”, destå mer blir jag övertygad om att inget är överlämnat åt slumpen när det gäller Deine Lakaien. Skivans varje spår, är sin egen värld och ordet “perfektionism” lyser genom hela produktionen. Det är lekfull musik som samtidigt är drömsk och svårfångad i en överraskande terräng av tempoväxlingar.

“The Ride” är en klaustrofobisk ljudresa genom korridorer av slammer och skuggspel, som får mig att dra paralleller till bandets gamla hit “Dark Star” och “Eternal Sun” är omsluten av ett stillsamt synthblippande som får mig att le stort.

Albumet är en alternativ hitparad som är så långt ifrån den kommersiella musikenvärldens sönderpudrade yta som man kan komma. Deine Lakaien överraskar mig igen och det lekfulla på “Crystal Palace” har ett djup som en brunn utan botten. Att pendla så snyggt mellan de musikaliska världarnas skikt är de få som lyckas med.

“Crystal Palace” är ett storslaget musikaliskt konstverk för lyssnare som gillar utmaningar i kompositionerna. Jag lyfter på hatten och applåderar.

Tracklist

01. Nevermore (04:28)
02. Farewell (04:47)
03. Forever and a Day (04:21)
04. The Ride (04:16)
05. Where the Winds Don’t Blow (04:05)
06. Crystal Palace (05:08)
07. Why the Stars (04:36)
08. The Lights of Our Street (05:07)
09. Those Hills (03:47)
10. Eternal Sun (04:08)
11. The Swan Song (04:40)
12. Portuguese Trails (03:58)
13. Pilgrim (04:44)

A magnificent musical artwork

To put it bluntly: Deine Lakaien‘s new album “Crystal Palace” is not easy listening.

Here’s an experimental album with weight and depth that take more than a few listens to absorb. The album is a darkwave-creation that has the building blocks of classical music and avant-garde parts, where innovative synth loops decorate a neat shimmer over the production. Here there are many musical dimensions entwined in a maze of a complex soundscape – which clearly indicates that the duo looked back to the very youth of Deine Lakaien‘s existence and come up with a rawer sound than ever.

The predecessor “Indicator” with its softer image is long gone and Deine Lakaien anno 2014 is more exciting and inspiring than ever. The opening track “Nevermore” shows how Ernst Horn and Alexander Veljanov shines through commuting between a minimalistic appearance to the grand events in the same room. Here we have musicians who know what they are doing and grand architects within the alternative music that they create.

It’s followed by “Farewell” that makes me think of the duo’s previous album releases “Kasmodiah” and “White Lies” – with their innovative arrangements of darkwave and synth in a same cast that as a whole charms me totally.

The more I listen to “Crystal Palace”, the more I become convinced that nothing is handed to chance when it comes to Deine Lakaien. Each track on the album is its own world, and the word “perfectionism” shines through production. It’s playful music that is simultaneously dreamy and elusive in a surprising terrain of tempo changes.

“The Ride” is a claustrophobic sound journey through the corridors of the slammer and shadow play, which allowed me to draw parallels to the band’s old hit “Dark Star” and “Eternal Sun” is surrounded by a tranquil synth blipping that makes me put on a big smile.

The album is an alternative hit parade that is so far from the commercial music world’s shallow surface as you can get. Deine Lakaien surprises me again and the playfulness on “Crystal Palace” is deep as a well without a bottom. To commute so nicely  between different musical worlds through all the layers are rarely successful.

“Crystal Palace” is an epic musical artwork for listeners who like a challenges in the compositions. I take my hat off and applaud.